Utveckling av mätinstrument

Vi bidrar med forskning för att säkerställa tillgång till validerade och relevanta instrument för att mäta olika aspekter av psykisk ohälsa, arbetsmiljöfaktorer och dess effekter.

ISM:s forskning inom området

ISM bedriver forskning och utveckling av mätinstrument som används för självskattningar av olika aspekter av psykisk hälsa, välmående och arbetsmiljö. Självskattningsinstrument som mäter dessa  aspekter är mycket vanliga både inom forskningen och i praktiska sammanhang. Dessa instrument används för att mäta och bedöma upplevelser av psykosocial arbetsmiljön eller olika aspekter av hälsa och välmående på både individ och gruppnivå.

Vad menar vi med mätinstrument?

Bland användarna och forskarna används många begrepp synonymt för att beskriva dessa mätinstrument, såsom skattningsskalor, test, formulär, bedömningsinstrument, enkäter med mera. Oavsett hur vi väljer att kalla dem, gemensamt för alla instrument är att evidens för deras användbarhet i praktiken behöver bedömas och utvärderas på vetenskapliga grunder. Inom vår forskning har vi fokuserat på utvärdering och tillgängliggörande av instrument som mäter olika aspekter av psykisk ohälsa samt psykosocial arbetsmiljön.

Kvalitetssäkring

Viktiga begrepp för kvalitetssäkring av självskattningsinstrument är reliabilitet och validitet. Förenklat kan man säga att reliabilitet mäter instrumentets tillförlitlighet, dvs i vilken utsträckning samma resultat erhålls vid upprepade mätningar (givet att tillståndet som mäts inte ändrats mellan mätningarna). Med validitet menas i vilken utsträckning instrumentet mäter det underliggandet fenomenet som det avser att mäta. Till exempel, i vilken utsträckning ett instrument som ska mäta depressiva symptom faktiskt mäter just vanligast förekommande symptom på depression och inte ångest eller någon annan aspekt av psykisk ohälsa.

Ett kontinuerligt arbete

Ackumulering av evidens för instrumentets användbarhet i praktiken är en kontinuerlig process, vilket innebär att användning i nya kontexter än det som står i instrumentets manual, kräver nya utvärderingar. Inom forskningen har psykometri utvecklats som en gren som handlar om utvärdering av självskattningsinstrument, ofta med hjälp av olika statistiska metoder. Vanliga begrepp inom psykometrin är mätegenskaper eller psykometriska egenskaper.

Burnout Assessment Tool – ett nytt instrument för att mäta utbrändhet (BAT-SWE)

Burnout Assessment Tool (BAT) är ett nytt instrument för att mäta utbrändhet framtagen av forskare i Belgien, baserad på en uppdaterad definition av utbrändhet och förankrad för användning globalt. Instrumentet är fritt tillgängligt för arbetsgivare och forskare och har redan använts i över 30 länder världen över. Genom detta projekt vill vi säkerställa tillgången till detta instrument för användning i svensk kontext (BAT-SWE).

Burnout Assessment Tool (BAT)


Publikationer

2024

Hadžibajramović E, Schaufeli W, De Witte H (2024) The ultra-short version of the Burnout Assessment Tool (BAT4)–development, validation, and measurement invariance across countries, age and gender. PLOS ONE 19(2): e0297843. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0297843

2022

Hadžibajramović, E., Hansson, M., Akerstrom, M., Dencker, A., & Hensing G. (2022)
Burnout among midwives—the factorial structure of the burnout assessment tool and an assessment of burnout levels in a Swedish national sample
BMC Health Services Research, 2022

Hadžibajramović E, Schaufeli W, De Witte H.
Shortening of the Burnout Assessment Tool (BAT)—from 23 to 12 items using content and Rasch analysis
BMC Public Health, 2022
Sammanfattning på svenska

2020

Hadžibajramović E, Shaufeli W, De Witte H
A Rasch analysis of the Burnout Assessment Tool (BAT)
PLOS ONE, 2020
Sammanfattning på svenska - Validering av Burnout Assessment Tool (BAT)

