Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Behandling och rehabilitering vid UMS

Behandlingen individualiseras utifrån patientens behov och grad av sjukdom. Kontinuitet och uthållig vid behandling/rehabilitering är av största vikt.

Evidens för olika behandlingar

Det finns sparsamt med evidens för behandling. Nedanstående behandlingsrekommendationer bygger till största del på klinik erfarenhet. Evidens finns att arbetsplatsinriktade åtgärder påverkar arbetsåtergång. Sömnbehandling har sannolikt effekt på sjukskrivningen. De kognitiva funktionerna kan förbättras av fysisk aktivitet och till viss del av kognitiv träning. (få studier) Fysisk aktivitet minskar depressions- och ångestsymtom.

Allmänna råd

Det är viktigt att patienten informeras om att tillståndet är känt och att prognosen vanligtvis är god. Mycket av behandlingen handlar om att minska belastningen och öka patientens egna resurser. Initialt är det viktigt att patienter kommer in i regelbundna rutiner vad gäller mathållning och sömn liksom att försiktigt komma igång med fysisk aktivitet. Att leva i ett lugnt tempo och att ha en så lugn miljö som möjligt är betydelsefullt då patienterna har svårigheter att inhibera impulser i form av störande ljud. Uppmuntra till att vistas ute en del av dagen. Regelbunden bokad uppföljning minskar patientens ångestnivå, som ofta är hög. Tag hjälp av vårdsamordnare och rehabkoordinatorer om sådan finns tillgängliga. Vårdsamordnare följer upp och samordnar de vårdinsatser som bedömts behövliga för den aktuella individen.

Fysisk träning

Enskild träning eller gruppträning är en hörnsten i behandlingen. Detta minskar belastningen på kroppen, patienten blir piggare, sover bättre och blir mindre nedstämd.  Intensiteten på träningspasset ska vara måttlig så att pulsen och andhämtningen ökar något (motsvarande en rask promenad). Det är viktigt att den fysiska aktiviteten sker regelbundet, gärna 40-60 minuter tre gånger i veckan. Initialt kan det hos svårt sjuka patienter räcka med 10-15 minuters promenader. Det är viktigt att inte pressa patienten för hårt men samtidigt viktigt att hen kommer igång med någon form av fysisk aktivitet.  Fysisk aktivitet på recept (FaR), rekommenderas.

Utmattade patienter blir friskare med fysisk aktivitet 

Fysisk aktivitet - din väg till bättre psykisk hälsa, fysioterapeuterna 2017

Stresshantering

Det finns olika former av stresshanteringskurser där patienten får lära sig vad stress är och olika typer av avslappningstekniker. Avspänning, träning av kroppskännedom, aktivitetsreglering och koncentration, både individuellt och i grupp, kan ha positiva effekter vid stresstillstånd. 

Institutet för stressmedicin har i samarbete med praktiker från Närhälsan i Fyrbodal tagit fram en regiongemensam stresshanteringskurs utifrån evidens och "best practice".

Stresskola i primärvården

Sömnråd

Sömnstörningen handlar oftast om insomningsproblem men också om fragmenterad sömn. Alkohol försämrar sömnen ytterligare. Minnet påverkas av dålig sömn. Informera om vikten av att lägga sig och stiga upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Patienten bör övergå till lugna aktiviteter i god tid innan sänggåendet och undvika kaffe 6 timmar innan sänggående. Informera om att dagsljuset hjälper till att reglera den biologiska klockan, så uppmuntra till att vara utomhus varje dag. Mörkläggningsgardiner vid behov den ljusa årstiden. Avspänningstekniker kan hjälpa till för avslappning. Sömnskola kan vara av värde när sömnstörningen är uttalad. Rätt timing är viktigt. Tidigt i förloppet kan patienten ha svårt att tillgodogöra sig sömnskolan om det rör sig om svår utmattning.

