Den läsvänliga undertexten

När du skriver en undertext skriver du det rösten i filmen säger, men inte riktigt. Undertexter är som ett eget språk som ligger någonstans mellan det talade och det skriva språket. Du måste hela tiden anpassa texten så att den inte blir för lång. För många tecken gör det svårt för läsaren att både se och hinna läsa texten.

En textrad får max innehålla 42 tecken, ett textblock får max innehålla 84 tecken.

Ny mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Om meningen delas upp i flera block ska brytningen markeras och bindas ihop med ett tankstreck i slutet av föregående och början av nästa block.

Förkortningar

Undvik förkortningar i undertexter. Det är lättare att läsa hela ord än förkortningar. Risken är dessutom att undertexten blir inkonsekvent med olika varianter som stör läsningen ytterligare. Skriv ut de här orden i undertexter: cirka, bland annat, inklusive, procent.

Måttenheter

Intill siffror kan du förkorta måttenheter. Du skriver dem utan punkter och mellanrum.

Till exempel:

• ”Barnet väger 3535 g och är 51 cm lång”
• ”Patienten cyklade i 50 km/tim”

I svenska undertexter ska du undvika den internationella beteckningen h för timme.

Symboler

Symboler för till exempel procent och olika valutor skriver du ut med bokstäver.

Till exempel:

• ”Användningen av e-tjänster ökade med 36 procent”
• ”Jackan kostade 150 euro”

Utfyllnadsljud och utfyllnadsord

Talspråket är fullt av utfyllnadsljud och utfyllnadsord som vi använder för att ge oss tid till att tänka, uttrycka osäkerhet eller andra känslor. Till exempel ”eh”, ”mm”, ”ju” och ”kanske”, Ofta saknar de orden, och framför allt ljuden, mening. Då kan du ta bort dem helt. Men ibland är det viktigt att ha med orden. Testa att läsa texten utan ordet eller frasen, och se om du fortfarande förstår.

Ta bara inte bort för mycket av sådant som du upplever som utfyllnad. Om du tar bort hela meningar uppstår märkliga luckor i undertexten, vilket gör att den som läser får svårt att hänga med i resonemanget.

Vanliga utfyllnadsord och fraser:

• Typ
• Alltså
• Liksom
• Lite
• Ungefär
• Kanske
• Som
• Ju
• Bara
• Så att säga

Siffror i undertext

Tumregeln är att du skriver små tal med bokstäver och stora tal med siffror. I Västra Götalandsregionen skriver vi talen ett till tolv med bokstäver. Siffran 13 och högre skriver vi med siffror. Men det finns några undantag.

Blanda inte siffror och bokstäver i samma mening

Undvik att blanda siffror och bokstäver när de står i samma mening eller sammanhang. Välj det som passar bäst och försök vara konsekvent.

Skriv inte: I går ringde jag fem samtal, i dag 13.

Skriv: I går ringde jag fem samtal, idag tretton. Alternativt: I går ringde jag 5 samtal, i dag 13.

Tidsangivelser

I undertexter skriver du konsekvent ut ålder, årtal, datum och klockslag med siffror.

Skriv inte: Alva har jobbat i två år och Ali började någon gång på nittiotalet.

Skriv: Alva har jobbat i 2 år och Ali började någon gång på 90-talet.

Siffror när det är exakt – bokstäver när det är ungefärligt

Om texten innehåller väldigt många tal eller om det är själva talen som är det viktiga, till exempel prisuppgifter, kan du skriva dem med siffror. Höga ungefärliga tal skrivs ut med bokstäver, som ”ungefär sju miljoner” eller ”drygt trettiotusen”. Specifika tal som 7490 skrivs ut med siffror.

Gruppera rätt

När du skriver stora tal med siffror grupperar du dem så att första siffran står ensam, och följande kommer tre och tre.

Skriv inte ”1000000”

Skriv ”1 000 000”

Skriv inte 4-500 bilder om det handlar om 400-500 bilder.

