Livskvalitet mäts med PGWB
PGWB är ett instrument som använts länge i den kliniska vardagen för att mäta livskvalitet. I denna studie slås fast att detta instrument är användbart i interventionsstudier av patienter med stressrelaterad ohälsa.
Titel
The internal (factorial) construct validity of the Psychological General Well Being Index (PGWBI) in a sample of patients undergoing treatment for stress-related exhaustion
Författare
Åsa Lundgren, Göteborgs universitet, Ingibjörg H Jonsdottir och Gunnar Ahlborg Jr, Institutet för stressmedicin samt Alan Tennant, University of Leeds, Storbritannien.
Bakgrund
Att mäta livskvalitet kan göras på många olika sätt. Ett relativt vanligt formulär att använda är The Psychological General Well Being (PGWB) och denna skala har vi valt att använda i flera av våra studier på ISM. Många av de skalor som används i forskningen idag, inklusive PGWB, gjordes för länge sedan och även om sedvanliga valideringar har gjorts så saknas mer djupgående analyser av instrumentens psykometriska egenskaper där man använder de moderna metoder som finns att tillgå idag.
Syfte
Denna studie syftar till att undersöka psykometriska egenskaper av PGWB och validera dess potentiella användbarhet i kliniskt vardag och forskning.
Metod
Data från en klinisk patientpopulation, där samtliga patienter uppfyller diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom (n=179) användes i denna studie. Medelåldern för patienterna var 43 år och 70 procent var kvinnor. Data analyserades med hjälp av både klassisk och modern testteori med hjälp av s.k. Factor Analysis (CFA) och Rasch analys.
Resultat
Våra analyser visade ett visst problem med endimensionalitet av flera frågor som är beroende av varandra men Rasch-analysen av materialet visade att formuläret som en helhet mäter en dominerande faktor av välbefinnande. Med hjälp av dessa resultat var det möjligt att ta fram en omvandligs tabell för formuläret på intervallnivå som finns publicerat i artikeln.
Slutsats
PGWB instrumentet visar en fullgod överensstämmelse mellan de olika frågorna och kan betraktas som ett bra instrument att mäta livskvalitet i en patientpopulation. Patienterna rapporterade signifikant förbättrat livskvalitet under behandlingstiden och instrumentet visades vara lämpad till att mäta förändringar av livskvalitet över tid. Vi kan således rekommendera detta instrument som användbart i interventionsstudier av patienter med stressrelaterad ohälsa.