Återhämtning

Det är angeläget att patienten förstår att bristen på återhämtning är en lika stor anledning till sjukdom som stressbelastningen. Det är därför viktigt att diskutera olika former av återhämtning. Återhämtning får man i det som är kravlöst och glädjefyllt och vad det är varierar stort mellan individer. Sömn och fysisk träning är basen i återhämtningen och är det som bör prioriteras initialt. När patienten mår bättre kan andra aktiviteter att hämta kraft ur diskuteras. Det kan vara allt från att sjunga i kör, plocka svamp till att sitta och titta ut över havet eller träffa vänner. Många har haft intressen som givit dem mycket energi tidigare, men tappat bort dem i det stressiga liv de levt. Be dem fundera över vad som ger just dem en känsla av återhämtning, glädje och harmoni. 

Psykoterapi

Rätt timing för samtalsstödet är mycket viktigt. Denna behandling kommer först senare i förloppet då patientens kognitiva funktioner tillåter det. Genom att identifiera de faktorer som genererar och vidmakthåller stressen kan patienten hitta nya lösningar på problemen. Det kan till exempel handla om att förändra vissa beteenden, lära sig bättre hanteringsstrategier eller ett nytt sätt att förhålla sig till problemen. Enklare samtalsstöd eller KBT/ IPT enskilt eller i grupp eller korttids psykodynamisk terapi kan vara av värde för att identifiera problem, förstå kopplingen mellan livsstil/livssituation och utmattningssyndromet vilket är viktigt för att leda till en förändringsprocess. Får patienten möjlighet att omtolka  sitt sätt att se på det som skett kan hen se mening med situationen och gå stärkt ur den påfrestning som varit. Då patientes kognitiva funktioner medger det kan korttidsinriktad psykoterapi med evidensbaserade metoder för depression och ångest genomföras. Gruppbehandling fungerar  i många fall bra.

Läkemedel

Antidepressiva läkemedel erbjuds vid samsjuklighet med depression och ångest. Börja med SSRI preparat och överväg kombination med Mirtazapin vid svår sömnstörning men undvik bensodiazepiner. Vid svår ångest kan andra psykotika vara aktuella enligt medicinska riktlinjer för ångest. Observera vikten av att börja med mycket låg dos SSRI hos UMS patienter som har samsjuklighet med GAD, då de ofta är mycket biverkningskänsliga.

Sjukskrivning

Hel eller deltidssjukskrivning kan bli aktuell. Det är angeläget att syftet med sjukskrivningen framgår tydligt. Initialt handlar det oftast om återhämtning men därefter övergår man i rehabilitering. Sjukskrivningen skall alltid kombineras med andra åtgärder. Graden av utmattning påverkar behovet av sjukskrivning. Vid samsjuklighet är det läkarens sammanvägda bedömning som avgör prognos och sjukskrivningens längd. Samsjuklighet med depression och ångest ska framgå i diagnosrutan.  De kognitiva störningarna är det som till stor del påverkar behovet av sjukskrivning över tid, vilket framgår av riktlinjerna i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Återgång i arbete

Tidig bedömning av olika aspekter såsom hälsa, arbetssituation och livssituation är av värde, denna kartläggning sker av läkare i samverkan med vårdsamordnare och rehabkoordinatorer om sådan finns på vårdcentralen. Åtgärdsprogrammet bör bygga på samverkan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren, i dialog med den sjukskrivne själv. Viktigt att arbetsgivaren tidigt blir insatt i sjukdomsproblematiken. I vissa fall kan samverkan med företagshälsovården vara aktuell.

Avstämningsmöte med behandlande läkare eller annan vårdpersonal, försäkringskassa och arbetsgivare är värdefullt för att förbereda återgång i arbete, särskilt vid längre sjukskrivningsärenden. Här diskuteras patientens aktuella funktion och förmåga och möjligheter till anpassning på arbetsplatsen. En plan för återgång i arbete upprättas. Arbetsåtergång sker succesivt med arbetsuppgifter som är anpassade till patientens kognitiva och fysiska förmåga.  Vid hel sjukskrivning är det vanligt att man vid arbetsåtergång börjar med 25 procent arbete innan ytterligare upptrappning sker i lugn takt.

