Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Konkreta exempel

Här har vi samlat exempel på hur stöd för kommunikation kan se ut. Tänk på att alla konkreta förslag på appar eller program är tänkta att fungera som inspiration och att det finns liknande appar som kan fungera precis lika bra. Exemplen nedan skrevs 2015 och appar som föreslås kan ha utgått ur sortiment sedan dess.

David är 19 år. Han har ett rörelsehinder och förflyttar sig självständigt med manuell rullstol. Funktion och styrka i hans högerhand är nedsatt. Hans röst är svag och han uttrycker sig enstavigt och med otydligt tal. Han har också svårigheter med att uppfatta vissa delar av talat språk. Pekar på en bokstavstavla för att förtydliga sitt tal och assistenten fungerar som tolk.

David har vissa problem att komma ihåg och komma igång med olika aktiviteter. Hans assistent brukar få påminna honom och hjälpa honom igång. Han har inget bra sätt att planera sin tid.

Rekommendationer

En surfplatta med Android operativsystem, 10 tum och en liten joystick för att kunna navigera trots nedsatt handmotorik. Vi väljer Android eftersom det är enklare att koppla in andra styrsätt. 

För appar för kommunikation väljer vi Speech Assistant och Type and Speak. Apparna är textbaserade och har färdiga ord och fraser kan läggas till. Här finns en svensk översättning för Speech Assistant som Dart har gjort att ladda hem. Som komplettering är det bra att hämta en app med svenska talsyntesröster som kan kopplas till uppläsningen. Ett exempel är Acapela talsyntes.

För textinmatning rekommenderar vi en app där det går att skriva med svepande rörelser. Ordprediktion som hör till ger bra förslag och bidrar ytterligare till uppsnabbning och förenkling. Exempel på sådana appar är SwiftKey och Gboard.

Metodik och träning

David behöver träna att använda dessa nya hjälpmedel, eftersom han inte är van att vara helt självständig i sin kommunikation. Han har tidigare alltid haft någon som tolkar för honom och har inte behövt stava hela ord och meningar, utan någon har alltid hjälpt honom genom att gissa efter några bokstäver. Han tycker om att använda detta sätt, eftersom det gör kommunikationen snabb och flytande. Han är inte heller van att alltid säga till om han inte förstår, utan låter det passera, vilket ibland leder till missförstånd.

David och hans assistent sätter av en timme varje dag för att träna kommunikationsstrategier och närkommunikation med surfplattan. De använder sig av rollspel och får introduktion och handledning av Davids logoped.

Omgivningen

Till en början kan David behöva lite påminnelser om att använda sin surfplatta för att underlätta kommunikationen. David bestämmer själv tillsammans med några utvalda hur han vill att de ska påminna honom. De diskuterar också på vilket sätt och i vilka situationer han kanske inte vill bli påmind.

Stina är 8 år och går i klass 2. Hon har inget funktionellt tal, men är mycket kommunikativ. Helst vill hon prata med munnen, men då hon inte gör sig förstådd använder hon kommunikationskartor uppbyggda med blissymboler och lite bilder. Kartorna är organiserade efter olika teman, vilket gör kommunikationen ineffektiv, då Stina har mycket att säga. Det är svårt att förutspå vad hon vill säga och därför svårt att bygga en fast vokabulär.

Stina har stora svårigheter att använda sina händer funktionellt. Förflyttar sig självständigt i elrullstol eller blir körd i manuell rullstol. Hon pekar mycket grovt på sina kommunikationskartor. Samtalspartnern får hjälpa till genom att ge muntliga alternativ och Stina får bekräfta. Hon har en bärbar dator med inbyggd ögonstyrning och programmet Tobii Communicator. I den har hon också temabaserade kartor. Hon och hennes omgivning tycker den är för klumpig att ha med i vardagen och att fästa på den förhållandevis lilla rullstolen. De skulle vilja använda en surfplatta istället.

Rekommendationer

Vi rekommenderar en Windowsbaserad surfplatta och en bärbar ögonstyrningsenhet, samt ett program som kan styras med ögonen, till exempel Communicator 5 eller Grid 3. Ett fäste för att sätta surfplattan på rullstolen behövs också. Androidplattor och iPads har vissa möjligheter till alternativa styrsätt, men inte för ögonstyrning. Dessutom behöver hon ett avancerat program, som hon kan växa med och som har många olika funktioner. Av den anledningen väljer vi en surfplatta som är en fullvärdig dator med möjlighet att köra kompletta datorprogram i.

Vi rekommenderar att Stina behåller de kommunikationskartor hon redan har men kompletterar dem med en standardblisskarta och en laserpeklampa att kunna peka på symbolerna med. Hon ska också ha ett stort upplägg i kommunikationsprogrammet i surfplattan med blissymboler, färdiga fraser, ordprediktion och talsyntes. 

