Konjunkturläget

Konjunkturläget kvartal 3 2025

Det har skett en successiv återhämtning inom EU-området under hösten 2025 och i skrivande stund råder vad som enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) definitioner kan betecknas som normalkonjunkturellt läge. Detta har i sin tur medfört att flertalet prognosmakare har skrivit upp BNP-tillväxten för 2026, varav nämnda KI  prognostiserar en tillväxt på 2,4 procent för helåret.

Trots den ökade optimismen kvarstår ett betydande antal av de orosmoln som haft negativ inverkan på svensk ekonomi och arbetsmarknad under de senaste  åren. Till dessa hör exempelvis USA:s förändrade utrikes- och handelspolitik samt hantering av krigen i Ukraina samt mellanöstern. USA:s införande av tullar riktade mot bl.a. EU, Indien och Kina har påverkat konjunkturläget negativt. Tullarna bidrar ytterligare till ett redan problematiskt prisläge och Sverige når inte det uppsatta inflationsmålet på 2 procent. Detta har i sin tur medfört att Riksbanken inte vill sänka reporäntan, vilket missgynnar såväl företag som hushåll.

Ett betydande problem är i nuläget hushållens pessimism som medför en ovilja att konsumera, vilket i sin tur drabbar företagen negativt. En dämpad konsumtion får därtill även följdverkningar på sysselsättning, eftersom företagens intäkter är otillfredsställande och begränsar utrymmet för nyanställningar. Detta är dock inte särskilt förvånande, då många års reallöneökningar har ätits upp av de senaste årens prisökningar. Hushållens marginaler och utrymme för konsumtion är följaktligen begränsat.