Tobak

Definitioner

Tobaksbruk är konsumtion av rök tobak eller rökfri tobak.

• Röktobak - cigarett, pipa, cigarill och cigarr samt vattenpipa i det fall tobak ingår i den blandning som inhaleras.
• Rökfri tobak - snus och tuggtobak.

Begreppet rökning används vid allt tobaksbruk där rök inhaleras. Nikotinfritt snus och e-cigarett är inga tobaksprodukter.

Rökning

Med rökning avses daglig rökning oavsett mängd. Vuxna daglig rökare har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning är förknippad med hälsorisker. Tobaksröken innehåller förutom nikotin cirka 8000 olika kemiska ämnen däribland en del giftiga tungmetaller och kolmonoxid.

Högriskgrupper och särskilda tillstånd

För vissa grupper är tobaksbruk mer riskfyllt än för andra och det är särskilt angeläget att ge dessa grupper stöd och hjälp att sluta bruka tobak. Personer med lungsjukdom, cancer, hjärt-kärl sjukdom, depression, schizofreni, diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och övervikt/fetma.

För gravida och ammande inkluderas även sporadisk rökning. Föräldrars eller andra vårdnadshavares rökning gör att barnet löper en ökad risk för exempelvis luftvägssjukdomar och allergi.

Personer som ska eller har genomgått en operation

Personer som röker och ska genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen och för dessa inkluderas även sporadisk rökning. Patienter som röker och ska opereras bör därför erbjudas kvalificerat rådgivande samtal.

Strålbehandling och rökning

Behandlingsresultatet och omfattning av biverkningar vid strålbehandling kan påverkas positivt om man är rökfri under hela behandlingsperioden.

Passiv rökning

Förutom att orsaka irritation i näsa och luftvägar t ex hosta, ökar passiv rökning risken för hjärtinfarkt, stroke och olika typer av cancer (7). Barn är särskilt känsliga eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar.

Snusning

Med snusning avses daglig snusning. För gravida och ammande inkluderas även mer sporadisk snusning. Snus innehåller cirka 3000 kemiska ämnen varav 28 är cancerframkallande. Daglig snusning hos vuxna ger en något till måttlig förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Vattenpipsrökning

Vid rökning med vattenpipa kan rökaren få i sig både nikotin, kolmonoxid och andra cancerogena ämnen om den massa som röks innehåller tobak. Även rökmassa som inte innehåller Tobak kan medföra hälsorisker.

E-cigarettrökning

E-cigaretten är en elektrisk cigarett som kan rökas både med och utan nikotin, den ger ifrån sig en ånga som kan verka irriterande. E-cigaretten befaras också kunna fungera som en tillvänjning till cigaretterökning för ungdomar.

Nikotinberoende

Tobaksberoendet innefattar ett fysiologiskt beroende (nikotin), psykologiskt beroende (rökaridentitet), vana (överinlärda beteenden) och ett socialt beroende (omgivningsfaktorer). Det fysiska beroendet av tobak orsakas av nikotin.

Utredning

Fråga om tobaksvanor, alla patienter över 13 år ska tillfrågas om tobaksbruk vid vårdkontakt. Samtalet om tobaksbruk ska ske utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt för att öka individens möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Be patienten beskriva sina tobaksvanor (mängd och typ av tobak). Utforska patientens tobaksbruk genom samtal och öppna frågor. Samtala med patienten om motivation till förändring av sitt tobaksbruk. Erbjud stöd enligt rekommenderad insats. Journalför patientens tobaksvanor.

Behandling

Rekommenderad insats: Kvalificerat rådgivande samtal

Kvalificerat rådgivande samtal utförs av en diplomerad tobaksavvänjare och innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med personen och anpassar åtgärderna till ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier och är ett längre samtal samt inkluderar ett antal uppföljningar. Enkla råd kan utgöra första steget för att motivera till att bli tobaksfri

Tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning i sjukvården utgörs av samtalsstöd individuellt eller i grupp och/eller i kombination med användning av läkemedel mot nikotin­beroende. Samtalsstödet är en viktig del av behandlingen, dels att förbereda rök- eller snusstoppet men också för att möta abstinens och undvika återfall.

Vårdprocess och vårdnivå

Primärvården är första instans för att påbörja och genomföra tobaksavvänjning. Samtliga vårdcentraler ska från och med 1 januari 2016 ha tillgång till diplomerad tobaksavvänjare. För de patienter som har sin vårdnivå inom specialistvården ska tobaksavvänjning vid behov kunna erbjudas där. Tandvården bör remittera patienter till tobaksavvänjning.