2019

Hadzibajramovic E, Ahlborg Jr G, Grimby-Ekman A.
Concurrent and lagged effects of psychosocial job stressors on symptoms of burnout.
Int Arch Occup Environ Health. 2019 

Berthelsen H, Westerlund H, Pejtersen J H, Hadzibajramovic E.
Construct validity of a global scale for social capital based on COPSOQ III
PLOS One 2019

2018

Brodin E, Hadzibajramovic E, Baghaei F, Sunnerhagen KS, Lundgren-Nilsson Å. 
Self-reported activity  of Swedish persons with haemophilia Persons: change over 2.5 years.
Journal of rehabilitation medicin, 2018

2017

Ellbin S, Engen N, Jonsdottir I.H, Nordlund A
Assessment of cognitive function in patients with stress-related exhaustion using the Cognitive Assessment Battery (CAB)
Journal of clinical and Experimental Neuropsychology 2017
Sammanfattning på svenska

2016

Rödjer L, Jonsdottir I.H., Börjesson M.
Physical activity on prescription (PAP): self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow-up
Scandinavian journal of primary care, November 2016
Sammanfattning på svenska

2015

Hadzibajramovic E, Ahlborg jr G, Håkansson C, Lundgren-Nilsson Å och Grimby-Ekman A.
Affective stress responses during leisure time: Validity evaluation of a modified version of the Stress-Energy Questionnaire.
J Public Health, September 2015
Sammanfattning på svenska

Fredriksson-Larsson, U., Brink, E., Grankvist, G., Jonsdottir, I.H. and Alsen, P.
The Single-Item Measure of Stress Symptoms after Myocardial Infarction and Its Association with Fatigue.
Open Journal of Nursing 2015

Hadzibajramovic E, Ahlborg G Jr, Grimby-Ekman A, Lundgren-Nilsson Å
Internal construct validity of the stress-energy questionnaire in a working population, a cohort study
BMC Public Health 2015
Sammanfattning på svenska

2014

Hasselberg K, Jonsdottir I, Ellbin S and Skagert K,
Self-reported stressors among patients with Exhaustion Disorder: an exploratory study of patient records,
BMC Psychiatry, 2014
Sammanfattning på svenska

2013

Lundgren Å, Jonsdottir IH, AhlborgGA, Tennant A.
The internal (factorial) construct validity of the Psychological General Well Being Index (PGWBI) in a sample of patients undergoing treatment for stress-related exhaustion.
Health and Quality of Life Outcomes, 2013
Sammanfattning på svenska

2012

Rödjer L, Jonsdottir IH, Rosengren A, Björck L, Grimby G, Thelle DS, Lappas G, Börjesson M.
Self-reported leisure time physical activity: a useful assessment tool in everyday health care.
BMC Public Health, Augusti 2012
Sammanfattning på svenska

Lundgren-Nilsson A, Jonsdottir IH, Pallant J, Ahlborg G Jr.
Internal construct validity of the Shirom-Melamed Burnout questionnaire (SMBQ).

BMC Public Health, Januari 2012
Sammanfattning på svenska

2011

Dellve L, Hadzibajramovic E, Ahlborg G Jr.
Work attendance among health care workers: prevalence, incentives and consequences for health and performance.
J Adv Nurs, September 2011
Sammanfattning på svenska

2010

Glise K, Hadzibajramovic E, Jonsdottir IH, Ahlborg G Jr.
Self-reported exhaustion: a possible indicator of reduced work ability and increased risk of sickness absence among human service workers.
Int Arch Occup Environ Health, Juni 2010
Sammanfattning på svenska

Avhandlingar

Lars Rödjer 2015
Physical activity: Prescription in health care and relationship to different health measures

Emina Hadžibajramović, 2015 (avhandling)
Aspects of validity in stress research - Measurement properties and the application of selfreported stress questionnaires
Sammanfattning på svenska

Emina Hadzibajramovic, 2013 (Licentiatavhandling i statistik)
Methodological aspects of the analysis of psychosocial work environment - Construction of global scores and other validity issues regarding multi - item self-report instruments
Sammanfattning på svenska