Skola i rörelse

Pedagog

Med tillräcklig rörelse kan barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa och förutsättningar för att klara av skolan stärkas, genom bland annat ökad energi, stresstålighet, koncentration och inlärningsförmåga. Du som medarbetare kan integrera rörelse på många olika sätt under och i anslutning till skoldagen, utifrån dina arbetsuppgifter, möjligheter och intressen.

Här kan du som är medarbetare inom grundskola och gymnasium läsa om hur du kan bidra till ökad rörelse i skolan under olika delar av skoldagen. Klicka dig vidare och hitta tips på insatser som riktar sig dels till alla elever på gruppnivå, dels på förebyggande och åtgärdande nivå, för elever som kan behöva röra på sig mer för att förebygga ohälsa eller minska sjukdomsbesvär och -symtom. Det kan till exempel gälla elever med koncentrationssvårigheter, NPF, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar eller andra funktionsnedsättningar.

Barn och ungas rätt till rörelse

Barnkonventionen och läroplanerna ger stöd för barn och ungas rätt till rörelse.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är lag sedan 2020. Samtliga artiklar i barnkonventionen utgår från dessa fyra grundprinciper som alltid ska beaktas i frågor som rör barn och unga: 

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas i alla beslut och åtgärder som rör barn.
  • Artikel 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  • Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sin mening, till delaktighet och inflytande. 

Artiklar som ytterligare lägger grund för arbetet med fysisk aktivitet och rörelse för barn och unga i skolan:

  • Artikel 24: Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering.
  • Artikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid.
  • Artikel 29: Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas. I artikeln ingår att barnet har rätt att utveckla sina fulla möjligheter i fysisk och psykisk förmåga.

Om du vill läsa mer om barnkonventionen kopplat till både barns rätt till rörelse och hälsosam mat finns bra information och en föreläsning hos Generation Pep: Fakta | Jämlik hälsa - Generation Pep

Konkret då, hur stärker barnkonventionen arbetet med att främja fysisk aktivitet för barn och unga?

  • Barns rätt till fysisk, psykisk, social hälsa och utveckling. Här är fysisk aktivitet en grundläggande del och ger även bättre förutsättningar för barn att klara av och utvecklas i sitt skolarbete.
  • Barns olika förutsättningar måste uppmärksammas. Alla barn ska ha möjlighet att delta i fysisk aktivitet, oavsett kön, funktionsnivå, socioekonomisk bakgrund, med mera. Detta kan uppmärksammas genom att titta på hur utemiljön är utformad på skolan, om alla barn har möjlighet att delta på samma villkor på friluftsdagar.
  • Att barn involveras i frågor om fysisk aktivitet, det kan vara genom ett rörelseråd i klassen där eleverna turas om att delta, till exempel. Att göra barn delaktiga är ett konkret sätt att omsätta barnkonventionen till praktik. 

Hur kan barnkonventionen stärka er i ert arbete med fysisk aktivitet?

Läroplanen grundskola, förskoleklass, fritidshem (LGR 22)

Skolans uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

God miljö för utveckling och lärande

Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Läroplan för gymnasieskolan (Gy25)

Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.