Identifikation, karakteristika och förlopp (avhandling)
Avhandlingen visar bland annat att patienter med UMS hade ett långt sjukdomsförlopp avseende mentala symptom och en omfattande samsjuklighet med depression, ångest samt multipla somatiska symptom
Titel
Exhaustion disorder - identification, characterisation and course of illness
Författare
Kristina Glise, Institutet för stressmedicin, Göteborg
Syfte
Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera diagnosen utmattningssyndrom (UMS) avseende identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp samt att studera några egenskaper hos instrumentet för självskattat UMS (s-UMS).
Metod
De två första studierna baserades på data från ett longitudinellt register över patienter om remitterats till en specialistklinik, och som uppfyllde kriterierna för UMS.
Den tredje var en tvärsnittsstudie i primärvården av patienter som oavsett sökorsak besvarade en stressfråga och frågeformulär om psykisk ohälsa inkluderande s-UMS. De som indikerade mental ohälsa inbjöds till klinisk undersökning och test av UMS.
Den fjärde var baserad på data från en longitudinell kohort av anställda arbetstagare med primära syftet att undersöka hur s-UMS relaterar till andra självskattningsskalor för psykisk hälsa och arbetsförmåga samt hur instrumentet predikterar sjukskrivning.
Resultat
Det viktigaste fyndet i den första studien var det långdragna sjukdomsförloppet avseende psykiska symptom hos UMS patienter. Andra viktiga fynd var den omfattande samsjukligheten med depression och ångest. Det fanns inga köns eller åldersskillnader. Självrapporterad symptomduration före konsultation var den enda variabel som signifikant predikterade sjukdomsförloppet.
Det viktigaste fyndet i den andra studien var multipla somatiska symptom utan köns- eller åldersskillnader. Antalet symptom var associerade med allvarlighetsgraden av de psykiska symptomen. Vid den första undersökningen rapporterade knappt hälften av patienterna sex symptom eller mer, och en femtedel vid 18 månader. Smärtor i armar, ben och leder var det enda symptom som låg kvar på samma nivå över tid.
Det viktigaste fyndet i den tredje studien var att cirka en tredjedel av dem som inviterats till klinisk undersökning, uppfyllde de diagnostiska kriterierna för UMS. Detta motsvarar 9% av den totala populationen i primärvårdsstudien. Ytterligare fynd var att samsjuklighet med depression och ångest var vanlig bland UMS patienterna, och sjukdomsbördan avseende somatiska symptom var hög. De som inte uppfyllde kriterierna för UMS hade lika stor sjukdomsbörda avseende somatiska symptom men mindre psykiska symptom. Patienter som inte uppfyllde kriterierna för UMS men som självskattade uttalat s-UMS, hade lika stor sjukdomsbörda avseende somatiska och psykiska symptom som UMS patienterna, förutom ångest som var vanligare vid UMS.
Huvudresultatet i den fjärde studien, var att s-UMS var hade god samstämmighet med andra instrument för psykisk ohälsa. Med stigande allvarlighetsgrad av s-UMS sågs ett samband med ökade depressions- och ångestsymptom och självskattad låg arbetsförmåga samt en ökad risk för framtida sjukskrivning. Andra fynd var att en av sex arbetstagare rapporterade självskattad utmattning.
Sammanfattning av resultat
Patienter med UMS hade ett långt sjukdomsförlopp avseende mentala symptom och en omfattande samsjuklighet med depression, ångest och multipla somatiska symptom. Oavsett kön eller ålder var symptombördan och sjukdomsförloppet lika.
Bland primärvårdspatienter som angav ökad stress och psykiska symptom, uppfyllde en tredjedel de diagnostiska kriterierna för UMS, vilka utgjorde nästan en tiondel av totala studiegruppen. Patienter som inte helt uppfyllde UMS kriterierna, men som skattade ett uttalat utmattningssyndrom med s-UMS, hade liknande sjukdomsbörda avseende somatiska och psykiska symptom som vid UMS, men ångest var vanligare bland UMS patienter.
Självrapporterad utmattning med s-UMS, oavsett UMS diagnos, tycks indikera ett allvarligt hälsoproblem. S-UMS hade god samstämmighet med andra instrument för psykisk ohälsa och predikterade framtida sjukskrivning. Detta gör instrumentet till ett värdefullt redskap för tidig upptäckt av individer med hög stressbelastning och risk för stressrelaterade hälsoproblem samt lång sjukskrivning.
Publicerat
Exhaustion disorder, avhandling 2014
I) Glise K, Ahlborg G Jr, Jonsdottir IH. Course of mental symptoms in patients with stress-related exhaustion: does sex or age make a difference? BMC Psychiatry 2012
II) Glise K, Ahlborg G Jr, Jonsdottir IH. Prevalence and course of somatic symptoms in patients with stress related exhaustion: Does sex or age matter? BMC Psychiatry 2014
III) Glise K, Wiegner L, Ahlborg G Jr, Jonsdottir IH. Exhaustion Disorder in Primary care Patients 18 to 65 years of age. Manuscript.
IV) Glise K, Hadzibajramovic E, Jonsdottir IH, Ahlborg G Jr.Self reported exhaustion: a possible indicator of reduced work ability and increased risk of sickness absence among human service workers. Int Arch Occup Environ Health. 2010