Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Skola i Rörelse

Barn och unga som är tillräckligt fysiskt aktiva mår bättre och förbättrar sina förutsättningar för inlärning. Den här sidan riktar sig till dig som arbetar inom för-, grund- och gymnasieskolan och vill veta mer om daglig rörelse, hitta praktiska tips och inspireras av goda exempel. Här kan skolor även finna stöd för hur de kan arbeta mer strukturerat med fysisk aktivitet genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser, på generell och individuell nivå.

Bli en Skola i rörelse

Ligger din skola eller förskola i Göteborg? Då kan vi stötta er med att inkludera daglig rörelse i ert systematiska arbete.

Nyhetsbrev: Skola i Rörelse - nytt!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev! I Skola i Rörelse - Nytt! får du läsa om daglig rörelse från olika perspektiv och inspireras till nya arbetssätt.

ett leende barn som gungar

Raster

Under rasten får eleverna välbehövlig återhämtning, och förbereder sina hjärnor inför nästa lektion.

Lektioner

Rörelsepauser, brainbreaks och rörelse integrerat i undervisningen förbättrar inlärningen.

En glad ungdom med handduk och blött hår vid en sjö.

Före & efter skoltid

All daglig rörelse i anslutning till skoldagen bidrar till att uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Ett leende barn med cykelhjälm.

Transporter

Aktiva transporter ger piggare elever som har bättre förutsättningar att orka med hela skoldagen.

Små barn med ryggsäck som promenerar i skogen.

Inne- & utemiljö

En skolmiljö som är tilltalande ur elevernas perspektiv inspirerar till mer spontan rörelse och lek.

Elevhälsa

Genom åtgärdande insatser med fysisk aktivitet kan enskilda elever få en aktivare skoldag och må bättre.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk aktivitet finns för barn 0-5 år respektive 6-17 år.

De Aktiva och de Inaktiva är en forskningsrapport som bland annat visar på hur barn rör sig idag, rekommendationer, effekter och orsaker.

På GIH pågår tvärvetenskapliga forskningsprojekt om fysisk aktivitet, hållbarhet och hjärnhälsa. Projekten syftar bland annat till att undersöka förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner samt hur skolor kan bedriva fysisk aktivitet för främjande av hälsosamma hjärnfunktioner.  

Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet har utfört en systematisk sammanställning som undersöker Insatser för fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på barns psykiska hälsa – resultat från en systematisk litteraturstudie.

Ett enstaka fysiskt träningspass, följt av en kort återhämtning, förbättrar uppmärksamhet, koncentrationsinlärning och långtidsminne hos unga vuxna.
Effects of a single exercise workout on memory and learning functions in young adults — A systematic review

Fysisk aktivitet påverkar ungas kognition positivt och skolbaserade interventioner med daglig rörelse är de som ger bäst effekt. The Effect of Physical Activity Interventions on Children's Cognition and Metacognition: A Systematic Review and Meta-Analysis. (Abstract)

En meta-analys visar positiva effekter av fysisk aktivitet på exekutiva funktioner, uppmärksamhet och studieresultat hos barn. Störst effekt sågs vid fysisk aktivitet som pågick under flera veckor. Effects of physical activity on executive functions, attention and academic performance in preadolescent children: a meta-analysis. (Abstract)

Fysisk aktivitet förbättrar uppförande i klassrummet samt studieresultat: Academic Achievement and Physical Activity: A Meta-analysis. (Abstract)

En systematisk review och meta-analys pekar på att klassrumsbaserad fysisk aktivitet verkar ha positiva effekter på studieresultaten, men på grund av de inkluderade studiernas olikheter är det dock inte möjligt att dra helt definitiva slutsatser. Effect of classroom-based physical activity interventions on academic and physical activity outcomes: a systematic review and meta-analysis. (Abstract)

En systematisk review ser signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat. The Association of Physical Activity and Academic Behavior: A Systematic Review. (Abstract)

