Dicksonska Palatset – redo för framtiden

Nominerades till Årets bygge

Den 18 mars avgjordes tävlingen Årets bygge, som är byggbranschens egna tävling där man lyfter fram alla aspekter och aktörere i ett framgångsrikt byggprojekt. Den storslagna renoveringen av Dicksonska Palatset var en av tre finalister. 

Storslagen renovering

Att beskriva renoveringen som storslagen är korrekt. Nu öppnar snart portarna till en av Göteborgs finaste byggnader, som renoverats med stor omsorg. 

-   Det var väldigt roligt att få jobba i en så vacker byggnad och med en av Göteborgs mest unika interiörer. Och extra roligt att kunna jobba så brett, att få ta ett helhetsgrepp och ta hand om många olika typer av material, ytor och föremål, säger konservatorn Lotta Müller Wahlgren.

16 konservatorer arbetade i huset. Tillsammans lade de ner ungefär 6000 timmar under de två år som projektet höll på. Att restaurera den här typen av byggnader känns extra bra, tycker hon.

- Det kommer vara ett levande hus, öppet för allmänheten. Det är väldigt roligt.

Renovering nödvändig

Dicksonska Palatset byggdes åt köpmannen Oscar Dickson och hans familj och stod färdigt 1862. Området runt Heden i Göteborg var vid denna tid i stort sett obebyggt. Sedan 1973 är palatset ett byggnadsminne som i dag ägs av Higab. År 2019 gjordes en förstudie för att ta reda på vad byggnaden skulle kunna användas till i framtiden. Förslaget blev restaurang- och konferensverksamhet samt en del kontorsutrymmen. För att kunna uppnå detta behövde palatset renoveras och upprustas, något som byggnadsbolaget F O Peterson fått i uppdrag att göra. 

Många olika material – många olika specialister

Studio västsvensk konservering (SVK) fick i uppdrag att se över de byggnadsminnesmärkta delarna i huset. De historiska interiörerna har påverkats av tidens tand och krävde varsamma åtgärder. Fast inredning som stuckaturtak, parkettgolv och ådringsmålade snickerier kräver kunskap om äldre tillverkningsmetoder och traditionella material. Andra känsliga föremål som våra konservatorer sett över är lösa inventarier, som till exempel kristallkronor, gardiner och förgyllda speglar. I arbetet ingick att åtgärda eventuella skador och rengöra ytor, men också att med skyddsåtgärder försöka förhindra framtida slitage.

Originalytor

I den här typen av projekt vill man ofta att de så kallade originalytorna, alltså de ursprungliga ytorna, ska kunna bevaras och visas. Särskilt viktigt är det om ytorna är konstnärligt och hantverksmässigt utförda. Konservatorns jobb är att försöka åstadkomma det på bästa möjliga sätt. Ofta är ytorna slitna, de kan ha utsatts för hårdhänt rengöring eller blivit övermålade och emellanåt har smuts fastnat i ytan. Konservatorerna har kunskap om hur färglager och material åldras, och de vet hur dessa interagerar. En del av slitaget sparas för att behålla en naturlig patina medan väldigt iögonfallande skador byggs upp till rätt nivå och målas eller poleras så at de passar ihop med omkringliggande ytor.

Dicksonska Palatset – ett byggnadsminne

Oscar Dickson var vid byggnadens tillkomst en av de rikaste personerna i Sverige och palatset uppfördes i nyrenässansstil med tillhörande trädgård, stall och vagnsbod. År 1923 sålde familjen Dickson palatset till Maragaretaskolan som började driva hushållsskola, restaurang och festvåning. 1968 såldes byggnaden återigen, denna gång till Göteborgs stad. 1973 byggnadsminnesförklarades Dicksonska Palatset.