Aspekter på validitet (avhandling)

Denna avhandling tar upp olika aspekter på validitet inom stressforskningen. Det handlar om mätegenskaper och tillämpning på självrapporterade frågeformulär om stress.

Titel

Aspects of validity in stress research Measurement properties and the application of self-reported stress questionnaires

Författare

Emina Hadžibajramović, Institutet för stressmedicin, Göteborg.

Syfte

Att validera Stress-Energy Questionnaire (SEQ) och öka kunskapen om valideringsutvärdering av frågeformulär inom stressforskning; samt att undersöka longitudinella samband mellan psykosocial arbetsmiljö och symtom av utbrändhet.

Metod

Data kommer från en longitudinell kohortstudie av anställda inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan (KART-studien). Rasch-analys användes för utvärdering av mätegenskaper. Kriteriebaserad metod (CBA) för beräkning av skalpoängen föreslogs och tillämpades på SEQ. Sinnesstämning utanför arbetet mättes med SEQ under fritiden (SEQ-LT).

Resultat

Goda mätegenskaper bekräftades för stress- och energiskalor för både SEQ och SEQ-LT. Därmed kunde en metrisk skala på intervallnivå konstrueras, och rekommenderas för användning istället för medelvärden. CBA användes på SEQ för identifiering av riskgrupper med höga och låga stress- och energinivåer. CBA har också tillämpats på SEQ-LT för att bestämma brytpunkter som indikerar höga och låga stress- och energinivåer på en metrisk skala, samt för identifiering av riskgrupper på skalor som mäter psykosociala arbetsfaktorer: krav, påverkansmöjlighet, ansträngning och belöning. Longitudinella samband mellan dessa psykosociala arbetsfaktorer och symptom av utbrändhet bekräftades.

Slutsats

SEQ och SEQ-LT kan användas för skattning av sinnesstämning i arbetet respektive på fritiden. Rasch-analys rekommenderas för validitetsutvärdering av självskattningsinstrument. CBA rekommenderas för identifiering av riskgrupper och för att underlätta tolkningen av skalpoängen. Ökad kunskap behövs om att skalpoäng kan konstrueras på flera olika sätt. Då de ovan nämnda arbetsfaktorerna visade samband med symtom av utbrändhet, är det viktigt att regelbundet mäta samt minimera upplevelser av dålig psykosocial arbetsmiljö. Resultatet kan användas i arbetsmiljöundersökningar för tidig upptäckt av personer som ligger i riskzonen för utveckling av klinisk utbrändhet.  

Publicerat

Aspects of validity in stress research, avhandling, 2015

I) Hadžibajramović E., Svensson E., Ahlborg G Jr. Construction of a global score from multi-item questionnaires in epidemiological studies. Working paper series 4/2013, Örebro University, 2013.

II.) Hadžibajramović E., Ahlborg G. Jr., Grimby-Ekman A., Lundgren-Nilsson Å., Internal Construct Validity of the Stress-Energy Questionnaire in a working population, a cohort study. BMC Public Health, 2015, 15:180

Internal Construct Validity of the Stress-Energy Questionnaire, 2015

III.) Hadžibajramović E., Ahlborg G. Jr., Håkansson C., Lundgren-Nilsson Å., Grimby-Ekman A., Affective stress responses during leisure time – validity evaluation of a modified version of the Stress-Energy Questionnaire, Scan J Public Health 2015 doi: 10.1177/1403494815601552, Epub ahead of print September 2015. Sage Publications.

Affective stress responses during leisure time, 2015

IV.) Hadžibajramović E., Ahlborg G. Jr., Grimby-Ekman A., A longitudinal study of the impact of psychosocial job stressors on symptoms of burnout, synchronous and delayed effects, Manuscript