Robert Bolin

Poster som finns även textformat på sidan. Överst på postern visas en illustration av en stiliserad hjärna.

Kort om Robert

Arbete: Psykolog vid habilitering Borås
Universitetsanknytning: 
Chalmers, RISE

Digital vård - verkligt vårdande eller alltför krävande?

Behov

Digitalisering är en genomgripande trend i samhället. Inom vårdsektorn implementeras allt fler digitala lösningar och plattformar som på olika sätt befinner sig mellan patient och vårdgivare. Det kan handla om digitala vårdmöten och olika typer av interaktiva behandlingslösningar. Att använda sig av dessa kräver digital kompetens och en förmåga att abstrahera och problemlösa i flera steg, t.ex. söka i en meny. Ofta uppstår också tekniska komplikationer i samspelet mellan system och användare vilket i sig kan tänkas väcka stress och obehag.

Hur undviker vi digitala vårdlösningar som snarare är krävande och belastande än hjälpsamma för användarna? De användare som kan antas vara som mest sårbara i samband med denna utveckling är de med låg digital kompetens. Studier visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta tillhör denna grupp. Hur kan vi designa en digital vård också för dem? Efter vilka designprinciper? Vilka hjälpmedel eller stödfunktioner gör mest skillnad?

Betydelse

I dagsläget finns en bristande kunskap om effektiviteten och verkningsgraden hos många digitala vårdlösningar. Detta är i sig inte konstigt då det är ett relativt nytt fenomen att flytta över behandlingsmetoder, vårdmöten och administrativa lösningar till digitala plattformar. Mängden studier och metoder växer år efter år.

Dock är det ofta i samband med de flesta studier en exkluderande faktor att ha en kognitiv funktionsnedsättning. Det finns alltså ett behov av att generera specifik kunskap om hur de digitala lösningar som införs fungerar för gruppen användare med intellektuell funktionsnedsättning. I synnerhet användare med lindrig grad av nedsättning, då dessa oftare förväntas att själva kunna använda sig av systemen utan tillgång till stödjande personal.

Projektet hoppas kunna generera kunskap som kan vägleda utvecklare och inköpare av vårdlösningar, eller av tillhörande hjälpmedel och stödfunktioner, för att säkra att även denna grupp kan erbjudas fungerande vårdlösningar.

Syfte och mål

Projektet syftar till att generera och paketera kunskap om användar-maskin-interaktioner med fokus på digitala vårdlösningar för användare med diagnosen Lindrig Intellektuell Funktionsnedsättning. Vilka krav ställer digitala vårdsystem på användarna? Uppfattas förändringen från traditionell vård till digital vård som positiv eller negativ? Upplever man sig omhändertagen som vårdtagare? Vilka designprinciper, hjälpmedel eller stödfunktioner är tänkbara facilitatorer vad gäller användargruppen och nyttjandet av digital vård?

Genom projektet vill vi sammanställa relevant information till ett material som kan verka stödjande för utvecklare och inköpare av digital vård som är tänkt att användas av användargruppen.

Vidare avser projektet att tillsammans med användare och designers testa och utvärdera några alternativa designlösningar, möjliga hjälpmedel och stödfunktioner. Detta arbete kommer att identifiera lovande lösningsmodeller och ligga till grund för vidare forskning och utveckling.