Psykologisk behandling
Att drabbas av en kronisk sjukdom är svårt. Vissa personer upplever dock en lättnad när de får sin bipolära diagnos eftersom det kan bidraga till att förklara perioder av dåligt mående och lidande.
Ibland har personen utretts för flera olika psykiatriska tillstånd och levt i ovisshet. Andra drabbas av sorg i samband med att de får sin diagnos. Ibland är det svårt att hantera att man kan behöva anpassa och ändra sitt liv utifrån sjukdomen. Ofta är detta naturliga processer och hanteras som andra livskriser. Ibland kan personer dock behöva hjälp att bearbeta och acceptera sin diagnos, vilket varierar från person till person.
För att förebygga återinsjuknande i depression och mani/hypomani bör patienter och närstående erbjudas psykoedukation (utbildning) kring bipolär sjukdom. Psykoterapi som tillägg till läkemedelsbehandling är verksamt för att förebygga nya sjukdomsepisoder. Den psykoterapimetod som har blivit mest utvärderad i studier är KBT (Kognitiv Beteende Terapi). Det finns också andra psykoterapimetoder som är särskilt utvecklade för bipolär sjukdom. Gemensamt för dessa är att de försöker förstå hur faktorer som psykologisk sårbarhet, livsstilsfaktorer, stress, interpersonella relationer och sociala omständigheter samverkar för uppkomst och vidmakthållande av svårigheter kopplade till den bipolära sjukdomen.
Behovet av psykologisk behandling är alltid individuellt och bedöms utifrån patientens ålder, typ av bipolär sjukdom, fas i sjukdomen, funktionsförmåga och familjeförhållanden. Behandlingen kan ske enskilt eller i grupp. Psykologisk behandling påbörjas i allmänhet under en period av normalt stämningsläge och syftar till att undvika återinsjuknande.
