Förändringsprojekt inom sjukvården där man lyckats

Sjukvården är en komplex verksamhet. Det kan vara svårt att införa nya arbetssätt eller introducera andra förändringar i arbetet, även när det skulle behövas. Därför finns ett behov att undersöka vad det är som gör att vissa förändringsprojekt faktiskt lyckas och får genomslag. I den här studien analyserades ett tidigare genomfört projekt inom vården, där nyckeln till framgång var kombinationen av systemdynamik och aktionsforskning.

På den här sidan kan du läsa en svensk sammanfattning av studien. Originalartikeln finns publicerad på Wiley Online Library.

Titel

Insights gained from a systematic reanalysis of a successful model‐facilitated change process in health care

Författare

Paul Holmström, Stefan Hallberg, Thomas Björk-Eriksson, Jesper Lindberg, Caroline Olsson, Fredrik Bååthe, Pål Davidsen.

Bakgrund: metoder för att utveckla en verksamhet

Systemdynamik är en metod som kan användas för att förstå och modellera lösningar på problem i en verksamhet. Metoden gör det möjligt att utveckla och testa en tänkbar lösning i en datorsimulering, innan några förändringar behöver göras i verkligheten. Men det är ganska sällan som lösningsförslaget faktiskt genomförs sedan. Ibland kan det bero på att det trots allt inte svarade mot verksamhetens behov.

En grundtanke med aktionsforskning är att resultatet från till exempel ett förändringsprojekt verkligen ska vara till nytta för verksamheten. Utvecklingsledarna och de som jobbar i verksamheten diskuterar, testar och överväger olika lösningar på ett problem tillsammans, och därför blir det sällan något problem med att införa förändringarna senare. Ett sätt att öka genomslaget för lösningar som modelleras med systemdynamik är kanske att kombinera systemdynamikens principer med aktionsforskningens arbetssätt.

Syfte: att förstå samverkan mellan systemdynamik och aktionsforskning

I den här studien analyseras ett tidigare genomfört och lyckat förändringsprojekt inom vården. I projektet användes metoder och principer från både systemdynamik och aktionsforskning för att ta fram en ny arbetsmodell, och syftet med tillbakablicken är att fördjupa förståelsen för samverkan mellan systemdynamik och aktionsforskning.

Metod: analys av det lyckade projektets arbetsgång

För att analysera förändringsprojektet sammanställdes bland annat fältanteckningar, e-post och dokumentation av de olika versionerna av modellen som utvecklades. Materialet analyserades sedan av en multidisciplinär forskargrupp med fokus på modellens framväxt och interaktionen mellan de olika deltagarna i projektet.

Resultat: en vinnande kombination av systemdynamik och aktionsforskning

Huvudorsaken till att det undersökta projektet lyckades så bra – att modellen som utvecklades också började användas – visade sig ligga just i kombinationen av systemdynamik och aktionsbaserad forskning. Det pågick en ömsesidig läroprocess bland projektets olika deltagare, och en förståelse för problemet och möjliga lösningar växte under projektets gång. Ytterligare en faktor som påverkade arbetet positivt var att chefer i verksamheten också deltog på projektmötena. Det ökade engagemanget och motivationen bland andra deltagare.

Slutsats: kombinationen kan göra att fler lösningsförslag implementeras

En kombination av principer från både systemdynamik och aktionsforskning kan göra att fler lösningar som tas fram i olika förändringsprojekt också sätts i verket. Organisatoriskt förbättringsarbete inom sjukvården kan vara svårt att genomföra, men den här studien visar att det finns sätt att öka chansen att lyckas.