Typiska situationer
De psykosociala arbetsvillkoren för chefer är könssegregerade. Chefer i människovårdande verksamheter, vilka vanligen också är kvinnodominerade organisationer, hade i allmänhet sämre villkor. I studien har man identifierat typiska arbetsmiljösituationer för chefer i svensk offentlig sektor med hjälp av - klusteranalys av arbetsvillkor med Jobb-krav-resurs-modellen som utgångspunkt
Titel
Typical situations for managers in the Swedish public sector: Cluster analysis of working conditions using the job demands-resources model
Författare
Erik Berntson, Göteborgs universitet, Linda Wallin (numera Corin), Institutet för stressmedicin Göteborg och Annika Härenstam, Stockholms universitet.
Syfte
Syftet med avhandlingens första studie var att identifiera olika typer av naturligt förekommande psykosociala arbetssituationer. Dessa bestod av olika kombinationer av krav och resurser i chefernas arbete. De olika situationerna jämfördes också med avseende på olika hållbarhetsindikatorer som hälsa, motivation och prestation.
Metod
Urvalet bestod av närmare 550 kommunala chefer på olika nivåer inom äldreomsorg, funktionshinderverksamhet, förskola, grundskola, gymnasium samt teknisk verksamhet från sju kommuner i Västra Götaland. Med JD-R modellen som teoretisk referensram inkluderades fyra skalor av jobbkrav (mål/medel- konflikt, logikkonflikt, medarbetarproblem och brukarproblem) samt tre skalor av jobbresurser (stöd från ledning, stöd från medarbetare och positiva brukare) i en klusteranalys. Den gjorde det möjligt att identifiera olika typer av naturligt förekommande psykosociala arbetssituationer. Klusteranalysen kompletterades med variansanalys för att ta reda på var de olika klustren var överrepresenterade och vilken typ av individer som ingick i klustren.
Dessutom testades om klustren skiljde sig åt i ett antal hållbarhetindikatorer för chefers hälsa (stress, allmänt hälsotillstånd och arbetsförmåga), och motivation och prestation (tillfredställda brukare och måluppfyllelse). Den genomförda klusteranalysen resulterade i att åtta olika typsituationer för chefer med olika kombinationer av jobbkrav och jobbresurser identifierades. Resultaten visade alltså att chefers psykosociala arbetsvillkor inom den offentliga sektorn kan skilja sig tydligt åt. Resultaten pekade också på ett mycket tydlig samband mellan klustertillhörighet och de valda hållbarhetsindikatorerna. Det innebär att jobbkrav och jobbresurser från flera olika håll i organisationen kan kombineras på många olika sätt med ett brett spektra av konsekvenser för chefers hälsa, motivation och prestation.
Resultat
De åtta klustren namngavs utifrån sina mest framträdande karaktäristika och rangordnades kvalitativt med utgångspunkt i fördelningar i de olika hållbarhetsindikatorerna: de gynnade, de uppskattade, de uppbackade, de fokuserade, de försummade, de utsatta, de klämda och de motarbetade. Chefer som befann sig i de mest fördelaktiga arbetssituationerna som karaktäriserades av relativt låga jobbkrav och hög grad av jobbresurser (de gynnade, de uppskattade och de uppbackade), rapporterade betydligt bättre hälsa, motivation och prestationer i arbetet än de som befann sig i de mest ogynnsamma klustren (de klämda och de motarbetade). Klustren mellan dessa två ytterligheter (de fokuserade/isolerade, de försummade och de utsatta) identifierades som "riskkluster" då dessa chefers arbetssituationer innefattade såväl negativa som positiva psykosociala arbetsvillkor.
Skillnader mellan kluster återfanns i samtliga testade organisatoriska och strukturerande faktorer: verksamhetstyp, antal underställda, chefsposition samt ålder och kön. De psykosociala arbetsvillkoren för chefer är könssegregerade. Chefer i människovårdande verksamheter, vilka vanligen också är kvinnodominerade organisationer, hade i allmänhet sämre villkor. Detsamma gällde för första linjens chefer, särskilt inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamhet. De psykosociala arbetsvillkoren hade samband med hälsoproblem, låg motivation samt dåliga prestationer.