Jenny Samuelsson, doktorand

Bakgrund

Personer med funktionsnedsättning har rätt att uttrycka sin egen åsikt och att delta i beslut som rör dem själva. Trots detta rapporteras sällan uppfattningar hos personer med intellektuella och kommunikativa funktionsnedsättningar. Istället har denna population ofta uteslutits från studier med enkäter. Kommunikationsstöd som användningen av Samtalsmatta har tillämpats i vissa studier och rapporterats framgångsrikt få in synpunkter från både vuxna och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att beskriva hur elever med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar sin egen kommunikations- och läsförmåga samt att undersöka sambandet med resultaten från formell testning.

Metod

Studien inkluderade 116 elever i särskolan mellan 7-21 år (M = 14 år). Eleverna har en intellektuell funktionsnedsättning med en spridning från lindrig till svår men med en majoritet inom medelsvår.

Enkäten har samlats in med metoden Samtalsmatta. Det är ett visuellt och konkret stöd som används för att ge barnet möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågorna. På Samtalsmattan placerades det ut ett samtalsämne och en värderingsskala med tre ansiktsuttryck. Eleven placerade sedan ut bilden som representerade respektive fråga under valt ansiktsuttryck. Fyra frågor ställdes kring kommunikation och tre frågor kring läsning.

Bedömning av elevernas läsförmåga av ord samt talproduktion har utförts.

Preliminära resultat

Samtalsmamma fungerade väl som ett stöd i medverkan till enkätfrågorna. Majoriteten (71%) av eleverna hade positiv åsikt om att prata en till en och prata i telefon (72%). Cirka hälften av eleverna var positiva till att prata i grupp (52%) och att andra förstod när eleven pratade (52%).

Eleverna hade varierande åsikter kring läsning och ungefär hälften rapporterade positiva åsikter att läsa bokstäver (51%) men med ökad svårighetgrad i läsning så sjönk den positiva skattningen för frågorna kring läsa ord (41%) respektive läsa meningar (30%).

Samband mellan elevernas egen skattning och formell bedömning av tal och läsning undersöktes. Resultaten visade en svag men signifikant korrelation mellan elevernas skattning av prata-situationerna och bedömningen av elevernas ljudproduktion r(84) = .24, p = < .05 respektive elevernas skattning av läsning och bedömningen av elevernas läsförmåga r(104) = .23, p = < .05.

Slutsats

Eleverna har en uppfattning om vad som är svårt och kan uttrycka det via Samtalsmatta.

Formellt testade tal- och läsförmågor har ett litet men statistiskt signifikant samband med elevernas syn på sin egen uppfattning kring tal och läsaktiviteterna.

Huvudhandledare

Gunilla Thunberg, Jakob Åsberg Johnels, Emil Holmer