Det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet, fitness, kognition och studieresultat. Det behövs dock fler studier som tittar på typ av aktivitet, mängd, hur ofta aktiviteten ska utföras och när den ska utföras. Inga studier i denna review visar att det skulle vara negativt med mer fysisk aktivitet. Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review. (Abstract)

En stor majoritet av studierna i en review visar positiva samband mellan kognition och studieresultat och skolbaserade interventioner med fysisk aktivitet. Effects of School-Based Physical Activity Interventions on Cognition and Academic Achievement: A Systematic Review. (Abstract)

Föreläsning: Träning boostar hjärnan (51:39) på UR-Play med Anders Hansen, psykiater och författare. Filmen handlar om hur motion och träning stärker hjärnan.

Generation-pep har tagit fram ett antal filmer som på ett enkelt och informativt sätt belyser problemet, visar på möjligheter och ger konkreta tips på vad vi kan göra - bland annat finns rörelsepauser som bara är att följa!

Orka Plugga: Vad händer i hjärnan när du tränar? (3:20) är en film från UR med både fakta och enkla tips.

Friskis&Svettis har tagit fram tre korta och informativa filmer och hjärnan och rörelse med Susanne Wolmesjö, fil.mag och utbildare i neurosensomotorik:
Hjärnan, rörelse... och lärande (del 1, 4:43)
Hjärnan, rörelse... och självkänsla (del 2, 3:42)
Hjärnan, rörelse... och stress (del 3, 5:33)

www.generationpep.se finns en inspirationsbank med exempel på hur skolor ökat den dagliga rörelsen på olika sätt.
Nedan följer fler exempel att inspireras av:

Raster

Facebook: "Skolgårdsläraren Gustav Sundh" driver en sida med tips kring hur man kan bedriva rastverksamhet med kvalitet.

Sveriges Radios intervju: "Olof glömmer inte rasten" handlar om rasterna, bland annat om hur man på bästa sätt förbereder eleverna inför lektionen. 

UR-Skolas "Friare kan ingen vara: det händer på rasten" är en inspirerande film om varför och hur man kan jobba med rastaktiviteter, äventyr och självkännedom.

Lektioner

I Hur kan motorik främja inlärning? på UR-Samtiden kan du lyssna till Jacob Wienecke från Köpenhamns universitet som forskar kring hur motoriska aktiviteter under lektionerna skulle kunna förbättra barnens matematiska prestanda. Wienecke undersökte finmotorik samt grovmotorik i samband med inlärning. Resultaten är tydliga, barn gynnas av att röra på sig i samband med inlärning.

Filmen "Puls för lärande ger piggare elever på Jättestensskolan" visar hur storsatsningen har gett piggare och mer koncentrerade elever, och friskare lärare.

Tidskriften Elevhälsa: Bygg in rörelsemöjligheter i klassrummet förklarar hur elever med adhd och autism är hjälpta av extra rörelse och ger tips för hur strukturerad rörelse kan se ut i skolan.

Transporter

LTU: Aktiva skoltransporter har ett lyckat pilotprojekt handlat om som nu implementerats i Luleå och kallas Jag tar mig framåt.

I Umeå har ett projekt om Rörelserika skolvägar testats och håller nu på att utvärderas.

Före och efter skoltid

www.sättöstergötlandirörelse.nu är en hemsida som samlar goda exempel kring rörelse - från skolans värld lyfts många!

Skol If på Klågerupsskolan är ett exempel på hur skolor kan engagera elever och öka den fysiska aktiviteten i anslutning till skoldagen.

Inne- och utemiljö

Arkitekten: Här är skolan som ritades för rörelse. Frederiksbjergs skola i Århus är ett fantastiskt exempel på en skola byggd för att uppmuntra till mer daglig rörelse.

Pedagog Mölndal: Flexibel lärmiljö i klassrummet med höj-, sänk-, flyttbara och whiteboard-bord, samt sittpuffar och pilatesbollar tillåter mer rörelse.

Läroplanen fastslår att "Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."

