Här hittas de rödlistade arterna – och så kan vi gynna dem

Att en art är rödlistad betyder att det är en art som minskat kraftigt i antal och i värsta fall löper risk att dö ut från landet. Tyvärr ökar antalet rödlistade arter för varje år. I 2020 års undersökning klassades 4746 arter som rödlistade, vilket innebär en ökning med 11 procent under de senaste fem åren.

Under säsongen 2020 kunde man med glädje konstatera att flera av de arter som klassats som rödlistade trots allt gick att hitta på Naturbruksskolorna Sötåsen, Uddetorp och Svenljunga. Bland annat upptäcktes fåglar som tofsvipa, stare och hussvala som förr var vanliga men nu blivit mer sällsynta. Även fjärilar som violettkantad guldvinge, almsnabbvinge och mindre blåvinge gick att hitta. Men det mest uppmärksammade fyndet var klöverhumlan – en art som varit relativt vanlig för 50 år sedan men som nu nästan försvunnit helt från Västra Götaland.

Olle Kvarnbäck, som är agronom och biolog och driver företaget Naturvisaren, är den som gjort de detaljerade inventeringarna av arter på naturbruksskolorna. Han berättar att klöverhumlan till stor del fått sin naturliga miljö förstörd och därför minskat så snabbt i antal.

- Att den försvunnit så snabbt beror på att landskapet förändrats mycket. Dels har andelen betesmarker minskat. Det beror också på att man inte längre låter klövern blomma på samma sätt utan istället skördar den till ensilage. Klöverhumlan är en väldigt effektiv pollinatör av till exempel rödklöver så den bör vi vara särskilt rädda om, berättar Olle.

För flera av arterna som hittats kan man se en koppling till de insatser som gjorts. Exempelvis har man lämnat oskördade remsor av klövervallen på både Sötåsen och Uddetorp och det är där klöverhumlan upptäckts. Man har också anlagt olika typer av buskage i anknytning till åkermark, vilket är en miljö många fåglar trivs i.

Säkerhetsrisk när arter minskar

Att arter försvinner är en risk eftersom det är svårt att veta hur deras roll i ekosystemet ser ut:

- Vi vet inte exakt vilka funktioner olika arter har i ekosystemet och därför blir det en säkerhetsrisk när arterna blir färre. Det är ofta svårt att säga att en enskild art är betydelsefull men att minska på mångfalden är farligt eftersom vi inte vet vilka konsekvenser det kan leda till, berättar Olle.

Ett exempel på hur naturen kan reagera och påverkas av förändringar är Östersjön, där det biologiska systemet är i obalans och medför stora problem för både djurliv och växtlighet, med till exempel kraftig algblomning som följd. Ett annat exempel som orsakar stor ekonomisk skada är de kraftiga angreppen av granbarkborre i skogen, vilka förvärras av ensidig odling av gran och att mångfalden i skogen minskat.

Planer för en hållbar drift

Som ett resultat av arbetet som gjorts de senaste åren har skolorna fått detaljerade skötselplaner för hur driften ska skötas för att gynna biologisk mångfald. På så sätt förvaltas de åtgärder som gjorts så att man kan fortsätta ta hand om ekosystemen på ett långsiktigt sätt.

Men att jobba för att bevara den biologiska mångfalden behöver inte vara svårt. Ett bra första steg är att värna om naturligt blommande och artrika miljöer.

- Att göra åtgärder som att så in blomsterremsor och plantera buskage är nästa nivå. Det viktigaste och mest grundläggande är att ta hand om de naturliga miljöer som redan finns i form av betesmarker, dikeskanter, skogsbryn och åkerholmar, avslutar Olle.