Snöröjning

Data om snöröjning hamnar på plats 29 i undersökningen om särskilt viktiga datamängder inom kommunal och regional sektor. Datamängden tillhör området mobilitet. 

 

Syftet med att dela data om snöröjning är att förbättra framkomligheten på våra vägar, cykel- och gångbanor. I grund och botten ska man oavsett färdmedel kunna ta sig fram i staden även under vinterhalvåret när det är halt eller snö på vägarna.

 

Trafikverket är den myndighet som har ansvar för det statliga vägnätet som exempelvis motorvägar och motortrafikleder, medan kommuner och privata vägsamfälligheter har ansvar för vinterväghållningen för de lokala vägnäten i stadsmiljöer och bostadsområden. I vissa fall kan även fastighetsägare ansvara för vinterväghållning av exempelvis gångbanor och trottoarer som ligger i anslutning till deras fastigheter. Ansvaret omfattar i samtliga fall vinterväghållning i form av snöröjning och halkbekämpning. Det är vanligt att vinterväghållningen läggs ut på entreprenad.

 

Snöröjning kan ske vid olika tillfällen – och det är upp till den som är ansvarig för vägen att sätta riktlinjer för när insatser ska sättas in. Nederbörd, temperatur och hur hårt trafikerad vägen är vanliga faktorer som styr hur ofta och hur snabbt snöröjningsinsatser ska vidtas. 

Som boende och/eller trafikant är du under vinterhalvåret intresserad av att veta framkomligheten ser ut till jobb, skola och så vidare. Det vill säga huruvida du ska välja att åka kollektivt, ta cykeln, gå eller ta bilen. Utifrån den data som kan samlas in från snöröjningsinsatser är det möjligt att visualisera framkomligheten på en karta. 

 

För de organisationer som har upphandlat vinterväghållning från olika entreprenörer är det även intressant att kunna följa upp efterlevnaden av kontrakten och verifiera att snöröjningsinsatser vidtagits i enligt med dessa villkor. Trafikverket har idag tagit fram ett system dit alla leverantörer som sköter vinterväghållningen på statliga vägar, ska rapportera in genomförda insatser. Det finns en rutin för brist- och åtgärdsrapportering till Trafikverket som avser mobila inrapporteringar från plogbilar som kallas för MIP-protokollet.

 

 

Forskare är även intresserade av att ta del av denna data. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har en forskarenhet som är specialiserad på drift och underhåll av vägnätet. De är intresserade av vilka material och mängder som används i halkbekämpningssyfte, bland annat om det är kemiska bekämpningsmedel som används, samt att genomföra olika former av analyser baserat på underlaget för snöröjningsinsatser. Det senare handlar om att följa upp hur ofta som insatser genomförs på felaktiga grunder i syfte att hela tiden försöka minimera resursslöseri och minska kostnaden för snöröjning och andra halkbekämpande åtgärder, dvs. att inte betala för insatser som inte behövs. 

 

I dagsläget finns det ingen nationell aktör som har i uppdrag att samla in och sammanställa data om snöröjningsinsatser och andra halkbekämpande åtgärder för hela Sveriges vägnät, utan det är upp till respektive ansvarig aktör att samla in och dela denna data av eget intresse och efter bästa förmåga.

I och med att entreprenörer idag är vana vid att rapportera in genomförda snöröjningsinsatser till Trafikverket finns det inte anledning att utveckla nya lösningar för samma ändamål. Det så kallade MIP-protokollet är vedertaget och bör även användas fortsättningsvis och av fler aktörer som exempelvis kommunerna och privata vägsamfälligheter. Om kommuner och vägsamfälligheter ställer samma krav som Trafikverket finns det goda förutsättningar för att samla in och dela denna data i en gemensam nationell lösning. 

 

Trafikverkets leverantörer använder sig idag av BM System, Zeekit eller Call&Report från Enera för att rapportera in denna data enligt MIP-protokollet. Datamodellen bygger på MIP-protokollet men har utformats i en tabulär modell och innehåller totalt 17 definierade attribut (datafält) varav 7 är obligatoriska. De obligatoriska attributen syftar till att identifiera vem som är ansvarig för snöröjningen, vilket underliggande system som använts för att rapportera in data om snöröjningsinsatsen samt vilka vägar som hanterats. 

 

Du hittar hela specifikationen för data om snöröjning här 

 

En viktig skillnad från Trafikverkets MIP-protokoll är att specifikationen inte omfattar data om snöröjningsfordonens registreringsnummer och liknande, eftersom det inte anses vara relevant information att samla in och dela. För övrigt inkluderar datamodellen de attribut som Trafikverket samlar in idag – där flera av de rekommenderade attributen är relevanta för den uppföljning som kommuner och vägsamfälligheter själva vill göra – och som även forskare är intresserade av.  

 

Alla kommuner och vägsamfälligheter kommer kanske inte kunna dela realtidsdata om snöröjningsinsatser utan det kan vara nödvändigt att dela denna data med viss fördröjning vilket vi har stöd för i den framtagna datamodellen och specifikationen. För datakonsumenten är det tydligt framgår i den publicerade datamängdens metadata (i enlighet med DCAT-AP-SE). 

 

Observera att en rapporterad åtgärd inte behöver betyda att vägen är 100% framkomlig utan enbart beskriver att en insats genomförts. 

Ställ rätt krav vid upphandling

En av de viktigaste åtgärderna för att underlätta arbetet med att samla in, publicera och använda data om snöröjningsinatser, är att ställa rätt krav när Trafikverket, en kommun eller en vägförening upphandlar entreprenadtjänster för detta ändamål. Tillsammans med Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har dataverkstaden tagit fram kravtexter som kan användas för detta syfte.

Kravtexterna fokuserar dels på att säkerställa att den upphandlande organisationen äger och har tillgång till den data som skapas över tid i de it-system och digitala tjänster som entreprenörerna använder i samband med snöröjningsinsatser. Dessutom är syftet med kravtexterna att säkerställa att den upphandlande organisationen har möjlighet att dela denna data med tredje part utan restriktioner, samt att de it-system och digitala tjänster som entreprenörerna använder ska kunna använda andra öppna datakällor i de fall det är tillämpligt – istället för att denna data ska behövas skapas på nytt i de berörda it-systemen och digitala tjänsterna.

Kravtexterna finns publicerade på DIGG:s hemsida;

Förslag på kravtexter till upphandlingar av it-system och digitala tjänster | Digg

Det finns även en video som beskriver syftet med respektive kravtext och hur dessa är tänkt att användas;

Upphandla data? Kravtexter som effektivt stöd | Digg

Genom att dela data och återanvända data om snöröjning i olika former av digitala lösningar, skapas bättre förutsättningar för att allmänheten ska kunna göra kloka val och inte ge sig ut i trafiken om förhållandena inte är bra - och på så sätt minska antalet olyckor.  Det ger också kommuner och vägsamfälligheter utökade möjligheter att identifiera halkbekämpande åtgärder som inte är nödvändiga och därmed hålla sänka sina kostnader och minska mängden utsläpp av kemiska bekämpningsmedel.

 

Mål som stimuleras i agenda 2030: 

 

---