Robert Bolin

Handledare: Cecilia Berlin, docent i Produktionsergonomi, avd. för Design & Human Factors, inst. för Industri- och materialvetenskap, Chalmers tekniska högskola

Behov

Inom vårdsektorn i Sverige implementeras allt fler digitala lösningar och plattformar som på olika sätt befinner sig mellan patient och vårdgivare (Arwidson, Tüll & Lidé, 2018), till exempel digitala vårdmöten och olika typer av interaktiva behandlingslösningar. Att använda dessa kräver digital kompetens och en förmåga att abstrahera och problemlösa i flera steg, t.ex. söka funktioner dolda i en meny. Ofta uppstår också tekniska komplikationer i samspelet mellan system och användare, vilket kan väcka stress och obehag. Hur kan välfärdssamhället undvika digitala vårdlösningar som användare uppfattar som mer krävande och belastande än hjälpsamma? De användare som kan antas vara mest sårbara i samband med denna utveckling är de med låg digital kompetens, som ändå förväntas klara sina vårdärenden själva. Studier av Alfredsson Ågren (2020) och Johansson (2019) visar att personer med diagnosen Intellektuell funktionsnedsättning, av svårighetsgrad lindrig, ofta tillhör denna grupp.

Metod

Projektets första del vänder sig till denna grupp som användare av digital vård genom intervjuer och observationer där forskningspersonerna använder sig av inom vården gängse gränssnitt.

Projektet vill besvara följande frågor:

• Vilka krav ställer digitala vårdsystem på användargruppen?
• Uppfattas förändringen från traditionell vård till digital vård som positiv eller negativ av användargruppen?
• Upplever användargruppen sig omhändertagen som vårdtagare när de använder sig av/hänvisas till digitala vårdlösningar?
• Vilka designprinciper, hjälpmedel eller stödfunktioner kan tänkas underlätta vad gäller användargruppen och nyttjandet av digital vård?

Referenser:
Arwidson, J., Tüll, L., & Lidé, S. (2018). Den digitala medborgaren: Hinner vården med? PriceWaterhouseCoopers i Sverige AB.
Alfredsson Ågren, K. (2020). Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities (Vol. 1734). Linköping University Electronic Press.
Johansson, S. (2019). Design for participation and inclusion will follow: Disabled people and the digital society (Doctoral dissertation, KTH Royal Institute of Technology).

Projektet har stöd från Stiftelsen Promobilia, FoU Habilitering & Hälsa Västra Götalandsregionen samt Research Institutes of Sweden (RISE).

Vid användarobservationerna kommer fokus läggas på två typer av system som båda används av Habilitering och hälsa VGR: det administrativa och utbildande systemet 1177, samt den digitala vårdmötesplattformen Digitala vårdmöten i Vård och hälsa. Tre delmoment i användningen undersöks: vägen in i systemet, upplevelsen av att använda själva systemet, och upplevelsen efter mötet med systemet.                      

Vill du vara med i en undersökning om intellektuell funktionsnedsättning och vård över nätet?

Projektets andra del vänder sig till yrkespersoner som arbetar med att utveckla eller införa digitala vårdlösningar.

  Projektet vill besvara följande frågor:

• Hur resonerar dessa grupper relaterat till tillgänglighet för användare med intellektuell funktionsnedsättning? Vilka hänsyn tas?
• Hur påverkar eventuella hänsyn de designprinciper som används samt kravställan på systemen?

Vill du dela med dig av ditt kunnande om digitala vårdsystem och deras införande?

Rekrytering till projektet påbörjas i december 2024 och pågår under 2025.

Mål

Förhoppningen är att identifiera designfaktorer kopplade till digitala vårdlösningar som skulle kunna vara gynnsamma eller problematiska vad gäller användarnas möjligheter att använda sig av plattformarna som en del av vården. Ansatsen är explorativ och tänkt att verka som bas för fortsatt forskning inom fältet. Bland annat i form av en Research Genom Design studie där projektet sammanför patienter, utvecklare och forskare för att gemensamt undersöka och utveckla alternativa designingångar med potential att öka tillgängligheten hos digitala vårdsystem för personer med intellektuell funktionsnedsättning, av svårighetsgrad lindrig.