Det korrekta språket

Västra Götalandsregionen och Västra Götaland

Vår organisation heter Västra Götalandsregionen medan Västra Götaland avser det geografiska området.

Skriv

Västra Götalandsregionen

Du kan förkorta med VGR om du först förklarar förkortningen i texten. Västra Götalandsregionen, VGR, ...

I diagram och tabeller kan du använda VGR om det är ont om plats.

Skriv inte

• VG-regionen
• regionen eller Regionen

Regionen kan betyda både organisationen, det geografiska området eller kanske någon annan region, exempelvis Göteborgsregionen.

Andra benämningar inom Västra Götalandsregionen finns på sidan Korrekta benämningar.

Använd dessa ord konsekvent

En del ord kan skrivas på flera sätt. För att våra texter ska bli konsekventa, använd följande varianter:

• ska (inte skall)
• kvalitet (inte kvalité)
• i dag, i morgon, i går, i stället (inte idag, imorgon, igår, istället)
• ner (inte ned)
• inte (inte ej eller icke)
• bnp, is/it, it och hr (inte BNP, IS/IT, IT och HR)
• du (inte Du eller Ni)
• internet (inte Internet)
• powerpoint (inte Powerpoint, inget bindestreck vid sammansättning med andra ord: powerpointpresentation)
• tv (inte TV eller teve, använd bindestreck vid sammansättning med andra ord: väntrums-tv)
• pdf (inte PDF, använd kolon vid böjning: pdf:en och pdf:er).

Avstava inte i onödan

Det bästa rådet när det gäller avstavningar är att helt enkelt undvika att använda dem, speciellt i korta ord, eftersom det försvårar läsningen. Undvik högerjusterad text och automatisk avstavning.

Om du ändå måste avstava ska du försöka se till att det stör så lite som möjligt. Både det som står före bindestrecket och det som står efter bindestrecket ska se rimligt ut.

Om du måste avstava så bör du leta efter naturliga brytpunkter i orden. Sammansatta ord är lätta att avstava, till exempel

• klar-språk
• skriv-handledning.

Håll isär de och dem

Skriv inte dom eftersom det ofta uppfattas som för informellt.

Skriv de eller dem. Är du osäker på om du ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem? Pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där du väljer vi ska du också välja de: Vi/de stavar alltid rätt. Och omvänt, där du väljer oss ska du också välja dem: Han köpte en present åt oss/dem.

Det finns också ett de som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss. Till exempel: de arga barnen och de svåra räknetalen. Sådana de skrivs alltid de.

Är du ändå osäker − välj de. Då är det störst chans att det blir rätt.

Håll isär var och vart

I talspråk görs det sällan någon skillnad på var eller vart, men i skriftspråk har de två orden olika betydelse. Använd rätt ord för att inte störa läsupplevelsen.

Var används när du syftar på en plats, ett läge eller en position – var någon eller något befinner sig.

Till exempel:

• Var är läkaren?
• Var parkerade du cykeln?
• Var beställer jag ny jobbmobil?

Vart används när du syftar på en riktning eller en rörelse – vart någon eller något är på väg.

• Vart gick läkaren?
• Vart åkte bussen?
• Vart är vi på väg?

Om du är osäker på vilket ord du ska välja kan du använda följande minnesregel som hjälp:

• Om en fråga kan besvaras med här eller där – då ska du använda var.
• Om du kan svara på frågan med hit eller dit – då ska du använda vart.

Se upp med särskrivningar

En enkel test av särskrivning är att säga ordet högt för sig själv. Låter det som ett ord ska du också skriva det som ett ord. Om du är osäker kan du slå upp ordet i en ordlista, till exempel Svenska Akademiens ordlista som finns på nätet och som app till mobiltelefonen: SAOL

I värsta fall kan en särskrivning ändra betydelsen och göra läsaren osäker på vad du menar.

• Ihopskrivet: rökfritt - rökning förbjudet. Särskrivet: rök fritt - bolma på
• Ihopskrivet: extraknäck - extra jobb. Särskrivet: extra knäck - mer godis
• Ihopskrivet: enkätsammanställning. Särskrivet: enkät sammanställning
• Ihopskrivet: personalavdelningen. Särskrivet: personal avdelningen

Skriv ut förkortningar

Det är lättare att läsa hela ord än förkortningar. Skriv ut orden i löpande text: cirka, bland annat, inklusive, kronor, procent.