Samverkan vid arbetsåtergång

Det  är inte ovanligt att minnet och koncentrationsförmågan fortfarande är försämrad när patienten återgår i arbete, varför det är viktigt att patienten har en lugn arbetsmiljö med avgränsade uppgifter i början. Informera om att personer med utmattningssyndrom ofta ser friska ut och fungerar "som vanligt" under lugna förhållanden, men att det är vanligt med överreaktioner vid ökad belastning. Det är angeläget att medarbetaren känner sig välkommen och att arbetskamrater är informerade om vad som gäller kring hens arbetsuppgifter och arbetstider. Man kan behöva stöd av arbetskamrat/chef med att sätta gränser för sitt arbete. Det kan vara bra att medarbetaren har en specifik person att vända sig till, om någonting inte fungerar. Stöd och uppmuntran från andra kring i att avgränsa sig, att gå hem i tid och att ta ut raster, är viktigt. Det är viktigt med tydlig information om arbetsuppgifters exakta omfattning. Svävande uppmaningar i form av "gör det du kan i din egen takt" brukar ge ökad stress snarare än lugna. Det är inte ovanligt med ljudkänslighet och svårigheter att avskärma sig, när man återgår i arbete om man varit svårt sjuk. Placering i en så stimulifattig miljö som möjligt är därför viktigt. 

Tidigare forskning har visat att tidiga åtgärder som stärker individens egna resurser och motivation är av värde. Snabbt insatta åtgärder med en tydlig struktur och god samordning mellan olika aktörer bör eftersträvas. Åtgärder på arbetsplatsen, främst av förebyggande men även underlättande karaktär, ökar möjligheten att inte hamna i en långtidssjukskrivning och lättare återgå till arbete efter en sjukperiod

Lathund för arbetsåtergång

Inom ramen för forskningsprojektet PRIMA har ISM tagit fram en lathund för arbetsgivarens planering för arbetsåtergång.

Lathunden och mer om PRIMA-projektet

För arbetsgivare

Datorbaserade träningsprogram vid kognitiv nedsättning

ISM har i en behandlingsstudie erbjudit ett datorbaserat hemträningsprogram för kognitiv nedsättning som inte tidigare testats på patienten med utmattningssyndrom. Studien var inte konklusiv då deltagarantalet var för litet. Vår kliniska uppfattning är att det för utvalda patienter kan vara ett hjälpmedel för subjektiv förbättring men behnadlingen påverkar inte sjukskrivningens längd.

Grön rehabilitering

Vid långvarig funktionsnedsättning har vi positiv erfarenhet av Grön rehabilitering i naturbaserad miljö, som ett steg mot arbetsåtergång. Vi har bland annat haft ett samarbete med Gröna Rehab i Botaniska trädgården. I medeltal hade patienterna varit sjukskrivna 2,5 år vid start av den naturbaserade terapin (NBT). 

Grön rehabilitering

Uppföljning

Utmattningssyndromet kan variera i svårighetsgrad och stå kvar under månader och undantagsfall år. Patienten som är svårt sjuka har vanligtvis behov av ett första återbesök efter 2-4 veckor därefter med utglesat intervall hos fast vårdkontakt fram till återgång i arbete.

Målmedveten och uthållig behandling/rehabilitering med successiv återgång i arbete med kontinuerligt stöd har visat sig framgångsrikt. 

Restsymtom

Kliniskt har vi noterat att sömnstörningarna långsamt försvinner medan stressintolerans och vissa minnes- och koncentrationsstörningar kan kvarstå under avsevärd tid, särskilt om patienten haft ett svårt utmattningssyndrom. Ökad uttröttbarhet kan också  finnas kvar under lång tid. Restsymtom undersöks för närvarande mer ingående i en unik stor långtidsuppföljning av patienter som tidigare gått på patientmottagningen. Analys av insamlat material pågår. 

Abstract Epagot

Komplicerande faktorer

Vid svåra fall kan det i  finnas en komplicerande problematik med samsjuklighet med t.ex. Bipolär II sjukdom eller vuxen ADHD vilken ej tidigare diagnostiserats. Utredning får i dessa fall ske i samråd med psykiatrisk öppenvård.

Vårdprogram

Det finns ett vårdprogram om utmattningssyndrom inom Västra Götalandsregionen med riktlinjer för utredning och behandling, exempelvis inom primärvården. 

Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS)

Senast uppdaterad: 2019-09-30 10:42