Förberedd för nästa steg
Träna in
Det beror förstås på barnets nivå hur man lägger upp inträningen av den ögonstyrda datorn. Men de personer som finns i barnets nära nätverk och som ska vara med när barnet använder sin dator måste vet hur anpassningarna i programvaran är uppbyggda och hur de fungerar, för att på bästa sätt kunna guida och visa.
För många barn är det viktigt att du som vuxen också använder datorn för att kommunicera och samspela med barnet. Barn gör ju som bekant inte som vi säger, utan som vi gör. Det gäller att visa hur man kan använda innehållet i datorn för att påverka sin omgivning och för att kommunicera och tala om vad man vill och vad man tycker.
Det kan ta tid att lära sig att styra med ögonen. Därför är det bra att delar av innehållet är mera kravlöst så att barnet kanske kan sitta själv en stund och utforska – till exempel enkla spel, välja musik och filmer på YouTube. Det är alltså viktigt att både finnas med och guida och samspela och att ibland också lämna utrymme för eget utforskande.
På de ögonstyrda datorerna från Tobii Dynavox finns knappar på sidan av datorn. På höger sida finns två knappar för att höja och sänka volymen. På vänster sida finns tre knappar, varav de två översta är möjliga att ”programmera” (för information om hur du gör detta se Tekniska Tips). Ett tips är att lägga in funktionen ”Pausa ögonstyrningen” på en knapp. Då kan du snabbt hjälpa till att pausa ögonstyrningen så att både du och barnet kan titta runt och prata om innehållet utan att ögonstyrningen är aktiverad. Pekskärmsfunktionen fungerar ändå, så du kan peka och visa vad som händer på olika knappval. Den andra knappen kan vara bra att programmera med funktionen ”Ta fram Track-status”. Då går det lätt att se om barnet sitter rätt placerat och på lagom avstånd från bildskärmen. Funktionen att pausa ögonstyrningen går också att aktivera via ögonstyrning genom att titta på nederkanten av datorn (alternativt på annan plats utanför skärmen). Då kan barnet själv lära sig att pausa och aktivera ögonstyrningen, vilket alltid bör vara ett mål på sikt. Det går också att lägga kommandon på en knapp för att styra funktioner för ögonstyrning.
I övriga enheter, såsom Windowsplattor och enheter som förskrivs tillsammans med Grid 3, finns inga knappar på utsidan av enheten utan de behöver läggas till inne i anpassningen. I Grid 3 finns möjlighet att anpassa tillgängligheten på rutorna, så att det till exempel endast går att aktivera vissa funktioner genom att peka på skärmen. Då kan exempelvis rutan ”Vila ögonen” läggas till, och du kan genom tillgänglighetsknappen välja om du vill att barnet själv eller bara du som medhjälpare till barnet ska kunna vila ögonstyrningen. Tillgänglighetsfunktionen använder vi i flera anpassningar i Grid 3, både för att vila ögonstyrningen men också för att begränsa barnets åtkomst till andra funktioner och knappar. På sikt kan knapparna aktiveras så att barnet själv får åtkomst till dem.
Att utveckla innehållet efter att barnet utvecklas
I början kanske det är svårt att ha för många knappar/rutor att välja mellan på varje sida. Barnet behöver förstås lära sig att hitta. Speciellt svårt kan det vara om kalibreringen inte har lyckats optimalt utan är gul eller röd (för mer information om kalibrering se avsnittet: ”Kalibrering och inställningar för återkoppling”). I både Communicator och Grid finns finessen med dolda knappar/rutor. Det betyder att anpassningarna kan tillverkas med fler antal rutor/knappar än vad som är synliga och aktiva. Det är sedan lätt att synliggöra en knapp/ruta (hur du gör finns det information om under ”Tekniska tips”). Det finns två betydelsefulla anledningar till att använda denna funktion. Dels kan det bidra till en långsiktig utvecklingsplan vad gäller det kommunikativa innehållet, dels går det att ta hänsyn till utvecklingen av styrsättsförmågan. Kommunikationsmässigt kan en anpassning som idag bedöms vara ”för stor” för barnet väljas ut som ett långsiktigt mål. Genom att till en början dölja innehåll blir anpassningen mer anpassad för barnets status idag, och i takt med barnets kommunikativa utveckling kan innehållet göras synligt igen. Det kommunikativa innehållet blir då snabbt större utan att barnet behöver byta anpassning eller att omgivningen behöver tänka ut ett nytt upplägg eller nytt innehåll. Styrsättsmässigt är det en fördel att bilderna och navigationsknapparna ligger kvar på samma ställe som förut – det har bara kommit lite nytt på sidan där det tidigare var tomt. Det är viktigt att inte flytta runt på innehållet och funktions- och navigeringsknappar utan de bör vara placerade på samma ställe i en anpassning så långt det är möjligt. När man använder ögonstyrning är det nämligen viktigt att känna till och hitta i sina anpassningar. Det går ju inte att titta runt på bildskärmen på samma sätt som vi gör när vi använder en vanlig mus och klickar. Det motoriska minnet är väl så viktigt vid ögonstyrning.
Tänka långsiktigt och ligga steget före
Innehållet i datorn behöver ändras och bytas ut. Speciellt viktigt är detta för ett barn som är på tidig kommunikativ och kognitiv utveckling. Det är inte så roligt när det alltid är samma innehåll i datorn. Det behöver förstås också finnas vokabulär för att kunna prata om det som ska hända, så det gäller att tänka till på vilka ord som behövs – vad kan barnet behöva prata om nästa vecka eller nästa månad? För fritidsaktiviteter där vokabulären runtomkring kanske inte växlar så mycket är det ändå viktigt att byta ut innehållet och se till så att det finns ny musik, nya videosekvenser eller nya spel att välja på.
Forskningen visar att det är vanligare med för lite innehåll för kommunikation i en anpassning än tvärtom. Ska man kunna vara modell och använda kommunikationssidorna i datorn för att prata till barnet, det vill säga pekprata, behöver det finns tillräckligt med ord för det.
Stödja utveckling
Några barn kommer alltid att behöva stöd för att interagera med datorns hjälp – även när de närmar sig vuxenlivet, och även om de har haft tillgång till ögonstyrd dator en längre tid. Det gäller att hitta så många situationer som möjligt där datorn kan finnas med och användas i kommunikativt syfte. Ta t.ex. för vana att ställa fram och sätta på datorn varje dag. Även om den kanske inte alltid kommer att användas, så finns möjligheten att enkelt komma igång. Då går det ju så mycket snabbare att kommentera, fråga eller påpeka någonting, eller utnyttja små stunder för att leka eller lyssna på musik.
Glöm inte bort att du kanske behöver vara modell och pekprata tillsammans med barnet även om datorn har funnits med som hjälpmedel under en längre tid. Speciellt viktigt blir det förstås när ni har lagt in nya ord och uttryck i datorn.