En förkortning kanske spar tid för skribenten, men inte för läsaren. Risken är dessutom att texten blir inkonsekvent med olika varianter som stör läsningen. Exempelvis t ex, tex, t. ex.
Om det är platsbrist, som i tabeller, kan det ibland vara motiverat med förkortningar. Använd då förkortningar med punkter. Exempel:

bl.a.     bland annat

dvs.     det vill säga

e.d.       eller dylikt

f.n.        för närvarande

fr.o.m.   från och med

m.a.o.   med andra ord

m.fl.      med flera

m.m.     med mera

o.d.      och dylikt

obs.      observera

osv.      och så vidare

s.k.       så kallad

t.ex.      till exempel

t.o.m.     till och med

Förkortade sifferuttryck

Har du plats, skriv även ut dessa ord. Detsamma gäller procenttecknet % som skrivs procent i löpande text.

tkr        tusen kronor

mnkr     miljoner kronor

mdkr     miljarder kronor

Observera: Använd inte mkr eller Mkr som förkortning, eftersom det både kan tolkas som miljoner och miljarder. Tusen kronor förkortas tkr.

Engelska låneord med svensk stavning

Rekommendationen är att använda svensk stavning för de engelska ord som fått en svensk form, till exempel mejl, sajt och dejt. Om låneordet liknar andra svenska ord ska det också stavas som de liknande orden, till exempel blogg och logg eller logotyp och arketyp.

Stor eller liten bokstav

Ibland kan man bli osäker på om det ska vara stor (versal) eller liten (gemen) bokstav. Efter punkt ska det alltid vara stor bokstav (utom efter punkter i förkortningar), men här är några tumregler för andra situationer då det kan vara svårare att veta. Undvik att skriva hela ord och meningar med enbart versaler. 

Efter kolon

Använd stor bokstav efter kolon när det kommer en fullständig mening.

Problemet är uppenbart: Det finns inte tillräckligt med pengar.

Använd liten bokstav efter kolon när det följer en ofullständig mening som är en uppräkning, exemplifiering eller förklaring.

Endast två avdelningar har svarat på enkäten: ekonomiavdelningen och personalavdelningen.

Flerordiga egennamn

Huvudregeln för namn med flera ord är att du ska skriva endast första ordet med stor bokstav. Om andra egennamn ingår i namnet får även de stor bokstav: Göta kanal, Stilla havet, Fridas visor, Göteborgs centralstation, Tolk- och översättarinstitutet, Fjäril vingad syns på Haga.

Statliga, regionala och kommunala myndigheter

• Skriv regionfullmäktige, regionstyrelsen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, riksdagen och regeringen med liten bokstav.
• Myndigheter och offentliga organ som det bara finns en eller ett av skriver du med stor bokstav: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs kommun, Socialstyrelsen, Justitiedepartementet (och övriga departement) Sveriges riksdag.
• Kortformer av domstolar, myndigheter, nämnder och så vidare som det finns flera av i landet inleds med liten bokstav när de inte har karaktär av namn: kulturnämnden, departementet, posten, polisen, länsstyrelsen, tingsrätten, kommittén.
• Myndigheter vars namn är en personbeteckning inleds med stor bokstav: Justitieombudsmannen. Om man syftar på personen ska det vara liten bokstav: barnombudsmannen NN.
• Titlar inleds alltid med liten bokstav: regionråd, regiondirektör, miljöinspektör.
• Sammansättningar när en del av ordet är ett geografiskt namn eller ett egennamn inleds med stor bokstav: Göteborgsområdet, Mellansverige, Vänerregionen.
• Europeiska unionen skrivs just så (kortform EU), Europeiska kommissionen skrivs just så (kortform kommissionen) och Europaparlamentet (kortform parlamentet) skrivs just så. Skriv inte den Europeiska unionen. Kortformen EU-kommissionen kan användas om det inte gäller författningstext, EU-parlamentet ska aldrig användas i formella sammanhang.
• Lagar, förordningar och andra allmänna regelverk inleds med liten bokstav: miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, avfallsförordningen, lex Maria.

