Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Förskrivningsprocessen

Förskrivaren ska ha kunskap om förskrivningsprocessen och om det ansvar och de skyldigheter som följer med den.

Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel. Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen ska säkerställas.

Beroende på ärendets komplexitet kan faserna i förskrivningsprocessen vara mer eller mindre omfattande. Förskrivningsrätten kan inte delegeras. Det innebär att förskrivaren har ett helhetsansvar som inte kan överlåtas till någon annan. Däremot kan annan personal medverka vid, eller själva genomföra, en eller flera faser i förskrivningsprocessen. All personal som medverkar i förskrivningsprocessen har ett eget yrkesansvar för sin insats även om valet av lämplig specifik produkt är förskrivarens. När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Behovsbedömningen och faserna i förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal.

I figuren nedan presenteras de olika delarna av förskrivningsprocessen.

Förskrivningsprocessens olika steg i blå rutor med pilar emellan. Börjar uppifrån med bedöma behov av insatser och avslutas längst ner med Följa upp habiliterings-/rehabiliteringsplan.

Bedöma behov av insatser

Bedömningen av patientens behov är central. Identifiera patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd som patienten själv eller närstående uttalar. Din bedömning bör ske utifrån ICF.

Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd utreder du hjälpmedelsbehovet utifrån dels patientens funktionsnedsättning, dels underlättande eller hindrande omgivningsfaktorer. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen.

Dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med hjälpmedelsförskrivningen i en vårdplan. Följ alltid utgångspunkterna för förskrivning. Som stöd kan du använda den modell som finns framtagen som stöd för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas eller inte. Modellen består av fyra delar: förväntad effekt, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte få hjälpmedel.

Västra Götalands Beslutsstöd för förskrivning

Socialstyrelsens manual för Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå

Socialstyrelsens bedömningsformulär för Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå

Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt

Efter behovsbedömningen ska du prova ut, anpassa och välja lämplig produkt som motsvarar patientens behov. Patienten ska ha inflytande och vara delaktig i valet av specifik produkt. Du ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och ändamålsenligt. När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Samordna produkten med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel och bedöm om hjälpmedlet kan användas på ett säkert sätt i den miljö det ska användas eller om det krävs anpassning.

Kontakta och få godkännande av den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel när:

  • det anges i produktanvisningen
  • kriterier eller anvisningar i produktanvisningen inte medger förskrivning
  • produktanvisningen inte medger dubbla utrustningar
  • patientens behov inte tillgodoses av det upphandlade sortimentet
  • produktanvisning saknas.

Identifiera eventuella risker i samband med användandet av hjälpmedlet. Om du ser att det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort eller begränsas. Om detta inte är möjligt ska du ta ställning till om hjälpmedlet ändå ska förskrivas. Din riskanalys ska dokumenteras i patientens journal och berörda ska informeras. 

Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov

Ibland behövs en specialanpassning av det valda hjälpmedlet, exempelvis om patientens behov inte tillgodoses genom vanlig anpassning av hjälpmedlet. Innan en specialanpassning görs ska du försäkra dig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan förskrivas i stället.

En specialanpassning innebär att:

  • produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett
  • konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt
  • en ny produkt konstrueras och tillverkas
  • produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde.

Om ett hjälpmedel specialanpassas eller syftet med produkten ändras tar den som vidtagit åtgärden över produktansvaret från den ursprungliga tillverkaren. För specialanpassade hjälpmedel finns en särskild registreringsskyldighet. Produktansvaret påverkas däremot inte om du anpassar en medicinteknisk produkt genom att justera produktens egna inställningar eller genom att använda de tillbehör som tillverkaren anvisar.

Vid specialanpassning ska du ta fram en särskild anvisning och följa särskilda rutiner. Du ansvarar för hjälpmedlets särskilda konstruktionsegenskaper och för den funktionella riskanalysen medan tekniker (eller annan person som utför specialanpassningen) ansvarar för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska du godkänna den utförda specialanpassningen.

Informera

Informera patienten muntligt och skriftligt om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Informationen ska vara tydlig och lätt att förstå. Lämna även över tillverkarens bruksanvisning till patienten; om så behövs ska du även utforma en individuell och situationsanpassad anvisning som tar hänsyn till användarens och omgivningens situation. Informera även om vart patienten ska vända sig för underhåll, om behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar så som det är tänkt.

