Effekter av ergonomisk information och biofeedback-träning hos unga med datorarbete
Många unga tillbringar betydande tid framför datorer, både i skolan och på fritiden. Långvarig datoranvändning i ogynnsamma arbetsställningar utan tillräckliga pauser kan leda till smärtor i nacke och övre delen av kroppen. Resultatet av studien visar att gruppen som fick biofeedback-träning och ergonomisk information inte rapporterade bättre arbetsställning eller minskad smärtintensitet jämfört med de andra, men att båda grupperna rapporterade mindre smärta i nacke och axel över tid.
Detta är en sammanfattning av en artikel som har publicerats i tidskriften Applied Ergonomics.
Titel
Can biofeedback training in combination with ergonomic information reduce pain among young adult computer users with neck and upper extremity symptoms? - A randomized controlled intervention study.
Författare
Agneta Lindegård, Anna Grimby-Ekman, J Wahlström och Ewa Gustafsson.
Bakgrund
Dagens samhälle är starkt präglat av användningen av digitala enheter som smartphones, bärbara och stationära datorer. Många unga tillbringar betydande tid framför datorer, både i skolan och på fritiden. Flertalet studier har visat samband mellan användningen av datorer och utvecklingen av muskuloskeletala besvär, särskilt från nacke och övre extremiteter. För att förhindra utveckling av symptom som leder till nedsatt prestation, smärttillstånd i muskler och leder samt i förlängningen sjukskrivning, är det viktigt att utvärdera olika metoder för att minska de skadliga effekterna av långvarigt datorarbete i ogynnsamma arbetsställningar utan tillräckliga pauser.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka om en intervention med biofeedback-träning i kombination med ergonomisk information kan förbättra arbetsteknik och arbetsställningar, minska smärtintensitet och upplevd ansträngning hos unga vuxna datoranvändare med pågående nack- och övre extremitetssymptom.
Metod
I studien deltog 39 unga vuxna med pågående nack- och övre extremitetssymptom relaterade till datoranvändning. Deltagarna delades in i två grupper: en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 4 sessioner under en tre-månaders period där deltagarna instruerades om rätt arbetsteknik, behovet av frekventa pauser, och motiverades att minska tiden vid datorn.
Arbetsteknik, arbetsställningar, upplevd ansträngning, smärtintensitet och varaktighet av datoranvändning mättes vid baslinjen och vid uppföljningarna efter 6 respektive 12 månader.
Resultat
Resultatet visar att interventionen inte förbättrade arbetsteknik eller arbetsställningar hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Den lyckades inte heller minska smärtintensitet och/eller upplevd ansträngning i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
Båda grupperna rapporterade dock minskning av smärtintensitet i nacke/axel under studiens gång. Dessutom fanns det en trend att tiden som spenderades med datorarbete utan pauser minskade mer bland de som deltog i interventionen än i kontrollgruppen.
Slutsatser
Interventioner med sedvanlig ergonomisk information verkar vara lika effektivt som en mer omfattande intervention (med biofeedback) om man vill förbättra arbetsteknik, arbetsställningar och pausmönster hos unga individer med intensiv användning av mobiltelefoner, datorer och annan digital utrustning.