Verbalisera film och föreläsningar

Verbalisering ingår i Lärportalens utbildning om digital tillgänglighet

När man gör en syntolkning, lägger man in beskrivningarna i mellanrummen mellan dialog/talat språk i filmen. Det görs då i regel av en syntolk och oftast i efterhand. Syntolkning beskriver det som syns men inte hörs med neutrala och välvalda ord och kan ses som en översättning från ett visuellt till ett talat språk. Vid en verbalisering bakar man ihop berättarrösten med syntolkningen: Talaren eller berättarrösten bäddar in kärnfulla beskrivningar av det meningsbärande visuella innehållet i det hen säger, så att en separat syntolkning inte är nödvändig.

Verbalisering används framför allt i informationsfilmer och föreläsningar. Det är mindre vanligt i inslag med komplex visuell information, såsom spelfilmer med flera karaktärer. Där används ofta syntolkning.

Fördelar med verbalisering

• Det man gör blir tydligare för alla.
• Många personer har nytta av verbalisering, till exempel de som har svårt att tolka kroppsspråk eller behöver hjälp med att rikta sin uppmärksamhet.
• Genom att verbalisera blir man själv mer medveten om vad man gör och vad det viktiga är.
• Verbalisering ger ofta mer svängrum för beskrivningar än syntolkning, eftersom beskrivningarna får det utrymme de behöver. En bra genomförd verbalisering gör stor skillnad för personer med synnedsättning, men som seende märks verbalisering inte mer än att man upplever föreläsningen som tydlig och inkluderande.

Verbalisera en föreläsning

Tänk genom din föreläsning: Vilken information är det som förmedlas visuellt?

Föreläsaren

Föreläsarens utseende och rummet tillhör den information som den seende publiken får automatiskt. Därför är det bra om du som föreläsare presenterar dig själv, säger var du är och vilken sorts rum du befinner dig i. Om det känns bekvämt för dig, beskriv kort hur du ser ut.

Kom ihåg att en verbalisering bara avser det som syns. Man behöver inte komma in på familjeförhållanden, husdjur eller tidigare jobb man har haft, även om det kan vara intressant av andra skäl att väva in allt detta i en presentation av sig själv.

Är ni flera föreläsare så tilltala varandra med namn, så att publiken så småningom kan förknippa en röst med ett namn.

Skriven text

Den skrivna texten som visas på din presentation ska fångas upp i talet. Du behöver inte läsa upp allt, men andemeningen ska framgå i det du säger. Det är då ofta en fördel – även ur andra aspekter – att inte ha stora mängder text på varje bild i presentationen.

Citat: Om du har citat på någon sida i presentationen, ska det alltid läsas upp.

Skyltar: Skyltar, namnskyltar och eventuella skyltar som förekommer på foton ska läsas upp.

Kontaktuppgifter: Kom ihåg att läsa upp dina kontaktuppgifter om du har med dem. Bokstavera om det kan råda tveksamhet kring stavningen, eller säg hur något stavas, till exempel ”Johansson med två s.”

Bilder och Foton

Fundera: Vilken funktion fyller bilder och foton i din presentation?

Bilderna är ren utsmyckning

Då behöver bilderna inte verbaliseras/beskrivas. Om du gör det ändå: Tänk på att beskrivningen ska vara kort, för att inte avleda uppmärksamheten eller koncentrationen.

Bilderna förstärker eller sammanfattar det som sägs

I så fall kan det vara bra att kort beskriva dem: ”Jag har klippt in ett foto här, där en lång man sitter på en liten trehjuling. Han har en startklar raket på ryggen och försöker ivrigt att ta fart. Jag tyckte det var en bra bild som illustrerar hur det kan kännas att komma till jobbet på måndag morgon.”

Bilderna lämnar information som inte framgår på annat sätt

Dessa bilder ska beskrivas.

Grafik och tabeller

I många av våra föreläsningar visar vi olika former av statistik eller annat som kräver diagram eller grafiska visualiseringar.

Dessa behöver verbaliseras, men man behöver inte beskriva hur saker visas, vilken färg och form staplarna eller tårtbitarna har, utan bara vad som är kontentan. Exempel: ”I den här tabellen jämförs antalet kulturevenemang per år och kommun: Under 2020 har det i samtliga kommuner arrangerats färre evenemang, om man jämför med 2019.”

Film

Om du i din föreläsning vill visa en kort film eller ett klipp som inte är syntolkat eller verbaliserat, så beskriv kort och sammanfattande vad som händer i klippet/filmen. Det bästa är att göra detta innan filmen visas, då slipper publiken undra vad som händer. Men du kan också göra det efteråt.

Undvik:

• ”Så här kan det se ut…” (och visa t ex en bild/en sak utan förklaring)
  Bättre: Visa en bild/en sak och beskriv den samtidigt.
• ”Där…” (bara peka utan att säga mer)”
  Bättre: Säg vart du pekar: ”Till höger om mig…”
• Värderande ord i verbaliseringen. Tänk på att publiken ska kunna tycka själv, använd därför neutrala ord.
• Utfyllnadsord och invecklade beskrivningar.
  Bättre: Sätt rubriken snabbt och fyll sedan på med korta, kärnfulla beskrivningar: ”Vi är i en hörsal (rubriken) med 300 platser i gradäng (kort beskrivning).”