Barn och mat

Matvanor skapas tidigt i barnets liv. Det gör att du har chans att ge ditt barn en positiv känsla för mat och måltider redan från början. Du har också möjlighet att lära barnet att tycka om olika sorters mat som är bra för kroppen. Maten spelar roll för hur barnet mår, både nu och i framtiden. Du kan få stöd och råd om mat och ätande från BVC.

Börja äta vanlig mat, från 6 till 12 månader

Vid sex månaders ålder är det dags att börja vänja barnet vid att äta vanlig mat. Barnet behöver nu mer näring och energi än vad som finns i bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Fortsätt ge bröstmjölk eller bröstmjölksersättning som komplement. Det går bra att prova olika typer av mat samtidigt. Det spelar ingen roll i vilken ordning du låter barnet prova olika sorters mat.

Det är viktigt att barnet får prova olika konsistenser, smaker och dofter. Barnet lär sig efterhand hur det ska göra för att föra mat till munnen, tugga, svälja och att äta från sked. Barnet kan själv plocka i sig små, små mjuka bitar av mat. Barnet behöver utforska maten och känna på den med händerna och förbereda munnen på vad som kommer. Under den här perioden kan det därför bli kladdigt.

För att barnet inte ska sätta i halsen behöver maten ha en mjuk konsistens och ges i små mängder. Reflexer gör att barnet kan ha svårt att hålla kvar maten i munnen och svälja. Ibland spottar eller kräks barnet ut maten igen.

Var öppen för barnets signaler

Det är den vuxnes ansvar att ge mat som barnet behöver och mår bra av och att vara uppmärksam på barnets signaler. Låt barnet bestämma i vilken takt och hur mycket det vill äta vid måltiden. Det hjälper barnet att lära sig att känna igen kroppens signaler för hunger och mättnad.

När barnet provar ny mat kan det visa starka reaktioner som grimaser och kväljningar. Fortsätt ge den nya maten ändå så länge barnet visar intresse. Ta det i barnets takt samtidigt som du kan utmana med samma eller nya livsmedel ibland. En del barn accepterar ny mat snabbt. Andra är mer skeptiska och behöver prova många gånger. Att äta tillsammans kan hjälpa barnet att våga prova ny mat.

 Du kan läsa mer om barnets första mat, matintroduktion och mängder här Barnets mat upp till ett år - 1177 eller Spädbarn (livsmedelsverket.se) 

Bra mat för barn från 1 år

När barnet är omkring ett år kan det äta mer likt resten av familjen. Ibland behöver familjen ändra någon matvana så att den passar barnet. Både barn och vuxna kan exempelvis behöva äta mer av grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkorn, fisk och nyckelhålsmärkt mat. Familjen kan ibland behöva minska på mat som innehåller mycket salt och socker, exempelvis korv, friterad mat, chips, fruktyoghurt, saft, juice eller godis. Bra matvanor bidrar också till att hålla barnets tänder friska.

Runt ett års ålder har de flesta barn lärt sig att tugga och svälja maten. De klarar en grövre konsistens och bitar av mat. En del barn behöver ha maten finfördelad ytterligare en tid. Barnet behöver fortsätta att öva på att äta olika typer av mat.

Från ett års ålder växer barnet inte lika fort som under det första levnadsåret. Det är därför helt naturligt att barnet inte kommer öka sina matportioner i samma takt som tidigare. Barn äter olika mycket mat. Hur mycket barnet vill äta kommer att variera mellan olika måltider och dagar. 

Det gör inget om barnet inte alltid äter av allt som serveras vid måltiderna. Oftast får barnet ändå i sig det som behövs över tid. Var uppmärksam på barnets signaler på hunger och mättnad. Låt barnet vara med och styra när det är dags att äta. Småätande och söt dryck mellan måltiderna kan göra att aptiten minskar och att barnet inte är hungrigt när det är dags att äta. En del föräldrar är osäkra på om barnet äter tillräckligt. Det kan ibland leda till tjat och tvång som kan minska barnets lust att äta och prova nya smaker. Prata gärna med sjuksköterskan på BVC om du har frågor om barnets ätande.

Här kan du läsa mer om Mat för barn 1-2 år  och Nyckelhålet (länkar till livsmedelsverket)

Barnet mellan 2 och 5 år

När barn är mellan 2 och 5 år är det vanligt att inte vara lika nyfiken på att prova ny mat som tidigare. Barnet kanske inte vill äta vissa saker som det tidigare har tyckt om.

Denna fas är helt naturlig och går över. För att öka chansen att barnet ska våga prova ny mat kan den serveras tillsammans med favoritmaten. Det blir som en ”smakbrygga” mellan den mat barnet är van vid och den nya. Fortsätt erbjud olika maträtter och livsmedel även om barnet i perioder inte äter av allt. Konflikter vid matbordet kan göra att barnet får mindre lust att äta.

De flesta barn behöver inte bli matade i den här åldern, utan klarar att äta själva. 

En del barn äter mer än de behöver och ökar i vikt mer än förväntat. Prata med sjuksköterskan på BVC om du har frågor om ditt barns vikt och ätande.

Alla barn rekommenderas fortsätta med D-vitamin för barn, som kallas D-droppar, till 2 års ålder. Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 års ålder, prata med din sjuksköterska på BVC vad som gäller för ditt barn.

Här kan du läsa mer om mat för Barn och ungdomar 2-17 år och D-vitamin för barn (länkar till livsmedelsverket)

Hur skapas matlust och matglädje?

Många föräldrar funderar på hur de ska få barnen att trivas runt matbordet. Att äta tillsammans med barnet kan skapa gemenskap, trygghet och matglädje. Det är lika viktigt som att måltiderna är näringsrika. Du som vuxen är förebild för det lilla barnet när det ska lära sig äta. Barnet ser och lär sig av hur du för maten till munnen, hur du tuggar och hur du reagerar på maten.

Att det är lugnt vid måltiden gör att barnet kan fokusera på att äta. Ni kan få tid att se och prata med varandra och dela upplevelsen av måltiden. Det hjälper också barnet att bli mer närvarande i matstunden och lättare uppfatta hunger- och mättnadskänslor eller att våga prova ny mat. Skärmar, leksaker eller ljud från TV-program eller musik kan störa måltiden och minska barnets koncentration.

Många barn behöver förbereda sig för måltiden och få tid att exempelvis avsluta sin lek. Barnet kan också behöva vila eller få vara tillsammans med föräldern före måltiden. Det kan vara svårt för ett barn att äta om det är ledset, trött eller har blivit för hungrigt. Tvång och tjat kan göra att barnet inte alls vill äta vid måltiden. Om måltiden ofta känns svår, prata med sjuksköterskan på BVC om vad ni kan göra för att få en bra matsituation.

Här kan du läsa mer om matlust och några vanliga orsaker till att barn inte äter Tips för att öka barnets matlust (länk till 1177)

Om du som vuxen upplever svårigheter med ditt ätande, prata gärna med sjuksköterskan på BVC om detta.

Här kan du läsa mer:
Mat och dryck för barn - 1177