Det är viktigt att du som förskrivare anpassar informationen utifrån mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar samt säkerställer att patienten tagit till sig och förstått den. Även närstående eller annan användare kan behöva information om hur hjälpmedlet används.

Du ansvarar inte för att informera och instruera all personal som använder hjälpmedlet eller den som assisterar patienten vid användningen. Däremot är det viktigt att du informerar exempelvis en kontaktperson, som i sin tur kan informera vidare. Därutöver ska respektive arbetsgivare ha lokala rutiner så att personalen har tillräcklig kompetens och får den information och instruktion som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsgivare ansvarar för att detta finns.

Bifoga alltid lånevillkoren vid förskrivningen. För vissa hjälpmedel finns dessutom särskilda tillägg till lånevillkoren enligt produktanvisningarna. En låneförbindelse som patienten undertecknar används enligt lokala anvisningar eller när förskrivaren bedömer att det finns behov av en försäkran om att patienten tagit till sig informationen. Underskriven låneförbindelse förvaras hos ansvarig vårdgivare.

Instruera och träna

Du ansvarar för att patienten kan använda och hantera hjälpmedlet som det är tänkt. Därför måste du gå igenom bruksanvisningen tillsammans med patienten eller annan användare samt instruera hur hjälpmedlet ska användas, bedöma behovet av träning och lägga upp en plan för träningen.

Följa upp och utvärdera funktion och nytta

Du som förskrivare ansvarar för att utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma:

  1. om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål
  2. eventuella risker utifrån användning och hantering enligt hjälpmedlets bruksanvisning
  3. patientens förmåga att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov.

Utvärderingen är en grund för att ta ställning till behov av fortsatt uppföljning. Det är du som förskrivare som bedömer om och när uppföljning ska ske. Det kan också bli fråga om flera uppföljningar, där resultatet av en tidigare uppföljning är en viktig grund för ditt beslut om det behövs ytterligare uppföljningar.

Modell för bedömning av behov av fortsatt uppföljning

Analys av hjälpmedlets funktion och nytta utifrån uppsatta mål Analys av risk utifrån användning och hantering enligt hjälpmedlets bruksanvisning
1. Funktion och nytta är uppnått enligt uppsatta mål 1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller skada
2. Osäkerhet vad gäller hjälpmedlets framtida funktion och nytta föreligger 2. Viss risk för tillbud eller skada
3. Ytterligare instruktion/träning krävs för att nyttan ska kunna bedömas 3. Betydande risk för tillbud eller skada

1. Uppföljning behövs inte

Uppföljningsansvaret enligt förskrivningsprocessen kan avslutas när du i din analys kommer fram till att funktion och nytta med hjälpmedlet är uppnått enligt uppsatta mål och det sannolikt inte finns risk för tillbud eller skada vid användning och hantering enligt hjälpmedlets bruksanvisning. Du ska också vara säker på att patient (eller närstående eller personal) har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta den ansvarige vårdgivaren om behovet förnyas eller förändras.
Bedömningsresultatet ska dokumenteras men du behöver inte rappportera vidare till en annan vårdgivare.

2. Uppföljning kan behövas

När du i din analys kommer fram till att hjälpmedlets framtida funktion och nytta är osäker eller att det finns risk för skada eller tillbud vid användning och hantering enligt hjälpmedlets bruksanvisning, ska du ta ställning till om det behövs uppföljning. 
Faktorer som påverkar om och när uppföljning ska ske kan exempelvis vara diagnos, funktionsnedsättning, förväntad prognos eller övriga tillstånd (exempelvis vikt eller missbruk).

Om du bedömer att uppföljning behövs ska du planera för hur och när den ska ske. Dokumentera bedömningsresultatet och rapportera över ärendet till annan vårdgivare om hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten.

Om du bedömer att uppföljning inte behövs och du är säker på att patient (eller närstående eller personal) har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta den ansvarige vårdgivaren om behovet förnyas eller förändras, kan uppföljningsansvaret avslutas.  Bedömningsresultatet ska dokumenteras men du behöver inte rapportera vidare till en annan vårdgivare.

3. Uppföljning behövs

När du i din analys kommer fram till att ytterligare instruktion eller träning behövs för att nytta ska kunna bedömas eller det finns betydande risk för tillbud eller skada vid användning och hantering enligt hjälpmedlets bruksanvisning ska du planera för återkommande uppföljning. Dokumentera bedömningsresultatet och rapportera över ärendet till annan vårdgivare om hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten.

Senast uppdaterad: 2023-06-02 14:27