Metodik och träning

Stina kan en del blissymboler men för att komma vidare språkligt och kommunikativt får hon nu tillgång till hela standardblisskartan med cirka 500 ord. Stödpedagog, elevassistent och klasslärare har gått blisskurs och stödpedagogen ansvarar för att Stina utvecklar sitt ordförråd med hjälp av bliss. Klasskamraterna, som tycker bliss är ett spännande språk involveras och Stina leder aktiviteten ”Veckans blissord”. Ibland har de frågesport runt blissorden på standardblisskartan. På det sättet lär sig både Stina och omgivningen att hitta på kartan.

Habiliteringens logoped har förskrivit ett abonnemang på tjänsten Blissonline till Stina. Både familjen och skolan kan utnyttja denna tjänst. På Blissonline kan man hämta enstaka symboler, göra nya kartor och redigera Stinas standardkarta med ett begränsat antal nya ord. Man kan också slå i lexikon och få veta varför blissorden ser ut som de gör. Lexikonfunktionen använder läraren ibland för att förklara begrepp för alla sina elever.

Laserpeklampan, som kan fästas på glasögonbågar, diadem eller liknande är inte så lätt att använda till en början. Stina får träna hemma med familjen på att peka på saker hon vill ha, personer och andra större ytor. Habiliteringens arbetsterapeut hjälper till att hitta en bra vinkel på lampan och så småningom bra läge och fäste för kommunikationskartorna. Stina tränar på att peka på mindre och mindre föremål, för att så småningom kunna pricka rätt på kartorna.

I Communicator får Stina ett upplägg, som hon efterhand ska kunna lära sig att använda med både hela fraser, bliss och bokstäver för att kommunicera. Dessutom ska hon kunna använda programmet för epostkommunikation och videosamtal. För att snabba upp kommunikationen finns en del startfraser, som kan fyllas på med ord som passar för stunden. Eftersom Stina älskar att titta på fotboll har hon en samling fraser med inspelat tal, som passar att ropa under matcher. 

I blisskartan finns möjlighet att ändra de grammatiska formerna om man vill, men den går också bra att använda utan korrigeringar. Träning att göra grammatiska korrigeringar får Stina av stödpedagogen i skolan i anslutning till annan blissträning. Bokstavstavlan, som ljudar den bokstav som aktiveras kan Stina sitta hemma och experimentera med och också prova de ordförslag hon får. Läraren använder också denna resurs i arbetet med Stinas läs- och skrivinlärning.

Pedagogiska programvaror för pågående läs- och skrivutveckling installeras i stationär dator på skolan och ögonstyrningsenheten flyttas över till denna, då Stina ska arbeta en längre stund.

Omgivningen

I skolan ansvarar Stinas stödpedagog för att Stina alltid har sina kommunikationshjälpmedel till hands. I vissa situationer passar papperskartor bättre än surfplatta och tvärtom.  Alla vuxna tänker på att vara goda förebilder för barnen och är noga med att uppmärksamma när Stina vill säga något och då ge henne tillfälle till det. Om tiden är allt för knapp talar de om att de sett att hon vill säga något och frågar om hon kan vänta, som de gör med de andra barnen. Stödpedagogen har till uppgift att hjälpa Stina att i så fall hålla kvar tanken och ber henne ge en ledtråd till det hon vill säga.

Stödpedagogen och familjen ansvarar för att anteckna nya ord och begrepp som behöver läggas till i hjälpmedlen. Familjen och några personer från skolan får utbildning i programvaran. De gör upp om vem som ska ansvara för att lägga in det nya.

Nils är 7 år. Han har autism och en måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Han pratar och använder ett fåtal tecken, men både tal och tecken är otydliga. Har provat bildkartor i olika aktiviteter och scheman sedan innan. Han gillar när vuxna busar och gör tokigheter. Storasyster studerar på annan ort och mormor och morfar bor långt ifrån Nils. De har också en iPad.

Rekommendationer

Vi rekommenderar en iPad mini med tillhörande stöttåligt skal. Till iPaden finns en hel del appar som kan främja samspel och kommunikation. Ett exempel är Explain everything som fungerar som en interaktiv whiteboard där det går att lägga in foton och filmer, rita och skriva. Appen kan användas för att ta reda på vad Nils tycker genom att använda ytan för gemensamt fokus. Ett annat förslag med ungefär samma upplägg är Ritprata 2. 

Vi föreslår också Go Talk Now med tillägg av Widgit-bildbas och en talsyntesröst från Acapela. GoTalk Now är en mångsidig kommunikationsapp. Foton, symboler och video kan användas och varje sida kan anpassas med olika stora rutnät. Det går bra att använda både inspelat tal och talsyntes. På Online Gallery inuti appen kan du ladda hem anpassningar som Dart har gjort. Sök på KittellekKittellek visuell scen, och Lek & Samspel  eller sök på DART.

