Gravstenen som väg in i historien
Vad döljer sig bakom bokstäver och siffror på en gammal gravsten? Och hur kan den bidra till att lyfta fram en bygds historia? Detta var frågor som ställdes i ett projekt där Horreds, Istorps och Öxnevalla Hembygdsförening tillsammans med Västarvet tydde texter på kyrkogårdarnas gravstenar från 1600- och 1700-talet.
De tre kyrkogårdarna, som ligger i Marks kommun, rymmer ett relativt stort antal gravstenar från 1600- och 1700-talen. Det stora antalet är en ovanlighet i Västra Götaland, och lite av ett mysterium. Att hugga in text i sten för hand utan moderna maskiner tar lång tid, och en sten med inskriptioner var något som få hade råd med. De allra flesta har historiskt sett vare sig fått gravkors eller -sten rest över sin grav, och så var det faktiskt ända in på 1900-talets början.
Livsöden väcks till liv
Det finns normalt sett få gravstenar och –kors kvar från tiden före 1800-talet på kyrkogårdarna, särskilt för bönder, torpare och andra som inte ägde egen mark. Därför är den stora mängden gravstenar i Horred, Istorp och Öxnevalla lite obegriplig. I Horred är stenarna så många att de på 1800-talet till och med kom att användas som byggmaterial till kyrkans trappsteg och fönsterbänkar. Ett skäl till det stora antalet måste vara att det har varit lätt att få tag i lämplig sten i bygden. Här finns det gott om skiffrig gnejs i berggrunden, en stenart som delar sig lätt i skivor med lagom tjocklek för en gravsten.
Projektet inleddes med att stenarna rengjordes varsamt med vatten, såpa och borste. Därefter fylldes inskriptionerna i med skolkrita, och ett ivrigt tydningsarbete följde. Tack vare kunniga hembygdsforskare i föreningen kunde sedan vissa gravstenar kopplas ihop med bouppteckningar. På detta sätt kunde de levnadsöden som en kyrkogård döljer väckas till liv - stenarna i sig fick bidra med ytterligare en dimension i förståelsen av människors liv och leverne förr i tiden.
Kyrkogården - ett öppet arkiv
På flera av gravstenarna hittades hänvisningar till bibelord. På en av stenarna nämns Jesaja 38:12, ett bibelcitat som är särskilt intressant i en bygd där den textila traditionen varit stark i flera hundra år:
Min hydda ryckes upp och flyttas bort ifrån mig såsom en herdes tält. Jag har vävt mitt liv till slut såsom en vävare sin väv, och jag skäres nu ned från bommen; innan dagen har gått över till natt, är du färdig med mig.
Totalt sett rengjordes och tolkades ett nittiotal stenar från perioden cirka 1670-1850. Projektet, som genomfördes med hjälp av en kulturcheck från Leader Sjuhärad, gav en intressant möjlighet att koppla samman två olika sorters kulturarv och på så sätt levandegöra unika berättelser. På detta sätt kan en kyrkogård bli en verklig källa till historien, ett öppet arkiv som är tillgängligt för alla.