Vad är krisberedskap?

Vi vill att verksamheten med sina sjukhus, ambulanser och primärvård ska kunna fortsätta fungera även vid exempelvis strömavbrott, IT-problem, snöoväder, brand, eller epidemiutbrott. Förberedelser sker genom analyser, planering, övning och utbildning. Målet är att skapa robusthet för att alltid i så stor utsträckning som möjligt kunna upprätthålla sådan verksamhet som skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och enskilda människor om den sattes ur funktion.

Bärande principer

Krishantering i Sverige utgår från några bärande principer:

Ansvarsprincipen - Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig.

Närhetsprincipen - Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga.

Likhetsprincipen - Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris. Sektorsansvar – Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Landstingen har ansvar för krisberedskap inom sin sektor. Geografiskt områdesansvar – Varje kommun och länsstyrelse har ett geografiskt områdesansvar för att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område.

Vad är katastrofmedicinsk beredskap?

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22 ska sjukvården i Västra Götalandsregionen vara organiserad för att kunna hantera allvarliga händelser med många skadade.

Vid allvarliga händelser ställs särskilda krav på sjukvården att kunna hantera en stor och plötslig belastning. Detta gäller allt från ambulansorganisationen till akutmottagningar, operation, intensivvård mm. För detta tas planer fram på både lokal, regional och nationell nivå.