Fler exempel finns på sidan Korrekta benämningar

Sammansättningar med namn

• Om första ordet i ett sammansatt ord är ett egennamn skriver du hela ordet med stor bokstav: Trollhättebo, Göteborgsavdelning, Norgeresa.
• Även när andra ordet i en sammansättning är ett egennamn börjar du hela ordet med stor bokstav: Västsverige, Storstockholm.
• Nationalitets-, språk- och folkgruppsbeteckningar skriver du med liten bokstav även om de består av en sammansättning med ett geografiskt namn: finlandssvensk, fransk, göteborgare.

Politiska partier

De politiska partierna ska skrivas med stor bokstav, både de fullständiga namnen och deras kortformer:

• Socialdemokraterna, Socialdemokratiska arbetarepartiet
• Moderaterna, Moderata Samlingspartiet, Nya Moderaterna
• Miljöpartiet, Miljöpartiet de gröna
• Liberalerna
• Centern, Centerpartiet
• Kristdemokraterna
• Vänsterpartiet
• Sverigedemokraterna.

Även partibeteckningarna ska skrivas med stora bokstäver: (S), (M), (MP), (L), (C), (KD), (V), (SD).

Punktlistor

Det finns olika typer av punktlistor. Om varje punkt utgör en direkt fortsättning på den inledande meningen ska varje led börja med liten bokstav och sista ledet avslutas med en punkt. Det ska inte vara något kolon efter sista ordet före uppräkningen.

Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under 2010. Arbetet har bland annat lett till att

• fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning
• fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet
• energianvändningen har minskat
• miljöpåverkan från kemikalier har minskat
• andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.

Om varje led är en fristående mening ska leden också behandlas så, med inledande versal och avslutande punkt. Då ska du även använda kolon före uppräkningen.

Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under 2010. Några exempel på detta:

• Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning.
• Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet.
• Energianvändningen har minskat.
• Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier.
• Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.

Siffror i text

Siffror eller bokstäver?

Tumregeln är att du i löptext skriver små tal med bokstäver och stora tal med siffror. I Västra Götalandsregionen skriver vi talen ett till tolv med bokstäver. Siffran 13 och högre skriver du med siffror. Undvik att blanda siffror och bokstäver när de står i samma stycke eller sammanhang. Välj det som passar bäst och försök vara konsekvent.

Om texten innehåller väldigt många tal eller om det är själva talen som är det viktiga kan du skriva dem med siffror. Detsamma gäller i tabeller, listor, prisuppgifter och så vidare. Försök att undvika att talet blir uppdelat på två rader i texten. Det styr du genom att göra fasta mellanslag.

Gruppera siffror

När du skriver stora tal med siffror ska du gruppera talen tre och tre räknat från höger. Det ska inte vara någon punkt mellan siffrorna. Använd kommatecken för tal med decimaler.

Telefonnummer

I Västra Götalandsregionen skriver vi telefonnummer med siffrorna i grupper om tre eller två från vänster räknat. I mobilnummer skriver vi endast mobilprefixet (tre siffror) före bindestrecket:

• 0521-123 45
• 031-23 45 85
• 042-123 45 67
• 070-123 45 67

Datum

Skriv ut datum i löpande text – den 14 juni 2015. Den förkortade formen 2015-06-14 kan du använda i dokumenthuvuden samt tabeller och diagram.

Hur du använder skiljetecken

Kommatecken

Idag rekommenderar Svenska skrivregler så kallad tydlighetskommatering. Det innebär att du ska använda kommatecken som ett hjälpmedel för att göra texten så tydlig som möjligt för läsaren. Sätt ut kommatecken där läsaren kan behöva en paus eller där det förtydligar hur innehållet hänger samman. Det finns ingen regel som säger att man inte kan ha komma framför och eller men.

Läs mer om kommatecken i kapitel 13.6 i Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnens webbplats).

Kolon

Kolon (:) kan du använda på många olika sätt. Här är några av de vanligaste:

Före uppräkningar: Ta med dig följande till läkarbesöket: legitimation, högkostnadskort och kallelse.

Före exempel: Medicinen kan ge olika biverkningar: huvudvärk, illamående, trötthet och yrsel.

