Skola i rörelse

Elevhälsa

Fysisk aktivitet har stor effekt på såväl fysiskt som psykiskt mående och förbättrar förutsättningar för inlärning. Du som medarbetare inom elevhälsan kan arbeta på fler olika sätt med enskilda elever för att främja goda rörelsevanor.

Alla elever nås inte av skolans generella insatser med daglig rörelse, såsom rastaktiviteter och aktiviteter efter skoldagens slut. För elever som inte rör på sig tillräckligt kan ett skräddarsytt stöd behövas -och då har du som medarbetare inom elevhälsan en viktig roll. De elever som rör sig minst har mest att vinna på att börja röra på sig! Regelbunden rörelse är en viktig förutsättning för att må bra och främja inlärning.

Genom till exempel samtal kring fysisk aktivitet, motivations- och familjestödsinsatser samt ordination av fysisk aktivitet på recept (FaR) kan enskilda elever få stöd till att hitta rörelseglädje och en väg till aktivare vanor. 

Att främja goda rörelsevanor
  • Aktiva möten: Hur ser mötet mellan eleven och elevhälsoteamet ut? Kanske kan du erbjuda eleven gående samtal (”walk and talk”) eller att prata under bollspel, som alternativ till ett sittande samtal. Ibland upplever eleven att det blir mer naturligt att prata under rörelse än att sitta i ett rum. 
  • Aktivitetsmätning: Att mäta aktivitet motiverar många till mer rörelse – allt från enkla stegräknare till aktivitetsmätare i smarttelefoner sammankopplade med fitnessarmband kan användas. Att skriva ner hur man rör sig i en aktivitetsdagbok är också ett sätt. 
  • Rörelseguiden: På Rörelseguiden - vgregion.se kan du hitta tips om olika aktiviteter, inspiration, information och motivationsstöd kring fysisk aktivitet.
  • Webbinarium för föräldrar om fysisk aktivitet för barn och unga: Centrum för fysisk aktivitet anordnar webbinarier för vårdnadshavare om fysisk aktivitet och hur man kan stötta sitt barn till mer rörelse. Här ges även möjlighet till att ställa frågor. Läs mer på: Webbinarier - Rörelseguiden (vgregion.se).
  • Uppmuntran - Hur du som förälder kan uppmuntra ditt barn till rörelseglädje och främja goda rörelsevanor: Blad för utskrift till föräldrar. Uppmuntran Barn och unga för att främja goda rörelsevanor.pdf (vgregion.se)
  • Balans i den digitala världen: Skolprogrammet Det syns inte har tagit fram ett material som riktar sig till ungdomar och vårdnadshavare med tips för att främja hälsa och välmående för hela familjen. Mentala Tallriksmodellen & Digital balans
  • Pep-hjältebotten: en AI-driven hälsoinspiratör som erbjuder föräldrar och familjer konkreta och peppande tips om rörelse, kost och skärmtid – allt baserat på vetenskapligt förankrade fakta och svenska rekommendationer och riktlinjer. ChatGPT - Pep-hjältebotten

Samtalsverktyg

Som del av elevhälsans individinriktade arbete föreslås i Kunskapsguiden: Främja goda levnadsvanor att samtala om goda levnadsvanor och fysisk aktivitet. Här är exempel på verktyg att använda i samtalet: 

  • Rörelsenyckeln: Rörelsenyckeln är ett stödmaterial för dig som arbetar med barn och unga. Använd gärna nyckeln i dina samtal för att inspirera till ökad fysisk aktivitet. På www.vgregion.se/rorelsenyckeln finns verktyget Rörelsenyckeln, information om hur man beställer den, material för utskrift på 5 olika språk, bilder för infoskärmar med mera. 
  • Så här vill jag ha det - idrott och rörelseaktiviteter: För elever som kan behöva extra stöd för att delta i rastaktiviteter, kartlägg vad som är viktiga faktorer gällande rörelse för eleven. Det kan handla om instruktioner och andra förberedelser, miljöfaktorer samt behov av återhämtning. Ta stöd av vårdnadshavare vid behov. Använd gärna bildstödet Såhär vill jag ha det på idrotten.pdf.
  • Riksföreningen för skolsköterskor har ihop med dietisternas och fysioterapeuternas riksförbund tagit fram samtalsstöd kring levnadsvanor: Levnadsvanor | Svensk sjuksköterskeförening

Bildstöd

Värdeskalor till samtal om fysisk aktivitet (pdf)

Samtalsbilder fritidsaktiviteter idrotter (pdf)

Samtalsbilder förflytta sig + platser (pdf)

Samtalsbilder rörelselekar (pdf)

Fysisk aktivitet på recept: FaR och GoFaR

Barn och ungas rätt till rörelse

Barnkonventionen, läroplanerna och Kunskapsguidens vägledning för elevhälsan ger stöd för barn och ungas rätt till rörelse.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är lag sedan 2020. Samtliga artiklar i barnkonventionen utgår från dessa fyra grundprinciper som alltid ska beaktas i frågor som rör barn och unga: 

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas i alla beslut och åtgärder som rör barn.
  • Artikel 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  • Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening, till delaktighet och inflytande. 

Artiklar som ytterligare lägger grund för arbetet med fysisk aktivitet och rörelse för barn och unga i skolan:

  • Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering.
  • Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid.
  • Artikel 29: Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas. I artikeln ingår att barnet har rätt att utveckla sina fulla möjligheter i fysisk och psykisk förmåga.

Om du vill läsa mer om barnkonventionen kopplat till både barns rätt till rörelse och hälsosam mat finns bra information och en föreläsning hos Generation Pep: Fakta | Jämlik hälsa - Generation Pep

Konkret då, hur stärker barnkonventionen arbetet med att främja fysisk aktivitet för barn och unga?

  • Barns rätt till fysisk, psykisk, social hälsa och utveckling. Här är fysisk aktivitet en grundläggande del och ger även bättre förutsättningar för barn att klara av och utvecklas i sitt skolarbete.
  • Barns olika förutsättningar måste uppmärksammas. Alla barn ska ha möjlighet att delta i fysisk aktivitet, oavsett kön, funktionsnivå, socioekonomisk bakgrund, med mera. Detta kan uppmärksammas genom att titta på hur utemiljön är utformad på skolan, om alla barn har möjlighet att delta på samma villkor på friluftsdagar.
  • Att barn involveras i frågor om fysisk aktivitet, det kan vara genom ett rörelseråd i klassen där eleverna turas om att delta, till exempel. Att göra barn delaktiga är ett konkret sätt att omsätta barnkonventionen till praktik. 

Hur kan barnkonventionen stärka er i ert arbete med fysisk aktivitet?

Läroplanen grundskola, förskoleklass, fritidshem (LGR 22)

Skolans uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

God miljö för utveckling och lärande

Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Läroplan för gymnasieskolan (Gy25)

Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Kunskapsguiden: Vägledning för elevhälsa

Elevhälsans roll i att främja fysisk aktivitet är att stödja elevernas hälsa genom att uppmuntra rörelse i vardagen och ge kunskap om dess betydelse för välbefinnande och lärande. De ska identifiera behov, ge råd och samverka med skolpersonal för att skapa en miljö där fysisk aktivitet blir en naturlig del av skoldagen.