Kontrollspann

Titel

Span of Control and the Significance for Public Sector Managers' Job Demands: A Multilevel Study.

Författare

Linda Wallin (numera Corin), Institutet för stressmedicin Göteborg, Anders Pousette och Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Syfte

Huvudsyftet med Studie III var att fastställa hur chefers kontrollspann, det vill säga antalet underställda per chef, påverkar operativa chefers jobbkrav. Syftet var också att ta reda på om kontrollspannet hade olika effekter på chefernas jobbkrav i olika typer av kommunala verksamheter.

Metod

Urvalet bestod av 434 operativa chefer (enhetschefer och verksamhetschefer) från 37 olika verksamheter/ledningsgrupper inom äldreomsorg, funktionshinderverksamhet, förskola, grundskola, gymnasium samt teknisk verksamhet i sju kommuner inom Västra Götaland. Flernivåanalyser utfördes med sju index av självskattade jobbkrav (överbelastning, logikkonflikt, betungande rollkrav, buffertproblem, containerfunktion, medarbetarproblem, och individuella medarbetarproblem) samt registerdata gällande chefernas kontrollspann. Flera potentiellt strukturerande faktorer adderades också till modellen och testades som ytterligare prediktorer: chefens kön, position, erfarenhet och verksamhetstyp.

De 37 kommunala verksamheterna/ledningsgrupperna utgjorde organisationsnivån i analyserna och de 434 cheferna individnivån. De viktigaste resultaten av studien III visade att chefers kontrollspan är av stor betydelse för operativa chefers upplevelse av ett brett spektrum av jobbkrav kopplade till chefernas arbetsbelastning, chefsrollen och deras relationer till sina medarbetare. Kontrollspannet påverkade signifikant fem av de sju jobbkrav som studerades: överbelastning, logikkonflikt, betungande rollkrav, medarbetarproblem, och containerfunktion. I dessa fall betydde ett större kontrollspann högre nivåer av jobbkrav, oberoende av chefens kön, position och erfarenhet.

Resultat

Upplevelsen av betungande rollkrav och att fungera som en container för medarbetares frustration i pressade situationer visade störst samband med kontrollspannet. Flernivåansatsen möjliggjorde också att visa att dessa jobbkrav också påverkades av det genomsnittliga kontrollspannet i ledningsgruppen. Chefer som var medlemmar i ledningsgrupper med ett genomsnittligt högre kontrollspann upplevde betungande rollkrav och containerproblematik i ännu högre grad än chefer i ledningsgrupper med ett kontrollspann lägre än genomsnittet. Bredvid dessa två krav i arbetet uppvisade logikkonflikter, eller konflikter mellan olika typer av uppgifter som ingår i chefsarbete, starkast samband med kontrollspann. Kvantitativ arbetsbelastning och medarbetarproblem, med andra ord problem som är förknippade med den underordnade arbetsgruppens prestation och funktion påverkades också av chefernas kontrollspann. Kontrollspannet visade sig vara av lika stor betydelse för nivåerna av upplevda jobbkrav i människovårdande respektive tekniska verksamheter. Det tyder på att kontrollspannet är av generell betydelse i den kommunala offentliga sektorn i Sverige.

Studien visade dessutom att det finns en skillnad i det genomsnittliga kontrollspannet per chef mellan människovårdande respektive tekniska verksamheter. Cheferna i de människovårdande, och ofta kvinnodominerade, verksamheterna hade i genomsnitt nära dubbelt så många underställda medarbetare som sina kollegor i tekniska verksamheter.

Slutsats

Sammantaget tyder resultaten från Studie III på att organisatoriska åtgärder med målet att öka hållbarheten i fråga om psykosociala arbetsvillkor och deras konsekvenser bör omfatta insatser för att minska antalet underställda medarbetare som varje chef ansvarar för. Ett rimligt kontrollspann kan inte bara förhindra onödig belastning för chefer och deras medarbetare, utan även förbättra arbetsvillkoren för ledningsgrupperna och i förlängningen också för organisationen som helhet.

Publicerat

Economic and Industrial Democracy, 2013

Annan relaterad information

Kunskapssammanställningen Chefer i välfärdens tjänst, Regnö 2016