Arbetsmiljösatsningen

För att hitta rätt arbetssätt inom en omfattande organisation som Västra Götalandsregionen har man gjort förändringar under tiden som arbetet pågått. Från början organiserades satsningarna utifrån två olika spår - uppsökande verksamhet och direktansökningar. Institutet för stressmedicin (ISM) hade huvudansvaret för det uppsökande arbetet och den interna företagshälsovården (FHV) var en aktiv medpart i arbetet.

Direktansökningar

Direktansökningar var en möjlighet för chefer att i samarbete med HR söka medel för hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ansökan gjordes genom att fylla i ett frågeformulär där man beskrev verksamhetens uppdrag och utmaningar.

Uppsökande verksamhet

Uppsökande verksamhet innebar att man riktade sig till de som var i störst behov av stöd, till exempel de med hög sjukfrånvaro, hög övertid eller hög personalomsättning. ISM genomförde systematiska analyser av personalstatistik på alla förvaltningar inom Västra Götalandsregionen för att identifiera vilka förvaltningar och verksamheter som hade störst behov av stöd. Därefter sökte man upp dessa förvaltningar och verksamheter, hade dialoger och tillsammans med FHV identifierade man orsakerna till utmaningarna och föreslog lämpliga åtgärder för att lösa dem.

Arbetsmiljösatsningen byggde på tidigare erfarenheter från forskningsprojekt där ISM varit involverat. Man använde tidigare kunskap och forskning, till exempel Chefios och FHV Nysam, för att kartlägga arbetsplatsen och dess villkor i dialog med chefer, HR och FHV. Syftet var att hitta orsaker på en organisatorisk nivå snarare än hos den enskilde medarbetaren. Detta arbete fortsatte under 2018 och 2019.

Satsningens utveckling från 2019

Från och med 2019 utvecklades Arbetsmiljösatsningen genom att verksamheterna fick möjlighet att välja tillägg i form av workshops och stöd i processen. Detta inspirerades av arbetssättet i den uppsökande delen av satsningen.

Från 2020 övergick ansvaret för Arbetsmiljösatsningen till den interna företagshälsovården (FHV). Som med så mycket annat påverkades även denna satsning av Covid-19-pandemin, vilket ledde till att vissa planerade arbetsmiljöinsatser inte kunde genomföras under våren 2020. Det krävdes planering och omställning till ett digitalt arbetssätt, och vissa insatser fick senareläggas. Dock kunde vissa insatser fortsätta som planerat eftersom inte alla verksamheter påverkades lika mycket av pandemin. Under hösten 2020 fokuserades det på att utveckla det digitala arbetssättet, och man hittade former för att genomföra insatser digitalt, vilket var en stor framgång. Vissa insatser som inte kunde genomföras 2020 flyttades till 2021, men det var oklart hur många av dessa insatser som skulle kunna genomföras då många verksamheter fortfarande var hårt belastade på grund av pandemin.

Under 2021 och 2022 fanns det en önskan från Personalutskottet och Koncernstab HR att en del av Arbetsmiljösatsningen skulle prioriteras till verksamheter som var särskilt belastade av pandemin och i behov av omedelbar hjälp. Man kartlade vilka verksamheter detta gällde, exempelvis Intensivvården (IVA), ambulans- och akutverksamheter, och erbjöd insatser kring etisk stress, återhämtning och chefsstöd/krisstöd i samråd med verksamheterna.

Från praktik till forskning

En del av Arbetsmiljösatsningen har också utvärderats inom forskningsprojektet StratSAM. Forskarna fann att 97% av de utmaningar som verksamheterna beskrev var på en organisatorisk nivå, men hela 42% av de föreslagna åtgärderna de hade var på individnivå. Projektet konstaterade även att chefer, tillsammans med HR, kunde identifiera behov av åtgärder och problem samt implementera beslutade insatser. Men de behövde stöd för att välja rätt åtgärder och uppnå önskad effekt.

Arbetsmiljösatsningen i Västra Götalandsregionen bygger idag på principer som att lyfta insatser till organisatorisk nivå, att tänka på den fysiska arbetsmiljön även på organisatorisk nivå, att involvera högre chefer/ledningsgrupper och stödfunktioner, att skapa ett lärande i organisationen samt att ha ett långsiktigt och processinriktat perspektiv.