Extern granskning (SPUR)

Vårdgivare som har läkare under utbildning är skyldiga att regelbundet låta genomföra extern granskning av utbildningskvalitén. Den vanligaste modellen för granskning är specialistutbildningsråd (SPUR).

Vad är extern granskning (SPUR)

Specialistutbildningsråd (SPUR) är en modell för extern granskning av specialiseringstjänstgöringens utbildningskvalitet inom alla specialiteter. Granskningen genomförs av utbildade inspektörer från respektive specialitetsförening.

Granskningen utgår från kraven på ST-utbildningen i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt specialitetsföreningarnas kriterier för god utbildning.

Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården (Lipus) är ledande i Sverige inom extern granskning av AT- och ST-utbildningen. Lipus är ett dotterbolag till Sveriges Läkarförbund.

På Lipus webbsida finns mer detaljerad information om ST-SPUR.

Varför SPUR

Syftet med granskningen är att ST-läkarna ska erbjudas en likartad och jämn utbildning oavsett på vilken klinik eller vårdcentral i landet utbildningen bedrivs.

Om granskningen eller utvärderingen visar att det finns brister, ska vårdgivaren åtgärda dessa.

Hur ofta

Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen granskas och utvärderas av extern aktör. Det bör ske vart femte år. Mellan dessa inspektioner bör utbildningen granskas internt.

Att beställa SPUR-granskning

Granskning beställs av vårdgivaren. Enskild vårdcentral kan beställa men det är en stor fördel både logistiskt och ekonomiskt att granska många vårdcentraler, till exempel inom ett regionalt område samtidigt.

Glöm inte att kontakta studierektor i god tid inför beställning av SPUR-granskning eftersom studierektor deltar vid granskningen på sin vårdcentral. Det är viktigt att datumet för granskning fungerar för alla inblandade parter. Be gärna studierektorerna att hjälpa till med planering av logistiken och gruppering av vårdcentralerna.

Hur genomförs granskningen

  1. Vårdcentralens ST-läkare, handledare, verksamhetschef och studierektor besvarar individuellt och anonymt en webbenkät. Svaren ska vara insamlade några veckor före granskningen och vissa dokument ska skickas in.
  2. Granskningsbesök genomförs på vårdcentralen under en halvdag. Två utsedda specialister i allmänmedicin granskar vanligen fyra vårdcentraler på två dagar.
  3. Rundvandring i lokalerna, intervjuer och kollegiala samtal med ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef sker. Det är viktigt att så många som möjligt är på plats.
  4. Efter att granskningen är genomförd ges konkreta rekommendationer för det fortsatta förbättringsarbetet. Granskningen är uppdelad i bedömningsområden. I rapporten ges gradering A, B, C eller D, där A är högsta betyg och D betyder att en åtgärdsplan behöver upprättas. Inom några områden krävs det genomtänkt struktur och att handledare och chef kan redovisa hur man aktivt jobbar med att träna och kompetensvärdera sina ST-läkare till exempel inom områden som vetenskap, kommunikation och ledarskap. Dessa områden identifieras relativt ofta ha behov av förbättringar.
  5. Vårdgivaren ansvarar för att åtgärda eventuella brister. Betrakta ett D-betyg som en möjlighet till utveckling och ta hjälp av ST-läkare, handledare och studierektor för att förbättra utbildningen för era ST-läkare.

Positiva effekter av SPUR

  • Ger en genomlysning av kvaliteten på din utbildningsenhet
  • Ökar möjligheten att rekrytera ST-läkare och behålla färdiga specialister
  • Ökar kompetensen runt ST-utbildning på vårdcentralerna och i omgivande organisation
  • Säkerställer att Socialstyrelsens krav för AT- och ST-utbildningen följs
  • Ger verktyg för fortsatt förbättringsarbete, på vårdcentralen men också för hela ST-utbildningens organisation.

Åtgärdsplan efter SPUR

Behöver du upprätta en åtgärdsplan efter SPUR-granskningen? Då kan du med fördel utgå från den här mallen.

Mall för åtgärdsplan/handlingsplan efter SPUR