Ett hälsosamt åldrande

År 2020 fanns det cirka 89 000 invånare som var 80 år eller äldre i Västra Götaland. Det antalet beräknas öka med 66 procent till år 2040, till knappt 148 000 invånare enligt rapporten befolkningsprognos i Västra Götaland 2020–2040 från Statistiska centralbyrån (SCB). För att kommunal omsorg och hälso- och sjukvård ska kunna möta denna utmaning blir det strategiskt viktigt att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande.

För att våra äldre ska kunna må bra så länge som möjligt måste vi samverka på olika sätt i samhället. Det handlar om att förbättra både den fysiska och sociala miljön, och skapa sammanhang där äldre människor kan vara aktiva. Detta hjälper till att främja ett hälsosamt åldrande och ett aktivt liv.

Den åldrande kroppen

Åldrandet medför kroppsliga förändringar som börjar redan vid 20 års ålder och påverkas både av gener och livsstil. Med åren minskar muskelstyrka, benstyrka och rörlighet i lederna. Detta ökar risken för fall och sjukdom. Förlusten av muskelmassa och benstyrka kan dock bromsas med fysisk aktivitet, som också kan bidra till förbättrad hjärtfunktion och hjärnkapacitet.


Fysisk aktivitet genom hela livet

Regelbunden fysisk aktivitet ger stora hälsofördelar genom hela livet och minskar risken för kognitiv nedsättning och demens. Även lågintensiv aktivitet kan ge betydande hälsofördelar för äldre. Genom att fortsätta röra på sig och träna kan man bromsa åldrandet och förebygga sjukdomar, skador och nedsatt funktion. Det är aldrig för sent att börja träna, och fysisk aktivitet kan stärka skelettet, förbättra balansen och höja livskvaliteten. Det är också viktigt att tidigt upptäcka försämringar och bygga upp en ”reservkapacitet” för att klara vardagen.


Att ha reservkapacitet

Reservkapacitet är den extra förmåga en person har utöver vad som behövs för vardagliga aktiviteter. För äldre är det viktigt att ha tillräcklig reservkapacitet för att återhämta sig efter sjukdom. Har man låg reservkapacitet kan även en kort tids sjukdom göra att man förlorar funktioner och får svårt att klara av vardagen. Att träna kondition och styrka gör att man kan bibehålla funktion och öka sin kapacitet.

Bilden visar att muskelstyrkan minskar med stigande ålder. Om muskelstyrkan ligger för nära tröskelvärdet för funktion så blir reservkapaciteten liten.
Bilden visar att muskelstyrkan minskar med stigande ålder. Om muskelstyrkan ligger för nära tröskelvärdet för funktion så blir reservkapaciteten liten. Bild från FYSS 2021 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.


Skillnader i livslängd

Socioekonomiska faktorer har en betydande inverkan på hälsostatus, livskvalitet och livslängd. I Sverige har medellivslängden ökat över tid, men har sett en liten nedgång i samband med covid 19-pandemin. År 2023 var medellivslängden 81,6 år för män och 84,9 år för kvinnor. Det finns tydliga skillnader baserat på utbildning och hushållsstatus.

Sammanboende män lever i genomsnitt sju år längre än de som är ensamma. För ensamstående kvinnor utan gymnasieutbildning är livslängden åtta år kortare jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning.

Inkomstnivå har också stor betydelse för livslängden, särskilt bland seniorer. Mellan 2006 och 2022 ökade skillnaderna i livslängd mellan olika inkomstgrupper. 


70 är det nya 50

Den nya generationens åldrande kan sammanfattas med uttrycket “70 är det nya 50”. Det innebär att en 70-åring idag kan ha samma fysiska och intellektuella kapacitet som en 50-åring hade för 30 år sedan. Vi ser också stora förändringar i attityder. Många som är i 70-årsåldern idag vill resa och upptäcka nya saker innan de blir för gamla, medan många 70-åringar på 1970-talet var tacksamma för att ha en bostad och pension. Allt förändras, från biologiska markörer till personligheten, vilket innebär att vi har en helt ny generation äldre.