Luftkvalitetsdata
Med luftkvalitetsdata avses framför allt de luftburna partiklarna PM2,5 och PM10 som är skadliga för människor (och djur också såklart) att andas in. I dataverkstadens utredning om särskilt viktiga datamängder ansågs även pollenhalter vara intressanta att dela och använda i detta sammanhang.
PM2,5 och PM10
Om vi börjar med de skadliga luftburna partiklarna PM2,5 och PM10 så är det kommunerna i Sverige som samlar in denna data i realtid med hjälp av avancerade mätstationer. I ett stort antal svenska tätorter samlas dessa mätdata in timme för timme, data som löpande rapporteras in till Naturvårdsverkets nationella databas.
På Naturvårdsverkets webbplats kan vem som helst ta del av dessa mätdata i form av grafer, tabeller och som öppna data. Förutom PM2,5 och PM10 ges även tillgång till mätningar av andra luftkvalitetsdata såsom kvävedioxid och marknära ozon.
Det är viktigt att känna till att de realtidsdata som presenteras på Naturvårdsverkets webbplats är preliminära värden. De inte hunnits granskas eller kvalitetssäkras. Denna realtidsdata ska därför användas med viss försiktighet. Kvalitetssäkrade data publiceras oftast till sommaren året efter att de uppmätts.
Ni kan läsa mer om detta på Naturvårdsverkets webbplats;
Luftkvaliteten i realtid och preliminär statistik
Sammanfattningsvis finns det relativt goda förutsättningar för att få tillgång till luftkvalitetsdata från flera svenska städer i Sverige. Tyvärr är mätningarna inte heltäckande för hela landet vilket beror på flera olika saker:
- Många kommuner och regioner i Sverige har relativt god luftkvalitet och har därför inte krav på att mäta luftkvaliteten kontinuerligt, istället kan luften kontrolleras genom skattningar eller modellberäkningar.
- Dessutom har inte alla kommuner som mäter luftkvalitetsdata i realtid, anslutit sig till det nationella systemet ännu.
- Det finns även en tredje anledning, mätstationerna är relativt kostsamma vilket medför att flera mindre kommuner endast hyr in och genomför mätningar under en begränsad tid och inte kontinuerligt.
Förhoppningsvis kan vi se en utveckling mot att mindre kostsamma lösningar kan användas för samma ändamål för att öka tillgången till adekvat luftkvalitetsdata från hela Sverige.
Ett exempel på ett sådant initiativ är webbplatsen www.luftdata.se. Bakgrunden till- och målsättningen med luftdata.se är att förmedla kunskap om hur man bygger en egen mätstation för luftburna partiklar för att kunna bidra med öppna data till Citizen Science-initiativet luftdaten.info som idén bakom luftdata.se är baserat på.
Alla data som samlas in visualiseras på en kart och det finns även detaljerade beskrivningar på hur man kan återanvända denna data.
Koppling till de globala hållbarhetsmålen
Datamängden luftkvalitetsdata förväntas bidra till att stimulera ett flertal globala hållbarhetsmål;
3.4 – Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa
3.9 – Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar
11.6 – Minska städers miljöpåverkan
13.2 – Interagera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering
Pollenhalter
Idag är det Naturhistoriska riksmuseet som har i uppdrag att samla in och publicera denna data på olika sätt. Detta sker i olika former av visualiseringar och analyser i Pollenrapporten.
Tyvärr är inte datan tillgänglig att använda som öppen data vilket beror på att de pollenlaboratorier (3 st) är helt beroende av extern finansiering för att kunna bedriva sin verksamhet.
Fredrik Eriksson
