Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Psykisk arbetsbelastning ur arbetsmiljöperspektiv

Vad är psykisk arbetsbelastning ur arbetsmiljöperspektiv? Det är inte bara de belastningar som själva arbetsuppgifterna medför. Alla delar av den psykosociala arbetsmiljön spelar roll för belastningen och för de effekter på prestationsförmåga, välbefinnande och hälsa som denna har.

I den här digitala föreläsningsserien får du träffa Mats Eklöf, psykolog och forskare som i samarbete med ISM tagit fram en föreläsningsserie i sex delar kring psykisk arbetsbelastning. Denna föreläsningsserie handlar generellt om psykisk arbetsbelastning ur arbetsmiljöperspektiv oberoende av pandemisituationen. Föreläsningarna handlar om psykiska krav i dess olika former, om motiverande arbetsuppgifter och inflytande, om socialt stöd, samarbete och ledarskap och om organisatorisk rättvisa. Det mesta av detta, men inte allt, omfattas även av det juridiska begreppet Organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Mats Eklöf är psykolog till yrket. Arbetar sedan tio år som lektor vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och är docent vid Sahlgrenska akademin. Tidigare arbetade han som klinisk psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  

Filmerna publiceras löpande på den här sidan under våren 2021.

Vad är lagom arbetsbelastning?

I det här avsnittet introduceras begreppet arbetsbelastning.
Vad är psykisk arbetsbelastning? Vad bidrar en lagom arbetsbelastning till på arbetsplatsen? Vad är det som faktiskt skapar arbetsbelastning hos människor?
Du får också kunskap om tecken som tyder på att arbetsbelastningen är lagom, både sådana du kan titta efter hos dig själv och sådana som rör arbetets organisation.

Sammanfattning av tecken på lagom arbetsbelastning 

  • Du känner dig pigg och aktiv 
  • Du tar pauser  
  • Du känner att du fått göra ett bra jobb  
  • Du har energi över  
  • Du kan koppla av och vila  
  • Du är skärpt och tänker klart  
  • Du kan hantera förändringar  
  • Anställda är nöjda och vill stanna på arbetsplatsen 
  • Samarbetet på arbetsplatsen fungerar bra 
  • Chefen har ett närvarande ledarskap  
  • Sjukfrånvaron är låg  
  • Jobbrollen är hanterbar 
  • Behandlad med rättvisa  

 

Psykiska krav

I det här avsnittet står psykiska krav i fokus. Vad är kvantitativa, kognitiva och emotionella krav och vad innebär de? Hur påverkar stress vår förmåga att lösa komplexa uppgifter och hur påverkar god rutin och erfarenhet de kognitiva kraven?  Detta är några exempel på vad som tas upp i avsnitt två i vår nya föreläsningsserie.    

Sammanfattning psykiska krav

  • Höga kvantitativa krav
    Ofta svårt att hinna med, hoppar över raster, långa arbetsdagar.  
  • Höga kognitiva krav
    En stor del av arbetsdagen med icke-rutinmässig bedömning, planering, beslut.  
  • Höga emotionella krav
    Krav på att kontrollera känslor och impulser en stor del av arbetsdagen. 

Vad som är lagom krav måste bedömas utifrån varje persons erfarenheter och dagsform.  

Jobbkonflikter och Job Control

Det här avsnittet handlar om psykiska krav kopplade till jobbrollen och arbetsuppgifterna. Rollkonflikter och rolloklarhet tas upp. Avsnittet innehåller också en del kring begreppet kontrollmöjligheter/kontroll, ett begrepp som fått stort utrymme i diskussionen om psykosocial arbetsmiljö och arbetsutformning, men det finns en del mytbildning kring detta.

Sammanfattning Rollkonflikter och Job Control

  • Rollkonflikter och prioriteringar ökar belastningen
  • Rolloklarhet och oklara mål ökar belastningen
  • Rollkonflikter och rolloklarhet ökar belastningen
  • Stimulerande arbete med egenkontroll medför kognitiva krav
  • Stimulerande arbete med egenkontroll kaninte balansera höga krav
  • Enformigt och hårt styrt arbete är belastande

Socialt stöd, teamwork och ledarskap, del 1

Det här avsnittet handlar om relationer och samarbete på arbetsplatsen och på vilket sätt det är kopplat till arbetsbelastning. Olika typer av socialt stöd tas upp men också hur stress, trötthet och tidsbrist påverkar vår förmåga att ge socialt stöd. Även kännetecken på bra teamwork tas upp i detta avsnitt.

Sammanfattning socialt stöd, teamwork och ledarskap del 1

  • Dåliga relationer ger ökad belastning, bra relationer ger minskad belastning
  • Tre typer av socialt stöd
    Instrumentellt stöd, praktiskt socialt stöd
    Kognitivt socialt stöd
    Emotionellt stöd

  • Bra stöd minskar belastningen. Stress, trötthet och tidsbrist saboterar förmågan att ge stöd
  • Hög belastning skadar förmågan att ge och ta emot stöd
  • Välfungerande teknik och system kan sänka belastningen
  • Teamwork
    Gemensamma mål
    Tydliga roller
    Samarbetsförmåga

  • Tid och stöd att utveckla och vårda teamwork
  • Bristande teamwork ökar belastningen

Socialt stöd, teamwork och ledarskap, del 2

Detta avsnitt är en fortsättning på del 4. Här fokuseras bl.a. vilka strukturella förutsättningar som behövs för bra teamwork. Ledarskap och varför det är viktigt att krav-och stressnivån i chefssystemet inte är för hög men också vad som krävs för att utreda kravnivån och behovet av resurser i det enskilda fallet.

Sammanfattning socialt stöd, teamwork och ledarskap del 2

  • Personalomsättning försvårar teamwork och socialt stöd
  • Arbetsbelastning måste bedömas på individnivå
  • Hög belastning urholkar samarbetsförmågan
  • Kännetecken på teamwork
    Gemensamma mål
    Tydliga roller
    Samarbetsförmåga
  • Bra ledarskap på alla nivåer
    Tid att vara närvarande
    Ej trött och stresspåverkad
    Se till att medarbetarna har:
    • Hanterbar belastning
    • Tillgång till socialt stöd och andra resurser som behövs
Senast uppdaterad: 2021-06-04 09:07