Book Creator är till för att skapa böcker med egna bilder och text. Det går att kombinera bild, text, ljud och film. När boken är färdigskapad öppnar man den i appen iBooks för att läsa. Book Creator används ihop med Nils för att göra bildberättelser av större händelser. För att berätta och prata med hjälp av bilder i vardagen används iPadens inbyggda bildbibliotek där bilderna kan sorteras i album.

Omgivningen

Tar själva kort för att dokumentera sin egen vardag och för att visa Nils. På det sättet är de modeller för hur man kan göra när man berättar.
Storasyster, mormor och morfar ringer med Facetime. Storasyster använder tecken tillsammans med tal när de pratar med varandra.

Metodik
Omgivningen använder GoTalk Now själva för att vara modeller. Hemma provar man en kittellek med GoTalk Now, och i skolan provar man såpbubblelek med GoTalk Now tillsammans med en kompis. Nils kan vara lite skraj för såpbubblorna men det är ändå värt att prova. 
Det är viktigt att lägga in oväntade moment för att skapa bus och tillfällen till kommunikation.

Ebba är 27 år. Hon har autism och måttlig intellektuell funktionsnedsättning. Hon pratar och tecknar, men både tal och tecken är otydliga. Omgivningen kan en del tecken men skulle behöva använda det mer och i fler situationer. Ebba använder bildkartor och scheman sedan innan. Det har främst varit ett ordförråd anpassat till olika aktiviteter. Hon är väldigt intresserad av kläder och jobbar i en klädaffär några förmiddagar i veckan.

Rekommendationer

Vi rekommenderar en iPad Air med tillhörande tåligt skal. Till iPaden finns flera appar som kan stödja Ebbas kommunikation. 

För att kunna samtala med omgivningen i olika situationer, speciellt på arbetet behöver Ebba en röst för att göra sig hörd. Ebba är van vid att peka på sina papperskartor med bilder, så hon lär sig snabbt hur hon ska använda sin surfplatta på motsvarande sätt. Handledaren på arbetsplatsen gör en anpassning i Widgit Go med Widgit-bas och en Acapelaröst, som passar för Ebbas arbetsliv och med fokus på fraser som ofta förekommer, både med kunder och med kollegor. Du kan ladda hem vår anpassning i WidgitGo om att arbeta i en klädaffär

För att enklare hålla reda på vad hon ska göra använder Ebba appen Fotokalendern. Där kan hon med foton dokumentera sin dag. Foton i kalendern hjälper Ebba att ha en röd tråd genom veckan och aktiviteter hon gjort. Ebba tycker även om att ta kort på kläder som hon gillar och gå tillbaka och titta på dessa vid senare tillfälle.

Appen Timstock används för att Ebba ska veta hur länge hon ska behöva vänta inför en aktivitet och sedan ställer assistenten om tiden beroende på hur länge aktiviteten sedan ska utföras.  På morgonen och kvällen används den flitigt, allt från tandborstning i 2 minuter till att vänta på taxin. Under arbetsdagen används den främst för att veta hur lång fikarasten är.

Ebba använder FaceTime för att ringa föräldrarna och ledsagaren. När Ebba använder FaceTime kan hon se kroppsspråket och de tecken personen använder till henne. Ebba kan också själv göra sig bättre förstådd via telefonen när samtalspartnern ser hennes tecken. För att skicka SMS fungerar appen Phraseboard bra. I appen finns färdiga ord, fraser och bilder vilket gör att Ebba snabbt kan meddela sig till andra utan att behöva skriva längre texter. Ledsagaren tycker om att använda FaceTime och sms i fjärrkommunikationen med Ebba och tar ansvar för att spara användbara fraser i Phraseboard.

Omgivningen

Omgivningen har en varierande kunskap om tecken som AKK. Personalen på boendet och kollegorna på arbetet använder sig av lexikon med tecken via appen Spread the Sign. Appen är gratis och den finns både till iOS och Android vilket gör att de flesta har möjlighet att ha appen i sin egen telefon. Detta underlättar för alla i Ebbas närhet att hitta rätt tecken snabbt. På så sätt kan de utöka både sitt eget och Ebbas förråd av tecken, som passar i olika miljöer och situationer.

Metodik

Eftersom en del av Ebbas problem är hur man använder språket väljer hennes handledare att kategorisera ordförrådet i Widgit Go. Hon lägger de fraser som passar bäst att använda med arbetskamraterna på vänster sida. De får gul bakgrundsfärg. Fraser som kan passa till kunderna blir blå och ligger till höger. Sådant Ebba kan säga till alla ligger i mitten och har grön bakgrund. Ansvarig personal på boendet och handledaren på arbetsplatsen kan lägga till nya bilder som behövs i anpassningen. De ansvarar för att Ebba har ett tillräckligt stort ordförråd och att det uppdateras efter behov. För att vara samtalsmodeller och se att det är ett fungerande kommunikationssätt använder personal och handledare Widgit Go i sin kommunikation till Ebba. Som komplement till talet och bilderna används tecken som AKK.