I Västra Götalandsregionen skriver vi telefonnummer med siffrorna i grupper om tre eller två från vänster räknat. I mobilnummer skriver vi endast mobilprefixet (tre siffror) före bindestrecket:

• 0521-123 45
• 031-23 45 85
• 042-123 45 67
• 070-123 45 67

Fast mellanslag

Försök att undvika att talet blir uppdelat på två rader i texten. Det styr du genom att göra fasta mellanslag. Hur du gör fastmellanslag varierar mellan olika program. I Word på PC gör du så här: Ctrl + Shift + Mellanslag.

Exponeringstid

Huvudregeln är att undertexten ska komma in i bild samtidigt som talet börjar och tas ut ett par sekunder efter att talet har tystnat, om inte en annan replik kommer före.

Texten ska ligga i bild så länge att tittaren både hinner läsa texten och följa med i filmen. En tumregel kan vara att en fullskriven rad ska ligga i minst 3 sekunder och två rader ska ligga i 5–6 sekunder. Den övre gränsen är vid ungefär 8 sekunder.

Minimilängd för korta texter är 1,5–2 sekunder. 

Versaler och gemener

Versaler och gemener används på samma sätt i undertexter som i andra texter. Följ vanliga svenska skrivregler. I skrivhandledningens kapitel Det korrekta språket finns exempel på några situationer där det kan vara svårare att veta. Du kan också följa Språkrådets rekommendationer.

Citattecken

Citattecken används relativt ofta i undertexter eftersom du skriver ut dem så fort du ska skriva undertexter till något som är citerat. Till exempel om någon läser högt från en bok, refererar till vad någon sagt eller tänkt eller om någon läser på en skylt.

Till exempel: Då tänkte jag ”Det här kan vi göra bättre”.

Citera sångtexter

Spelas en sång där orden som sjungs fyller en funktion skriver du ut texten så som den sjungs. Kursivera orden och sätt sången inom citattecken.

Engelska ord med svensk stavning

Talspråk innehåller ofta engelska låneord som vi flikar in när vi pratar. Grundregeln för dig som skriver undertexter är att du inte ska översätta – skriv så som personen i filmen pratar.

Rekommendationen är att använda svensk stavning för de engelska ord som fått en svensk form, till exempel mejl, sajt och dejt. Om låneordet liknar andra svenska ord ska det också stavas som de liknande orden, till exempel blogg och logg eller logotyp och arketyp.

Avstavning

I löptext är det vanligt att använda bindestreck för att avstava långa ord, men i undertexter blir det tydligare om du i stället placerar hela ordet på nästa rad. Gör en fast radbrytning. Hur du gör fast radbrytning varierar mellan olika program. På PC är det ofta Shift + Enter.

Håll isär de och dem

Rekommendationen är att du skriver de och dem i stället för dom. Dom uppfattas som informellt.

Skriv de eller dem. Är du osäker på om du ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem? Pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där du väljer vi ska du också välja de: Vi/de stavar alltid rätt. Och omvänt, där du väljer oss ska du också välja dem: Han köpte en present åt oss/dem.

Det finns också ett de som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss. Till exempel: de arga barnen och de svåra räknetalen. Sådana de skrivs alltid de.

Är du ändå osäker − välj de. Då är det störst chans att det blir rätt.

Parenteser

Använd parentes när du bryter in information i en mening, på samma sätt som i vanlig löptext.

Säger personen som pratar i filmen att något är inom parentes så skriver du dock ut det i din undertext utan parentes.

Till exempel: Inom parentes kan tilläggas att…

Du använder också en parentes för att lägga till en egen kommentar till läsaren. Vanligtvis gäller det kommentarer om att pratet har tystnat och ersatts av något annat:

• (Tystnad)
• (Musik)
• (Knapprande ljud i bakgrunden)

Datum i undertexter

Skriv ut datum i löpande text, till exempel 5 oktober 2020. Den förkortade formen 2020-10-05 är inte lika tydligt.

I undertexter skriver du inte ”5:e oktober”. Det räcker med 5 oktober. Du behöver inte heller skriva ”den” framför siffran i datumet. Undantaget är om meningen börjar med ett datum – då använder du ”den” för att undvika att meningen börjar med en siffra.

