Sphagnumjord

Vitmossa

Jord som köps på påse består till största delen av fossil torv som har en stor klimatpåverkan. Det finns en stor efterfrågan på andra råvaror, och därför testar vi att odla vitmossa som ett alternativ till torv i substratjordar. 

Om projektet

Köper man jord förpackad på påse köper man idag i de allra flesta fall torv blandad med sand och lite lera. Torven har mycket goda egenskaper för odling i kruka men är klassad som fossil då den nybildas långsamt. I Sverige har vi stora arealer med dränerad torvmark. När torvmarker dräneras börjar de brytas ned och det kol som varit lagrat som torv blir i stället koldioxid. De dränerade torvmarkerna står för en tredjedel del av våra territoriella utsläpp. Det är bara en liten andel av dessa som torven bryts på, men när den gör det bryts den ned snabbare.

Samtidigt pågår mycket utvecklingsarbete för att ta fram produkter som baseras på andra råvaror, till exempel kokosfiber, fibrer från vass och halm, komposterad bark och biokol.

I projektet vill vi undersöka om vi kan lyckas odla vitmossa (sphagnum) som ett alternativ till odlingstorven. Vitmossa växer snabbare än torv och har i försök vuxit så mycket som 20 cm per år till skillnad från torv som växer 1 mm per år. Fokus är att skapa en odling på gårdsnivå som kan ge tillgång till ett material som förbättrar jordblandningar för krukodling.

Vitmossa kommer att odlas med några olika metoder för att sedan kunna skalas upp. Odlingsförsöken görs i en damm täck av ett nät med bevattning från samlat regnvatten och kommunalt vatten. De tre försöken utgörs av en flytande flotte täckt med kapillärmatta, helt flytande vitmossa samt vitmossa i en back som är halvt flytande. 

Vitmossan som i förmultnad form blir till torv delar mycket av torvens goda odlingsegenskaper, även när den inte brutits ned. Men den kan också innehålla groningshämmande ämnen som in sin tur kan påverka större växters förmåga att växa.

Vi genomför ett växtodlingsförsök där vi skolar om tagetes, amarant och tomat i tre jordblandningar. En torvbaserad planteringsjord, en blandning av hälften parkkompostjord, hälften välbrunnen kogödsel med halm samt en blandning med en tredjedel färsk vitmossa, en tredjedel parkkompostjord och en tredjedel kogödsel. Vi kommer utvärdera upplevelsen av jordarna, men också höjden och kvaliteten på växterna.

Resultat

Resultaten av odlingsförsöket med de olika jordblandningarna visar att båda våra alternativa jordar med lokala resurser fungerar bra. Vitmossan gjorde jordblandningen mer fuktighetshållande och det var framför allt värdefullt direkt efter omskolning. Men efter 6 veckor är skillnaden mellan dessa två jordar försumbar. Den torvbaserade jorden ger visserligen plantor med störst omfång, det kan ha flera orsaker. En huvudtes är att det delvis beror på att de alternativa jordarna skulle mått bra av ännu mer vatten. Nu har alla jordar fått exakt samma mängd med samma intervall, trots att de alternativa jordarna har lägre fuktighetshållande förmåga.

– Resultatet visar att vi i fortsättningen kan minska vårt beroende av torvbaserade jordar och använda oss ännu mer av vår kompostjord och kogödsel som bara behöver fraktas meter i stället för mil. Det är inte ett arbetssätt som passar alla, men för en växtproduktion som framför allt är för utplantering i egen regi snarare än avsalu passar detta utmärkt, säger projektledare Anders Stålhand. 

Vitmosseodlingen har efter en säsong uppvisat intressanta resultat, från förökningsmaterial på 5-8cm, har vi nu vitmosseskott mellan 12-38 cm. Den helt friflytande vitmossan har sträckt sig mest med skott på upp till 38 cm långa, men har också tunnare blad. Vitmossan som odlats i en behållare som successivt sjunkit i takt med att mossan växt till har skott som är både kraftiga och långa, 12 cm. På den kapillära mattan har tillväxten varit ojämn och det har förekommit svampsjukdomar, men på en del som hållts extra skuggad med endast 50% ljusgenomsläpp har ändå sträckt sig med kraftiga sidoblad med skott på 13 cm längd. I en fortsättning på projektet hoppas vi genomföra försök med ett mer kontrollerat jämnt förökningsmaterial och jämförelse i torrvikt.

Växter i odlingskrukor

Sammanfattning

PROJEKTNAMN

Sphagnumjord

STATUS

Pågående

VÅR ROLL I PROJEKTET

Projektägare

PROJEKTSTART

2023-03-01

 

Anders Stålhand

Projektledare

Telefonnummer

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

Ikon över Agenda 2030 hållbarhetsmål 12: hållbar konsumtion och produktion