Stress-Energi formuläret, validering
Artikeln tar upp mätning av sinnesstämning under fritiden och är en valideringsstudie av en modifierad version av Stress-Energi formuläret
Titel
Affective stress responses during leisure time: Validity evaluation of a modified version of the Stress-Energy Questionnaire.
Författare
Emina Hadžibajramović och Gunnar Ahlborg Jr, Institutet för stressmedicin, Göteborg, Carita Håkansson, Högskolan Jönköping, Åsa Lundgren-Nilsson och Anna Grimby-Ekman, Göteborgs universitet.
Bakgrund
Psykosocial stress på arbetet är en av de viktigaste faktorerna bakom ökad sjukskrivning. Stress-Energi formuläret (SEQ) används ofta för sinnestämningsskattningar i arbetslivet. Förutom arbetsrelaterad stress, är det också viktigt att ta hänsyn till privatlivet, för att få en bild av den totala stressbelastningen. I denna studie var målet att validera en modifierad version av SEQ som mäter stress och energi utanför arbetet, den s.k. Stress-Energy Questionnaire during leisure time (SEQ-LT).
Syfte
Syftet var att analysera mätegenskaper av SEQ-LT med hjälp av modern testteori. Ett annat syfte var att identifiera värden på skalan som skulle kunna indikera låga respektive höga stress- och energinivåer (brytpunkt). Rasch analysen användes för utvärdering av mätegenskaper och kriteriebaserad metod för att hitta brytpunkter på stress- och energiskalor.
Resultat
Resultatet visade att både stress- och energiskalor hade tillfredställande mätegenskaper. Med hjälp av dessa resultat var det möjligt att ta fram en omvandlingstabell för båda skalorna på intervallnivå (Rasch metrisk skala) som finns publicerat i artikeln. Rasch metrisk skala kan anta värden från 0 till 5, där 0 innebär lägsta och 5 högsta stress- och energinivåerna. Brytpunkt för låg stress återfanns i intervallet mellan 2,45 och 3,02. Värden som ligger i intervallet 3.65 och 3.90 indikerade brytpunkt för höga stressnivåer. Brytpunkt för låga energinivåer återfanns i intervallet 1,73 och 1,97 på energiskalan. Motsvarande värden för högenergi var 2,66 till 3,08.
Slutsats
Slutsatsen är att SEQ-LT kan användas för skattning av stressupplevelser på fritiden. Praktiska implikationer är att SEQ-LT kan användas som ett självständigt instrument eller i kombination med SEQ, för att på så sätt möjliggöra mätning av den totala stressupplevelsen. Detta skapar förutsättningar för att bättre kunna studera effekter av interventioner riktade mot upplevd arbetsmiljö, stress och hälsa. Metodologisk implikation är att de presenterade Rasch metriska skalorna möjliggör användning av avancerade statistiska analysmetoder som kräver intervalldata.