Exempel: Den 7 februari beslutade regionfullmäktige…

När det gäller månader som har lite längre namn, som oktober, november och december skriver du just så, och inte förkortningar som okt, nov, dec.

Klockslag i undertexter

I undertexter skriver du konsekvent ut klockslag med siffror enligt 24-timmarsklockan. Använd punkt för att skilja mellan timmar, minuter och sekunder.

Till exempel:

• ”Klockan är 05.01”
• ”Segertiden var 3.12.40”.

Tidsrymder på dagen skriver du med en siffra för timma och två för minuter, till exempel ”9.00–16.30”. Vid jämna klockslag skriver du ”9–17”. För nattider lägger du till en förtydligande nolla: 01–06”.

Tankstreck och bindestreck

Många blandar ihop tankstreck (–) med bindestreck (-), vilket troligtvis beror på att tankstrecket saknas som knapp på tangentbord. Tankstrecket måste infogas som ett specialtecken eller kopieras och klistras in från en annan text. I vissa program finns särskilda kortkommandon för tankstreck.

De flesta är vana vid att fel streck används, så om du snabbt behöver skriva undertexten kan du använda bindestrecket ändå, till exempel för sträckor och tidsangivelser, men då bör du sätta ett mellanrum innan och efter bindestrecket för att undvika att texten blir för kompakt.

Däremot ska du alltid använda tankstrecket, även kallat talstreck, för att markera dialog.

För att markera korta tankepauser hos personer som talar väljer du att ersätta tankstrecket med komma, eller ellips (…)

Texta dialoger

Är det fler röster som hörs är det viktigt att du visar det i undertexterna. Använd tankstreck och radbrytning för att markera dialoger.

En person per rad

När du textar dialoger så ska du för tydlighetens skull bara låta en person komma till tals på en och samma rad.

Exempel:

– Välkommen hit, hur mår du?

Ny textrad

– Tack! Jag mår bra.

Eftersom det finns en begränsning för hur många tecken en textrad får innehålla (42) kan du behöva korta ner det som sägs. En utmaning är om personerna som pratar håller olika tempo i sitt tal. Vanligtvis räcker det med att ta bort småord och utfyllnadsord.

Använd tankstreck

När en ny röst kommer in markerar du det genom att lägga in ett tankstreck, även kallat pratminus, i början av första meningen. Då förstår tittaren direkt att det är en ny röst som har kommit in.

I övriga fall där tankstreck vanligtvis används i skriftspråk, väljer du som skriver undertexter att byta ut tankstrecket mot ett bindestreck, eftersom det har en egen knapp på tangentbordet och därför går snabbare att skriva.

Tystnad, bakgrundsljud och musik

Skriv ut i undertexterna när det är längre pauser med tystnad.

Ibland kan det hända att ett filmklipp innehåller en längre sekvens där det inte är något tal. I stället kanske det är musik, helt tyst eller något bakgrundsljud. Då är det bra om du som undertexter markerar detta på något sätt, så att den som inte hör vet att det inte är något fel på undertextningen, utan att det just nu är en paus i pratet.

Ljud textas genom att du skriver det inom parentes, med första bokstaven versal.

• (Tystnad)
• (Vågskvalp)
• (Musik)

Om det spelas musik behöver du inte skriva ut vilken typ av musik det är som spelas, eller titeln på låten. Den enda gången du behöver skriva ut texten är om orden som sjungs är av betydelse för det som visas i bild. Då markerar du att det är sjungna ord genom att kursivera texten, och sätta den inom citattecken.

Texta skärminspelningar

I instruktionsfilmer med skärminspelningar är det vanligt att någon visar hur du som användare ska göra eller hitta olika funktioner i ett program. Det kan låta så här i filmen:

”För att hitta Powerpoint-mallarna går du till menyn och väljer ”Nytt” till vänster och klickar på ”Egen”. Öppna mappen ”VGR Office-mallar”.