Vid exempel och uppräkningar ska du använda liten bokstav direkt efter kolonet. Här är ytterligare några sätt att använda kolon:

• vid förkortningar och ordningstal: 7:ans buss, tv:n, FN:s
• vid uppräkning: 1:a
• före citat: På ledningsmötet var chefen tydlig: "Vi ska jobba mot ett gemensamt mål!"
• före repliker: Romeo: Så dör jag – med en kyss.
• vid tidsangivelser: 10.30. Du kan också skriva 10:30 som är det internationella skrivsättet. Sluttiden var 2.45.35 eller 2:45:35
• vid litteraturreferenser: Lindblom 2004:38
• vid skalangivelser: 1:20 000.

Semikolon

Semikolon och kolon är inte samma sak och ska inte blandas ihop. Semikolon är som ett mellanting mellan kommatecken och punkt. Det är väldigt få sammanhang där du inte kan använda kommatecken eller punkt i stället för semikolon. Vet du inte hur du ska använda det, så låt bli – det är enklast!

Läs mer om semikolon i kapitel 13.4 i Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Tankstreck

Tankstreck (–) är ett något längre streck än bindestreck. Det har flera användningsområden och här tar vi upp de tre vanligaste.

Runt inskott: Du kan använda tankstreck runt ett inskott (något som är inskjutet inuti en mening). Du kan även använda komma eller parentes. När du använder tankstreck ska det vara mellanslag före och efter tankstrecket.

Exempel: Genom målmedveten satsning och landets största regionala kulturbudget – både i kronor och ören och utslaget per invånare – har kulturen fått en självklar roll i samhällslivet.

I betydelsen från-till: Tankstreck kan även användas för perioder, omfång och sträckor. Du gör då inget mellanslag före eller efter tankstrecket, och du skriver heller inte ut de ord som tankstrecket ersätter.

Exempel: Just nu genomför vi vägreparationer på sträckan Vänersborg–Göteborg. Mötet hålls klockan 9–12. Bidragsperioden gäller 2011–2014.

För att uttrycka relation: Du kan använda tankstreck för att uttrycka en relation. Det ska då inte vara något mellanslag runt tankstrecket.

Exempel: läkare–patient, lärare–elev.

Tankstreck gör du på en pc genom kommandot Ctrl+minustecken och på en Mac-dator Alt+ bindestreck.

Läs mer om tankstreck i kapitel 13.8 i Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnens webbplats).

Citattecken

Använd citattecken:

• vid citat och direkt anföring.
  Exempel: "Vi ska ha en bättre infrastruktur till nästa år", lovade vd:n. Avdelningschefen lade till: "Vi måste uppmuntra fler att åka kollektivt." På mötet påpekades också att "informationen till allmänheten måste bli bättre".
• runt främmande uttryck.
  Exempel: De är "stekare", det vill säga ungdomar från överklassen som lever på sina rika föräldrar.
• runt titlar eller namn som riskerar att missförstås.
  Exempel:  Jag ska iväg och titta på "En arg ung man". Jag tycker verkligen om "Mitt liv som hund".

Här ska du inte använda citattecken:

• Efter uttrycket "så kallade".
  Exempel: De är så kallade stekare, det vill säga...
• Om du redan specificerat vad det är du menar.
  Exempel: Jag ska iväg och titta på filmen En arg ung man.
• Om du använder uttrycket alias.
  Exempel: Agent X9 alias Modesty Blaise.

Var också försiktig med att använda citattecken i ironisk betydelse eller när du bara vill betona ett ord.

Läs mer om citattecken i kapitel 13.11 i Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnens webbplats).

Att använda accent

Sätt alltid accenten ovanför den bokstav den hör till, inte före eller efter. I svenskan finns det två typer av accenter. Den vanligaste är akut accent ( ´ ) som i armé, idé, kommittéer. Tecknet används också i många egennamn: Tegnér, André, Sundén.

Den andra, grav accent, ( ` ) används väldigt sällan i det svenska språket. Oftast förekommer tecknet i franska låneord som till exempel "à" i "à la carte" och "tre äpplen à 5 kronor".

I utländska uttryck eller namn återger du ordet med accent precis som det skrivs på originalspråket: "Crème de la crème", " pièce de résistance", Montán.

Läs mer om accenttecken i kapitel 13.13 i Myndigheternas skrivregler (Institutet för språk och folkminnens webbplats)