Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa

Kvinna och man, halva ansikten med avstånd emellan

Kan det vara så att det sätt på vilket vi mäter och följer utvecklingen döljer andra viktiga mönster? Kan den ständiga uppdelningen av kvinnor och män i arbetslivet osynliggöra andra kategoriseringar som kan förklara könsskillnaden i arbetsrelaterad hälsa? Detta är centrala frågeställningar som följs upp i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten, som Lisa Björk, forskare på ISM, är en av författarna till.

Styrning, organisering och värdering av arbete på en segregerad arbetsmarknad

Detta är underrubriken på den kunskapsöversikt som Lisa Björk tillsammans med Annika Härenstam, Stockholms universitet har författat. Rapporten är en del av Jämställdhetsmyndigheten regeringsuppdrag att kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa.

Förändringar som "sipprar ner"

Olika styrformer, digitalisering och kriser i samhället är exempel på förändringar som "sipprar ner" och påverkar organisering, resurstilldelning och utformning av arbetsmiljö för chefer och medarbetare. Detta behöver studeras mellan och inom olika branscher. Man ger även exempel på en rad intressanta frågor utifrån den nu pågående samhällskrisen med Corona-pandemin. Hur påverkar det hur vi bemannar, organiserar och värderar och vad händer när förändringarna stabiliseras eller normaliseras igen efter pandemin?

Mer om rapporten

Hur ser den psykiska (o)hälsan ut på svensk arbetsmarknad?

Med hjälp av några vanliga datakällor beskrivs självrapporterade besvär, sjukskrivning och arbetsskador bland män och kvinnor för att få en översikt av läget utifrån psykisk ohälsa.

En tillbakablick på kunskapsutvecklingen om genus, arbetsmiljö och hälsa

Här ges en beskrivning av historiska strategier och satsningar som gjorts i Sverige för att komma till rätta med könsskillnader i arbetsrelaterad hälsa.

Ett strukturellt perspektiv på flera nivåer

Här beskriver författarna hur branscher, verksamheter och yrken ”genuskodas” och vilka konsekvenser detta kan ha för den arbetsrelaterade hälsan. Rapportförfattarna argumenterar för att en del av förklaringen både till könsskillnaden i hälsa och till den psykiska ohälsans ogynnsamma utveckling står att finna i det segregerade arbetslivets organisering, styrning och värdering av olika typer av arbete.

Flernivåperspektivet tillämpat - tre exempel

I detta kapitel ger vi tre olika fördjupade exempel på hur det flernivåperspektiv som vi presenterade i
förra avsnittet kan tillämpas.

  • Jämförelse av arbetsmiljöns utveckling i genuskodade branscher
  • Välfärdens resa från friskbranch till riskbranch
  • Arbetsvillkor och hälsda i två branscher som påverkas olika av pandemin

Utvecklingen i centrala arbetsmiljöaspekter inom olika branscher på arbetsmarknaden samt den specifika utvecklingen i välfärdssektorn kopplas till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Rapporten avslutas med förslag på hur forskning och annan kunskapsproduktion bör ta sig an frågor om genus, arbete och hälsa framöver.

Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa, Jämställdhetsmyndigheten 2021

Övriga länkar

Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro, FORTE 2015

Senast uppdaterad: 2021-04-13 16:15