Sven är 66 år och har afasi, efter en stroke för 7 år sedan. Han lever tillsammans med hustrun. Tillsammans har de 2 barn och 3 barnbarn. Det är fortfarande svårt för Sven att hitta ord, vilket ibland leder till missförstånd och att han undviker att säga så mycket. Han har stora svårigheter att läsa och skriva.

Sven är en aktiv person som varit engagerad i den lokala skytteföreningen i många år. Han upplever att det är jobbigt att prata bland mycket folk men i skytteklubben känner han sig motiverad trots sina kommunikationssvårigheter. Det han upplever som svårast är att delta i samtal där han kan bidra med sina upplevelser. I skytteklubben är även hans barn och barnbarn delaktiga och han har ett stort intresse i barnbarnens framgångar. Att kunna delta i samtal om poäng och bra tävlingar är mycket motiverande för Sven.

Rekommendationer

Vi rekommenderar en iPad Air och ett tillhörande skal. Till iPad finns flera möjliga appar som kan underlätta kommunikationen för Sven.

I ett tidigare skede efter skadan förskrev sjukhusets logoped appen Dialog Comai. Denna app användes främst av hustrun och andra i hans närhet för att resonera med Sven kring olika händelser och få fram hans tankar och åsikter. Det var samtalspartnern som drev samtalet framåt och som aktivt flyttade de olika samtalsbilderna. Användningen liknar metoden Samtalsmatta. Denna app används delvis även idag, främst av hustrun när hon vill ha bilder som stöd för det hon vill informera om.

Gratisappen Grid Player användes till en början för självständig talträning. Sven lyssnade på orden många gånger, upprepade dem, och såg bilden samtidigt. Efter en tids rehabilitering och spontanläkning förbättrades motorik och språkförståelse, vilket ökade Svens möjlighet och vilja till kommunikation. Svårigheten att hitta ord och att uttala dem finns fortfarande kvar och han behöver nu stöd för en mer självständig kommunikation.

Sven behövde en app för att kunna prata/fråga om något, gärna en app där det är lätt att komma igång med en första anpassning och att tillföra egna ord. Exempel på sådana appar skulle kunna vara Compass eller Snap First Core. Sven började använda appen först med personer i skytteföreningen, vid deras träffar för att kunna berätta om de tävlingar han sett och barnbarnens resultat.

I appen kan Sven också skriva med hjälp av tangentbord, där han får bildstödda ordförslag och kan lyssna på det han skriver. Detta snabbar upp hans skrivande och hjälper honom att återfå förmågan att hitta och använda orden i sitt tal.

Timstock är ett tidshjälpmedel som hjälper Sven att hålla koll på tider. Han får vara delaktig på möten i skytteklubben genom att vara ansvarig för mötestid och fikatid på styrelsemöten vilket också gett honom status i föreningen.

Appen Tala markering för att läsa e-post och tidningen fyller en viktig funktion för Svens vardag. Han är intresserad av nyheter och att läsa mejlen från skytteklubben är mycket viktigt.

Omgivningen

Sven har en stöttande fru och barn men de är inte så teknikkunniga. För att få kommunikationsstödet att fungera i vardagen måste det vara något som är lätt att anpassa, lägga till och använda. Sven och hans fru deltar även i sociala sammanhang med den lokala afasiföreningen. I den föreningen är det fler som använder sig av samma appar som Sven, så han kan få stöd av andra användare och kommunicera på lika villkor. Det finns även en arbetsterapeut vissa tider på afasiföreningen som kan hjälpa till när tekniken strular.

Skytteföreningen har varit en stor hjälp i rehabiliteringen för Sven när det gäller kommunikation och delaktighet. Det är en hjälpsam ordförande, tillika god vän som hjälpt Sven att lägga in passande ordförråd och även sett till att Sven får uppgifter som är meningsfulla i föreningen.

Via intressen och en stöttande omgivning har Sven börjat använda sitt kommunikationshjälpmedel på ett funktionellt sätt.

Marika använder alternativ och kompletterande kommunikation. Här ger hon goda råd till sjukvårdspersonal.

En mamma och hennes fyraårige son läser kallelsebrev med bildstöd, från utredningsenhet. Vi får också vara med vid besöket, där logopeden sedan återkopplar till bildkallelsen.

En mamma och hennes två- och ett halvtåriga dotter förbereder sig inför operation med hjälp av pekprat med bildkarta.

En mamma och hennes två- och ett halvtåriga dotter läser ett kallelsebrev med bildstöd från sjukhuset.

Senast uppdaterad: 2023-09-27 14:06