PSV Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Personcentrerat sammanhållet vårdförlopp (PSV) Kognitiv svikt omfattar tiden från första kontakten med sjukvården till diagnos. Fokus i PSV är tidig diagnos och behandling, stöd till patient och anhöriga, samt förbättrad samverkan i vårdkedjan.

Chefsstöd - "Checklista"

Dessa frågor är det viktigt att vårdenhetens ledning ställer sig och besvarar: 

  1. Vilka professioner/personer på vårdcentralen/
    rehabmottagningen ska ansvara för anamnes och
    screening av kognitiva funktioner enligt PSV
    Kognitiv svikt respektive funktionsbedömning
    (t.ex. ADL)?
  2. Hur ska samarbetet mellan vårdcentral och
    rehabmottagning ske för att säkerställa god
    samordning?
  3. Hur ska det säkerställas att tillräcklig tid
    avsätts för avstämningar inom teamet på
    vårdcentralen/rehabmottagningen?
  4. Hur ska informationsutbyte mellan vårdcentral,
    rehabmottagning och kommun ske för att
    säkerställa god samordning?
  5. Hur ska det säkerställas att uppföljning görs
    enligt RMR Demens utredning och uppföljning,
    samt enligt RMR Läkemedel Demens?

Nätbaserad utbildning och stödmaterial för implementering

Utbildning

Nätbaserad utbildning från Demenscentrum ”Demens ABC plus Primärvård” (demenscentrum.se)

RMR

Regional medicinsk riktlinje Demenssjukdom, utredning och uppföljning (vgregion.se)

Riktlinjen anger basal utredning och uppföljning i enlighet med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjen ersätter "Basal utredning och uppföljning av demenssjukdom".

Regional medicinsk riktlinje Demens (vgregion.se)

Presentationsmaterial

Presentationsmaterial - PSV Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Presentationsmaterial om primärvårdsversion av PSV Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom att använda, i sin helhet alternativt i delar, vid till exempel APT och professionsmöten.

Mer stödmaterial

Skapat av RPT Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom 2023

 
 
 
 
 

Mer att läsa

Vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Svenskt Demenscentrum (demenscentrum.se)​

Anhörigintervjun (demenscentrum.se)

Om fast vårdkontakt (kunskapsguiden.se)

SIP  Mallar och formulär - Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se)

Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar SveDem (uu.se)

Film: Anhörigrepresentant för regionalt processteam för kognitiv sikt berättar om sin erfarenhet av att vara anhörig till en misstänkt demenssjuk mamma. Speltid 5,12 min.

Film: Arbetsterapeut i primärvård beskriver sitt arbete med patienter med kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom. Speltid 2,54 min.

Film: Sjuksköterska i primärvård beskriver sitt arbete med patienter med kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom med hjälp av proaktiv SIP. Speltid 3,47 min.

Film: Demenssjuksköterska i primärvård beskriver sitt arbete med patienter med kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom. Speltid 3,29 min.

Sammanfattning

  • Tidig utredning vid kognitiv svikt
  • Erbjudande om fast vårdkontakt som samordnar och stödjer
  • Förbättrad teambaserad basal utredning i primärvården
  • Förbättrad samverkan mellan vårdcentral och kommun
  • Likvärdig och bättre tillgång till utvidgad utredning inom specialistvården för patienter i arbetsför ålder och vid misstanke om ovanlig demenssjukdom

Vårdförlopp till nytta för patienten 

Vårdförloppet ska bidra till att patienter med kognitiv svikt med misstänkt demenssjukdom får tidig diagnos, adekvat läkemedelsbehandling och stöd för att klara ett så självständigt liv som möjligt. 

Anhöriga är viktiga för patienter med kognitiv svikt. Vårdförloppet syftar till att öka patientens och anhörigas möjligheter till att vara delaktig i vård och behandling. 

Tidig klinisk diagnos

Den basala utredningen ska starta när patienten har symtom som tyder på kognitiv svikt till exempel försämring av minne, uppmärksamhet, rumsuppfattning, språk, omdöme och förmåga att planera.

Utredningen i primärvården är teambaserad och består av bedömning av läkare sjuksköterska och arbetsterapeut.

God samverkan med kommunerna är oftast viktig redan från början.

Stöd till patient och anhöriga

Patienten ska erbjudas fast vårdkontakt som samordnar utredningen, samt ger kontinuerligt stöd och information till patient och anhöriga

Basal utredning

Basal utredning görs enligt RMR Demenssjukdom, utredning och uppföljning och består av kognitiv screening med MMSE eller RUDAS, samt klocktest. Dessutom ska en strukturerad anhörigintervju göras för att komplettera patientens egen berättelse. Arbetsterapeut gör en strukturerad aktivitets- och funktionsbedömning. I den medicinska utredningen ingår kroppsligt status, psykisk bedömning, provtagning och datortomografi.

Utredningen syftar till att klargöra om den kognitiva svikten beror på en demenssjukdom eller annan sjukdom och bedöma behovet av stöd, samt påbörja läkemedelsbehandling vid Alzheimersjukdom med demens enligt RMR läkemedel Demens.

Om patienten har en demenssjukdom ska frågan tas upp om körkortsinnehav och vapenlicens. Dessutom ska ansökan om N-tandvård göras.

Samverkan vårdcentral och kommun

En god samverkan är viktigt eftersom flertalet patienter med kognitiv svikt vid demenssjukdom behöver eller kommer att behöva insatser från både vårdcentral och kommun. Rutiner hur samverkan ska ske bör tas fram i lokala samverkansgruppen.

Ofta behöver en sammanhållen vårdplan (SIP) göras redan när diagnosen är klar. Om patienten i nuläget inte behöver insatser från kommunen bör en proaktiv SIP göras för framtida behov.

Utvidgad utredning

Patienter i arbetsför ålder eller vid misstanke om ovanligare demenssjukdom som exempelvis Lewykroppsdemens, pannlobsdemens eller Parkinsons sjukdom med kognitiv svikt bör remitteras till specialistenhet för utvidgad utredning.

Ett arbete pågår för att göra specialistvården likvärdig och lättillgänglig genom standardisering och effektivisering.