Om du textar ordagrant kan vägen dit bli otydligt för den som läser undertexten. Skriv hellre din undertext enligt följande standard:

”För att hitta Powerpoint-mallarna går du till menyn och väljer Nytt > Egen > VGR Office-mallar.”

Notera mellanslagen både innan och efter >-tecknet.

Stor bokstav

Skriv alltid ut verktyg och funktioner med stor bokstav där det står med stor bokstav i programmet. På svenska är det oftast stor bokstav i första ordet, men på engelska kan det vara stor bokstav på samtliga ord.

Kortkommandon

Om den som talar nämner kortkommandon på tangentbordet kan det låta så här i filmen:

”För att kopiera texten trycker du på control och bokstaven c på tangentbordet.”

Undertexten blir mer tydlig om du i stället skriver undertexten enligt följande sätt:

”För att kopiera texten trycker du Ctrl + C på tangentbordet”

Använd alltid tangentbordsknappens namn (notera förkortningen av control) och stor bokstav för tangentbordsbokstäver.

Vanliga tangentbordsknappar:

• Alt
• Backsteg
• Caps Lock
• Ctrl
• Delete (eller Del)
• Enter
• Shift
• Tab

Dialekter, felsägningar och otydligt uttal

När du skriver undertexter skriver du det rösten i filmen säger så som det som sägs, men inte riktigt. Det finns gränser för hur nära talspråket du kan gå med dina undertexter och de grammatiska fel eller uttryck som oftast går obemärkta förbi i tal syns mycket tydligare i text.

För att göra det lättare att läsa och förstå, och undvika att ta fokus från budskapet, ska du utesluta dialekter, dialektala och otydliga uttal samt rätta till grammatiska och andra språkliga fel.

Här är några exempel på saker att tänka på, men i stor utsträckning är det du själv som får bedöma vad som ska justeras och vad som ska vara kvar. Du behöver ha lite fingertoppskänsla.

Dialekter

För att göra det lättare att läsa och förstå, och undvika att ta fokus från budskapet, ska du utesluta dialekter och dialektala uttal i undertexter och vara försiktig med talspråk.

Säger någon i filmen:
– Sicken go midda ja åt igår

Skriver du:
– Vilken god middag jag åt igår.

Faktafel

När du skriver undertexter behöver du inte ta ansvar för att rätta eventuella faktafel som sägs i filmen. Du skriver det som sägs. Men om du upptäcker fel ska du informera den som är ansvarig för innehållet i filmen.

Grammatiska missar

Alla säger fel ibland. Ett ”en” blir till ett ”ett”, bokstäver faller bort och ordföljden kan bli helt annorlunda när vi talar, jämfört med när vi skriver. Alla sådana små missar får du rätta till.

Otydligt uttal

Det är inte ovanligt att den som känner sig stressad eller nervös framför kameran snubblar på orden. Rätta språket där det blivit fel. Det behöver inte synas i undertexten.

Om personen som pratar inte har svenska som förstaspråk, eller av någon annan anledning har ett otydligt uttal, får du ibland anstränga dig lite extra för att se till att det blir rätt. Du kan rätta grammatiska fel och ändra meningarna så att ordföljden blir rätt. Tappar personen som talar bort ett ord på svenska, och ersätter det med ett annat språk, så skriver du ut den svenska översättningen.

Slang och fackspråk

Du ska skriva det som sägs i filmen, även slangord och fackspråk. Du skriver slangorden utan citattecken. Beroende på filmens målgrupp kan det däremot vara bra att den som pratar i filmen undviker slangord och fackuttryck eftersom de oftast används och förstås av mindre grupper, till exempel ungdomar eller yrkesgrupper, och därmed blir svåra för andra grupper att förstå.

Svordomar

Skriv ut svordomar så som de sägs: fan, jävlar och helvete. Använd inte förkortningar som ”f-n” eller översättningar som ”järnspikar”. Svordomar blir betydligt mer påtagliga i undertexter i jämförelse med tal, så om det är många svordomar i en film kan du ta bort en del av dem. Svordomar som används som utfyllnadsord kan du, precis som med andra onödiga småord, välja att ta bort.