Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Till dig som är arbetsgivare

Som chef behöver du vara lyhörd för signaler på hög stressbelastning och uppmuntra till återhämtning. Du kan behöva se över de organisatoriska förutsättningarna för arbetet liksom den sociala arbetsmiljön. Det finns även anledning att planera arbetsåtergången väl för medarbetare som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa. Här finns tips på vad du kan behöva tänka på.

Råd till arbetsgivaren vid stressrelaterad ohälsa

Ett viktigt råd till chefer är att i praktisk handling visa sitt intresse för varje medarbetare, att vara lyhörd för signaler på hög stressbelastning och att uppmuntra till återhämtning.

Stöd för fysisk träning liksom att erbjuda sömnskola är utmärkta sätt att främja hälsosamma levnadsvanor hos medarbetarna. Stresshanteringskurser kan ha en positiv men övergående effekt. Det är därför viktigt att följa upp kontinuerligt och inte minst ge stöd i prioriteringar och gränssättning.  Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och organisatorisk och/eller social arbetsmiljö. Därför behöver man både stödja de enskilda medarbetarna, men också se över de organisatoriska förutsättningarna för arbetet. 

Förebygg arbetsrelaterad stress, Arbetsmiljöverket 2014

(H)JÄRNKOLL, att förebygga och hantera psykisk ohälsa i arbetslivet, NSPHs webbplats

Så gör du som chef - handledning vid psykisk ohälsa, (H)JÄRNKOLL

Den hjärnvänliga arbetsplatsen

Dagens arbetsliv ställer höga krav på våra kognitiva förmågor, oavsett yrkesgrupp då vi ständigt arbetar med att ta emot och bearbeta information. Detta försvårar i sin tur arbetet för de med nedsatt kognitiv funktionsförmåga. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt förekommande på arbetsplatser och det finns ett brett register av åtgärder. Arbetsgivare ansvarar för rehabilitering och arbetsanpassning för sina anställda men att optimera arbetsmiljön för de med kognitiv funktionsnedsättning gynnar alla på arbetsplatsen.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen, Arbetsmiljöverket 2014

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren ska enligt Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Det gäller att arbetsgivaren är uppmärksam på den här typen av obalans, så att den inte upprepas eller blir långvarig, och därmed leder till ohälsa – med andra ord till ohälsosam arbetsbelastning.

Organisatorisk arbetsmiljö

Hälsa på arbetsplatsen

Att ha ett arbete är generellt en hälsofaktor. Man vad behövs för att vi skall trivas, utvecklas och må bra på jobbet? ISM har samlat kunskap och metoder om VAD som skapar hälsa på arbetsplatsen och HUR man faktiskt gör.

Hälsa på arbetsplatsen

Arbete och sjukfrånvaro

Här kan du på ett kortfattat sätt ta del av varningssignaler att ge akt på och vilka insatser du kan behöva vidta som arbetsgivare, vare sig det gäller att tidigt märka tecken på ohälsa hos dina medarbetare i allmänhet, de som är i risk eller de redan sjukskrivna. Det är Uppdrag psykisk ohälsa, SKL, som gjort denna forskningsöversikt.

Arbete och sjukfrånvaro

Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro

Det finns ett samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. De viktigaste riskfaktorerna är

  • Spänt arbete (höga krav OCH låg kontroll)
  • Höga krav
  • Låg kontroll
  • Bristande stöd

Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro, en kunskapsöversikt, Vingård FORTE 2015

Arbetsmiljön betydelse för symptom på depression och utmattningssyndrom, SBU 2014

Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd? Arbete och hälsa 2013

Höga krav ger risk för depression, 2017

Hälsa och sjukfrånvaro

I studien Hälsa och framtid fann man att de friska företagen hade bättre koll på olika typer av sjukfrånvaro, hur det ändrat sig över tid och vilka orsakerna var bakom. Det fanns även en större medvetenhet om kopplingarna mellan sjukfrånvaro och arbetsförhållanden. Man hade strategier och policies för att hantera dessa frågor och fler stöttande funktioner. Rehabiliteringsansvaret för långtidssjukskrivna hade i de flesta fall överlåtits till personalavdelningen. Kontakten hade arbetsledarna framförallt innan personen blivit långtidssjuk eller i samband med återgång i arbetet. På de företag där en sådan ansvarsfördelning var tydlig och fungerade i praktiken, fanns den lägsta långtidssjukfrånvaron.

Kommuner och landsting med låg sjuknärvaro arbetade mer strukturerat och strategiskt med det systematiska arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten. Ett uttryck för detta var att man liksom de friska företagen hade kunskap om sjukfrånvaron och struktur för åtgärder samt att man anlitade företagshälsovården. Man visade också prov på en större flexibilitet och kreativitet för tillfällig anpassning av arbetsuppgifter vid nedsatt arbetsförmåga.

Tidigare forskning kan sammanfattas så här

  • Tidiga åtgärder som stärker individens egna resurser och motivation är av värde
  • Snabbt insatta åtgärder med en tydlig struktur och god samordning mellan olika aktörer bör eftersträvas
  • Åtgärder på arbetsplatsen, främst av förebyggande men även underlättande karaktär, ökar möjligheten att inte hamna i en långtidssjukskrivning och lättare återgå till arbete efter en sjukperiod

Långtidssjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete, delstudie 4

Hälsa och framtid

Återgång i arbete

I boken Återgång i arbete konstateras att det är svårt att utveckla evidensbaserade program inom arbetslivsinriktad rehabilitering då problematiken både är individuell och komplex. De komponenter som lyfts upp där stämmer väl överens med de som beskrivs som tidigare forskning ovan:

  • Tidig och multiprofessionell bedömning som omfattar olika aspekter såsom hälsa, arbetssituation och livssituation
  • Att bedömningen leder till individuellt anpassade åtgärdsprogram
  • Att åtgärdsprogrammet bygger på samverkan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren, i dialog med den sjukskrivne själv 

Återgång i arbete, Ekberg, Eklund och Hensing 2015, Smakprov

 

Senast uppdaterad: 2019-06-24 14:12