Begreppsteori

Terminologi har två olika innebörder, dels är det en samling ord och uttryck som ingår i ett fackområde, dels är det läran om hur ord och dess uttryck bildas. Terminologifrämjandets definition av terminologilära är:

terminologilära
lära om struktur, bildning, utveckling, användning och hantering av begrepp och terminologier inom olika fackområden

Källa: Terminologifrämjandet

Begreppsanalys är ett av de viktigaste verktygen som används i terminologiskt arbete. För att kunna definiera ett begrepp är det viktigt att i begreppsanalysen undersöka vad som är det väsentliga för varje begrepp och dess förhållanden till andra begrepp. Syftet med det terminologiska arbetet är att få en gemensam syn inom verksamheten och kräver därför medverkan av personer verksamma inom det berörda fackområdet. Terminologifrämjandet definierar begreppesanalys till:

begreppsanalys
del av terminologi­arbete som består i att reda ut och beskriva ett fack­områdes begrepp och relationerna mellan dessa

Källa: Terminologifrämjandet

För en ökad förståelse om vad terminologi och begreppsarbete innebär behövs en genomgång av den teori som ligger till grund för hur ett begrepp är uppbyggt.

Vad är ett begrepp?

Det är vanligt att blanda ihop term och begrepp, men faktum är att dessa är två helt skilda delar i terminologiläran. Skillnaden beskrivs bäst med den så kallade begreppstetraeden.

Begreppstetraeden består av terminologilärans fyra begrepp: referent, begrepp, definition och term. De fyra begreppen existerar i tre olika världar: den verkliga världen, den kognitiva världen och den språkliga världen. Begreppstetraeden kan illustreras som en pyramid där varje hörn på pyramiden representerar ett av terminologilärans begrepp, där det mest centrala i toppen av pyramiden är begrepp.

I den verkliga världen finns referenter, företeelser i verkligheten, abstrakta och konkreta.

I den kognitiva världen finns begrepp, tankeenheter, som utgörs av abstraktioner av referenterna i den verkliga världen.

I den språkliga världen finns dels de termer som vi använder när vi kommunicerar om begreppen inom ett fackområde, dels definitioner som beskriver begreppen.

Källa: Terminologifrämjandet

Illustration av hur begreppsteatreden används för att förklara begreppet träd. Begrepp är de abstraktioner som uppstår när vi tänker på träd. Termen är det som representerar begreppet i språket, det vill säga ordet "träd". Referenten är det verkliga ting som ordet "träd" pekar mot, det vill säga det verkliga trädet. Definitionen är den skriftliga beskrivningen av ett begrepp, i detta fall definieras begreppet träd till: "Högvuxen icke klättrande vedväxt med genomgående huvudstam".

Referent

I den verkliga världen finns det referenter, där en referent kan vara både konkreta och abstrakta företeelser. Vad är då företeelser i den verkliga världen? Exempel på konkreta referenter är träd, båtar och bilar. Abstrakta referenter kan vara demokrati, stabilitet och koordinat. I den verkliga världen finns det flera typer av bilar med olika färger och märken. Men det finns gemensamma egenskaper och kännetecken, som till exempel fyra hjul, en kaross, en ratt och en motor. En referent är helt enkelt entiteter som finns i vår värld och definieras av Terminologifrämjandet till:

referent
entitet som kan påvisas eller upp­fattas eller som man kan föreställa sig och som ett begrepp kan knytas till

Källa: Terminologifrämjandet

Begrepp

Begrepp finns i den kognitiva världen så när vi bildar en tanke av något exempelvis en bil, skapar vi oss en tankeenhet, en kognitiv representation av dessa företeelser i medvetandet. Varje människa har en egen representation med en rad kännetecken som de har varit i kontakt med. Så när vi lär oss språk vet vi att grupper av referenter har gemensamma egenskaper, till exempel en kombibil som har stort bagageutrymmet, högre komfort och plats för fler personer. Men de har även en avgränsning mot andra referenter exempelvis sportbilar som har starkare motor, mindre bagageutrymme och aerodynamisk design. Med hjälp av egenskaperna från varje bil som vi ser bygger vi upp begreppet bil i vårt medvetande med hjälp av så kallade kännetecken.

Det finns två sorters typer av begrepp, individualbegrepp och allmänbegrepp. Individualbegrepp är begrepp som avser en helt unik referent medan allmänbegrepp i stället avser en grupp av likartade referenter. Individualbegrepp betecknas med ett namn och allmänbegrepp betecknas med en term. Begreppet bil är ett allmänbegrepp och beskriver kännetecken som delas av en stor grupp av bilar. Batmobil är ett exempel på ett individualbegrepp och är bilen som seriefiguren Batman använder. Terminologifrämjandet har definierat begrepp till:

begrepp
kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken

Källa: Terminologifrämjandet

Definition

Definition och term finns i den språkliga världen och för att enas om vad ett begrepp är behöver det beskrivas. För att särskilja begrepp från varandra beskrivs de väsentliga kännetecken som ett begrepp har.

Terminologifrämjandet definierar begreppet definition till:

definition
beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp

Källa: Terminologifrämjandet

Nedan kan du läsa exempel på tre definitioner och hur dessa begrepp särskiljs.

personbil
bil som är inrättad huvudsakligen för befordran av personer, dock av högst åtta personer utöver föraren

Källa: Rikstermbanken Terminologicentrum TNC: Kommunalteknisk ordlista, 1976

buss
bil som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren

Källa: Rikstermbanken Terminologicentrum TNC: Kommunalteknisk ordlista, 1976

lastbil
bil avsedd huvudsakligen för godstransport

Källa: Rikstermbanken Terminologicentrum TNC: Kommunalteknisk ordlista, 1976

Term

Termer använder vi i den språkliga världen för att kunna kommunicera i tal och skrift om begreppen. En term är benämningen på ett begrepp som tillhör ett fackområde. Exempel på termer är bil inom fordonsindustrin, patient inom hälso-och sjukvård och balk inom byggindustrin. Terminologifrämjandet definierar begreppet term till:

term
benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fack­område

Källa: Terminologifrämjandet