Skulpturvandring väntar i sjukhusets nya utomhusmiljö
När de nya vårdavdelningarna blir klara ska det som just nu är en byggarbetsplats och uppgrävd tomt anläggas för att bli en fin och trivsam utomhusmiljö runt sjukhuset. I den miljön kommer man att hitta inte mindre än sex stora skulpturer.
Konstnären bakom skulpturerna heter Jennifer Forsberg. I hennes ateljé utanför Brösarp i Skåne står just nu tre färdiga bronsskulpturer i väntan på att placeras i den körsbärslund som ska anläggas öster om den norra vårdbyggnaden.
– Jag har tänkt att skulpturerna blir som olika delmål längs promenadslingan i lunden, säger Jennifer Forsberg. Man kan tänka att: ”i dag ska jag klara att promenera till den skulpturen, i morgon till den där borta.”
Skulpturerna – en mörkröd, buktande hög med körsbär, ett ockrafärgat knubbigt berg och en svart skulptur med ett guldskimrande, taggigt klot på – är gjutna i brons utifrån fullskaliga modeller som Jennifer gjort med hjälp av stora frigolitblock, motorsåg, stålborstar, gips och sandpapper:
– Jag börjar med att såga till frigoliten utifrån hur jag har bestämt mig för att skulpturen ska se ut. Sedan slipar jag noga så att ytorna blir helt jämna och släta. Ovanpå frigoliten lägger jag gips och därpå ytterligare ett lager gips blandat med epoxy. Och så fortsätter jag att slipa och sandpappra ytan.
Jordfärger förenar skulpturerna
När modellen är klar lämnar Jennifer den till ett bronsgjuteri som med hjälp av modellen gör en sandform i vilken skulpturen gjuts. Hon var själv på plats i gjuteriet under processens gång för att bl.a. se till att patineringen – som gjordes i olika jordfärger – blev rätt:
– Jag ville förhålla mig till jordfärger i de här skulpturerna. När jag fick uppdraget funderade jag mycket över vilka som kommer att röra sig på platsen och vad det är för stämning där. Jag tänkte då på att när vi blir sjuka, blir vi mer lika varandra oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med till vardags. Jag funderade vidare på vad som mer förenar oss, och tänkte då på den gemensamma jorden och bestämde mig för att jobba med det temat.
Jennifer har tidigare gjort konst till bl.a. skolor, öppna platser, bostadsområden och en simhall. Gemensamt för skulpturerna är att de inte är berättande i sig utan snarare bjuder in till associationer och känslor.
– Jag tror att man, när man möter mina skulpturer, kan tänka att här är något som känns tryggt, eller att här finns något som liknar en ö. En linje eller form kan man föreställa sig som livet från födelse till död, med både toppar och dalar.
I många fall bjuder skulpturerna även in till att vidröra eller klättra på. Kanske är det de mjuka, släta formerna som gör det.
– Jag tycker att det är vänliga former. Barn upplever världen genom att ta på ytor och känna på saker. Det kan vara ett sätt att hitta minnen av olika slag. Även färger och uttryck kan vi associera till saker eller situationer vi minns.
Bågformade verk vid uteplatserna
I anslutning till vårdbyggnaderna anläggs två uteplatser vilka också förses med varsin skulptur.
– Där har jag planerat två bågformade skulpturer. Den ena bågen kommer att utgöras av keramikklot i de olika naturliga nyanser som lera kan ha, medan den andra bågen – som vrider och kränger sig fram – kommer att vara svart med ett gyllene bronsklot på.
De båda bågarna finns än så länge bara modellerade i små keramikförlagor på övervåningen i Jennifers ateljé. Där samsas de med andra förlagor, bl.a. ett verk för Täby kommun, samt färdiga mindre skulpturer för egna utställningar; nu senast i Hovmantorp. Eftersom hon är inne i en intensiv arbetsperiod med många offentliga uppdrag har hon tagit tjänstledigt från sin rektorstjänst på Österlenskolan för konst och design.
– Det är väldigt roligt att arbeta med konst till det offentliga rummet, men de uppdrag jag arbetar med just nu kommer att kräva mycket tid. Det kommande året skulle det ha blivit alldeles för hektiskt för att kombinera med rektorsarbetet.
Mosaikplattor sätts för hand
Tillbaka på bottenvåningen i Jennifers ateljé hittar vi den allra största av skulpturerna som är ämnade för Kungälvs sjukhus. Skulpturen utgörs av flera sammanfogade frigolitblock som Jennifer precis täckt med fibercement. Efter en preparering med ett fuktavvisande membran är de redo att börja kläs med mosaik.
– Jag sätter alla mosaikplattorna för hand, så jag räknar med att det momentet kommer att ta två–tre månader. Eftersom det här rummet är ouppvärmt vill jag helst sätta mosaiken under sommarmånaderna när det inte är för kallt att sitta här och arbeta, så det kanske får vänta till nästa sommar.
Skulpturen kommer sedan att fraktas i delar till Kungälvs sjukhus där den monteras på sin plats, som är tänkt att vara längs en promenadslinga väster om vårdbyggnaderna. När skulpturen är förankrad i marken kommer Jennifer att bearbeta skulpturdelarnas skarvar och komplettera dem med mosaik.
– Det kommer nog att ta ett par veckor, så då kan man se hur skulpturen färdigställs och hur platta efter platta sätts dit, säger Jennifer. Det är ett riktigt hantverk.
