Jämställdhet

Det är rekryteringsturné på skolorna och nu äntligen är det dags att möta de nya eleverna. Eller i alla fall de som förhoppningsvis ska bli de nya eleverna. Först gäller det ju att få dit dem och sedan gäller det att få dem att välja att stanna kvar. Men, det är bara tjejer som kommer. Var är killarna? Kanske måste vi göra på ett annat sätt för att få dit killarna. Kan vi göra vår verksamhet lite ”tuffare” på något vis?

I vår iver att nå fler elever gäller det att inte tappa bort sig så att stereotypa könsmönster betonas och reproduceras. Det viktiga är snarare att inkludera många människor i verksamheten och att inte betona elevers kön eller vad som eventuellt passar dem utifrån könstillhörighet. När det gäller unga elever är det betydelsefullt att visa att både män och kvinnor kan vara till exempel danspedagoger eller slagsverkspedagoger. I rekryteringssammanhang är det viktigt att tänka igenom vem som visar ett instrument eller ett ämne. Pedagoger inom kulturskolan är förebilder för eleverna och kan påverka normerna för vem som anses kunna göra vad.  

När det handlar om jämställdhet som begrepp så är det viktigt att veta att det aldrig kan gå för långt. Om jämställdhet går för långt är det ojämställt. Jämställdhet är en jämn vikt, eller tillstånd. Jämställdhet rör relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. I det perspektivet är utgångspunkten ofta våra två juridiska kön. Alla människor vill inte placera sin identitet i en uppdelning av två kön. För att inkludera fler människor kan jämlikhet eller icke-diskriminering som begrepp komplettera jämställdhetsordet eller bytas ut.

Begreppet jämställdhet kan delas in i minst två olika betydelser. Den kvantitativa jämställdheten och den kvalitativa. De två perspektiven hänger ofta ihop, men inte alltid. Med det kvantitativa menas antal, av till exempel flickor och pojkar i undervisningen, eller antal tjejer som spelar ett instrument och killar som spelar ett annat. Det kvalitativa perspektivet belyser hur något är. Hur någon har det och vad de olika ”antalen” gör och vilket utrymme de har. Till exempel kan en kulturskola ha en kvantitativ jämställdhet både vad det gäller elever och pedagoger. Könsfördelningen är jämställd. Dock kan det vara så att ett kön har mer att säga till om, både bland elever och personal. Det kvalitativa perspektivet är då ojämställt. Siffror är en sak och reflekterad och jämställd undervisning en annan.

Jämställdhet betyder att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka sitt eget liv.   

Förslag! 

• Säkerställ att pedagoger av alla kön träffar potentiella elever. Ta gärna med elever på prova-på-tillfällen och liknande.
• Gå igenom bildmaterialet på webb och i trycksaker så att alla kön är representerade i de olika konstformerna.
• Visa upp kulturskolan som en arena för alla, oavsett kön/könstillhörighet.
• Titta på undervisningsmaterialet, om ett sådant används, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vem skildras i materialet och vems världsbild visas upp?

Hur gör vi?

Fundera tillsammans...

• Hur gör vi för att visa upp kulturskolan, utan att hamna i resonemang kring att killar måste ha saker på ett visst sätt och tjejer på ett annat?
• Vilka bilder använder vi på vår hemsida och vad kommunicerar vi utan att tänka på det?
• Hur bemöter vi killar respektive tjejer i undervisningen?  Vågar vi låta en kollega reflektera?

Tips!  

• Det är viktigt att se över hur en organisations resurser används och fördelas mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Är det kanske något ämne där det deltar främst elever av det ena könet, som får mer resurser än något annat ämne där elever av ett annat kön är i majoritet? En metod som kan användas för att undersöka hur resurser fördelas är 4R metoden. Här kan du läsa om den.  
• Inspiration från ett normbrytande arbete med bilder hittar du på genusfotografen.se
• Region Värmland har gjort en inspirationsguide för att kunna kommunicera mer inkluderande och jämställt. Läs mer på schyst.se där det finns material för olika aktörer.