Redovisning av regeringsuppdrag om mer rörelse i skolan (2019-02-06)

Skolverkets kunskapsöversikt om fysisk aktivitet och skolresultat (2018-08-30)

Mer rörelse i skolan - sidan innehåller film, bildreportage och diskussionsfrågor för att väcka intresse och inspirera.

Det behövs en bred samverkan för att få effekt på folkhälsan. Allt fler kommuner, regioner, organisation och näringsliv arbetar på olika sätt för att barn och ungdomar ska röra på sig mer. Nedan följer några exempel:

Främja fys - kraftsamling för ungas hälsa

Folkhälsomyndigheten, Skolverket, SKR och Regeringens kommitté för främjandet av ökad fysisk aktivitet bjuder in alla gymnasieskolor i Sverige att ge sina elever och lärare fysisk aktivitet varje dag. På www.framjafys.se/kraftsamling-for-ungas-halsa  kan du läsa mer om kraftsamlingen.

Helsingborgs Stad

I Helsingborg Stads utbildningsprogram, "Barn- och utbildningsnämndens viljeinriktning" står att ”Fysisk aktivitet ska ingå i vardagen för att främja hälsa och lärande”. Inom elevhälsan finns en strategisk utvecklare i fysisk aktivitet. Helsingborgs stads skolor har en tydlig profil gällande fysisk aktivitet och hälsa och erbjuder flera olika projekt och aktiviteter för sina skolor samt uppmuntrar medarbetare att våga prova och komma med egna tankar och idéer. 

Stockholms Stad

"Spring i benen" – ett nätverk för att öka elevernas fysiska aktivitet ligger under Utbildningsförvaltningen/Stockholms stad som även har lagt in följande skrivelse i sin verksamhetsplan ”En nivå på 60 minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag beskrivs av forskningen som ett mål". Med årliga utvärderingar avser förvaltningen att följa och stödja utvecklingen i syfte att samtliga grundskolor ska nå nivån inom de närmaste tre åren.

Västra Götalandsregionen

Regionstyrelsen har beslutat att utforma en strategi, för att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet hos barn och unga i Västra Götaland. Det är en rekommendation inom ramen för "Kraftsamling fullföljda studier".

"Beslutstöd övervikt och fetma" är ett handlingsprogram som samlats i ett webbaserat beslutstöd som inkluderar vårdprogram, ansvarsfördelning och kvalitetsindikationer. Här finns också remissmallar, informationsmaterial och länkar. För skolan gäller att hälsofrämjande aktiviteter genomsyrar hela verksamheten, att barn och unga lär sig att ta ansvar för sin hälsa på ett tidigt stadium. Skolämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap bör ha ett hälsofrämjande innehåll. För ungdomar är det speciellt viktigt att skolan stimulerar till fortsatt fysisk aktivitet. 

RF-SISU Västra Götaland

Riksidrottsförbundet gör en nationell kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen, ”Rörelsesatsning i skolan”. Satsningen leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän.

Fysioterapeuterna

Fysioterapeutförbundet har tagit fram rapporter om Rörelselyft för ett hälsosammare Sverige, där en rapport handlar om barn och unga. Rapporten innehåller konkreta förslag på hur fysioterapeuters kunskaper kan användas bättre inom skolan vad gäller hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser. 

Danmark

Danmarks Undervisningsministerium har beslutat att elever ska röra på sig 45 minuter varje skoldag.
Under en konsensuskonferens i Köpenhamn 2016 med 24 internationella experter fastslogs rekommendationer för implementering och planering för fysisk aktivitet i skolor och idrottsföreningar. 

Finland

Programmet "Skolan i rörelse" är ett av spetsprojekten inom kompetens och utveckling i regeringsprogrammet för Finlands regering. Enligt regeringens mål ska programmet Skolan i rörelse utvidgas till ett riksomfattande program som angår alla barn och unga i grundskoleålder.


Senast uppdaterad: 2023-04-24 14:43