Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Frågor och svar om patientlagen

Här hittar du frågor och svar om patientlagen och om hur den påverkar dig som vårdgivare.

Tillgänglighet

Kan vi hänvisa patienterna till att själva söka annan vårdgivare om vi har långa köer?

Nej det är varje sjukhus skyldighet att se till att patienten får vård inom garantitiden. Sjukhuset ska aktivt hjälpa patienten till vård hos annan vårdgivare om de inte kan ge patienten vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det ska inte medföra några extra kostnader för patienten. Sjukhuset får inte lägga över ansvaret på patienten genom att hänvisa till valfriheten. Valfriheten är till för patienter som själva vill kunna göra ett aktivt val av vårdgivare.

Val av utförare

Vad innebär valfrihet hos annan vårdgivare?

Det innebär att en patient ska:

  • få ta del av en annan regions vårdutbud inom öppen vård.
  • få vård i annan region utifrån samma medicinska behov som bosatta i den region som patienten söker vård i.
  • ha möjlighet till fast vårdkontakt.
  • ha möjlighet att lista sig inom primärvården.

Vem har ansvar för hembesök för patienter som är listade i andra regioner än hemregionen?

I det fall en utomlänspatient, som är listad hos en vårdgivare inom Västra Götalandsregionen, är i behov av hembesök då hen uppehåller sig inom Västra Götaland ska vårdgivare tillhandahålla hembesök på samma villkor som för personer som är folkbokförda i Västra Götaland. I det fall samma person är i behov av hembesök men uppehåller sig i sin hemregion/annan region har vårdgivaren ingen skyldighet att genomföra hembesök till personen.

Ny medicinsk bedömning

När kan det bli aktuellt med ny medicinsk bedömning?

Om en patient har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska patienten få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning. Det är vårdgivarens ansvar att hjälpa patienten till en annan vårdgivare. Patienten ska ha möjlighet att konsultera en ny läkare. Avsikten är att det inte är samma läkare som ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

Vem betalar resor och uppehälle för ny medicinsk bedömning?

Hemregionen står för kostnader för resor och uppehälle inom både den egna och andra regioner.

Hjälpmedel

Har patienten möjlighet att välja hjälpmedel?

En patient ska ges möjlighet att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom den egna regionen och den egna kommunens hjälpmedelssortiment. En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Vilken region har kostnadsansvaret för hjälpmedel för patienter som vistas i andra landsting?

I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om när en patients hemregion ersätter andra regioner som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsersättning. Avsikten med bestämmelsen i riksavtalet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att kunna leva ett normalt liv även vid besök i andra regioner.

Fast vårdkontakt

Har patienten rätt att få en specifik fast vårdkontakt?

Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om patientens behov kräver det. Patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten ska tillgodoses så långt det är möjligt. Även de som är bosatta i andra län har rätt till fast vårdkontakt i Västra Götalandsregionen.

Måste den fasta vårdkontakten vara en läkare?

Patienten ska ges möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primärvården. Men en fast vårdkontakt kan också vara någon annan i hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska eller psykolog. Det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Detta är beroende på patientens medicinska och övriga behov.

Remisshantering

Vad är det som gäller när en vårdgivare tar emot en patient från en annan region?

Patientlagen ger patienten rätt att söka all offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård inklusive dagkirurgi i hela landet. För vissa regioner finns fortfarande krav på remiss. Detta remisskrav måste följas oavsett om det är krav i hemregionen eller i vårdregionen Samtliga vårdbegäran/remisser/egenremisser ska bedömas och prioriteras utifrån medicinska behov. Patienter från andra regioner ska tas emot på samma villkor som bosatta i Västra Götaland. Detta innebär att vårdgivaren enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har.

Kan en patient välja rehabilitering hos annan vårdgivare eller i annan region än där hen blivit opererad?

En patient kan välja rehabilitering hos offentligt finansierade vårdgivare inom den öppna vården. För rehabilitering i slutenvård, krävs det ett godkännande och betalningsförbindelse i förväg av det region som patienten är folkbokförd i.

Vilka regioner har fortfarande remisskrav på öppen specialistvård?

Information om vilka regioner som har krav på remiss finns på SKRs hemsida.

Har läkare skyldighet att skriva remiss om en patient vill söka vård i en region som har remisskrav till öppen specialistvård?

Reglerna om patientens valmöjligheter innebär ingen skyldighet att skriva remiss. Läkaren ska göra en medicinsk bedömning av vårdbehovet. Om det finns ett medicinskt vårdbehov ska läkaren utfärda en remiss.

Om det finns ett remisskrav, antingen i hemregionen eller vårdregionen – vilken region kan utfärda remissen?

Läkare i bägge regioner kan utfärda remissen.

Betalningsförbindelse och ersättningsfrågor

När krävs betalningsförbindelse för vård i regionernas egenregi?

Betalningsförbindelse krävs för all planerad slutenvård oavsett belopp i andra regioners egenregi. Inom VGR krävs ingen betalningsförbindelse för slutenvård.

När krävs betalningsförbindelse för vård hos privata vårdgivare med avtal?

Betalningsförbindelse krävs för all planerad slutenvård oavsett belopp hos privata vårdgivare med avtal. Betalningsförbindelse krävs både för öppen och sluten vård enligt vårdgaranti hos privata vårdgivare med avtal.

Informationsplikten

Vad ska patienten informeras om?

Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård, metoder för att förebygga sjukdom eller skada och möjligheten att välja behandlingsalternativ. Vidare ska patienten informeras om vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, möjligheten att få en ny medicinsk bedömning, en fast vårdkontakt, vårdgarantin samt möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz. Informationen ska anpassas efter vad som är relevant för patienten. Det är därför inte alltid aktuellt att informera enligt samtliga punkter.

Finns det formella krav på hur patienten ska informeras?

I patientlagen förtydligas att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär till exempel att tolk ska användas när det behövs. Med andra individuella förutsättningar avses till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet och religion. Informationen ska ges skriftligen om det behövs eller om patienten ber om det.

Måste vårdpersonalen kunna lämna skriftlig information om patienten begär det?

Ja.

Vilka krav ställer patientlagen på vårdgivare att ge skriftlig information till patienter på andra språk än svenska?

Patientlagen ställer krav på att informationen ska anpassas utifrån patientens behov. Det kan tolkas som att vårdgivarna ska tillhandahålla skriftlig information på andra språk än svenska om det behövs eller om patienten begär det. Västra Götalandsregionens tolkning av patientlagen är att översatt skriftligt material inte är ett krav enligt lagen, men önskvärt. På 1177.se finns en del översatt material att skriva ut eller hänvisa till.

Finns det krav på notering i journalen om att muntlig information har getts?

Av patientdatalagen framgår det att patientjournalen ska innehålla uppgifter om den information som lämnats till patienten. Det ska även dokumenteras i journalen om patienten sagt nej till information.

Senast uppdaterad: 2022-09-09 15:01