Fråga om våld

Det finns många goda skäl till varför vi inom hälso- och sjukvård och tandvård ska fråga om våld.   

• Våld är vanligt. I en kartläggning från Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerad 2024 uppger 15,2 procent av kvinnorna och 11,7 procent av männen att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation.  

• Våld är skadligt. Den som har utsatts för våld, eller upplevt våld som barn, riskerar att få en sämre hälsa – både psykiskt och fysiskt. I nära anslutning till våldet eller senare i livet. Barn som upplever våld i hemmet riskerar också att själva utsättas för direkt våld.  

• Det är vårt ansvar. Vårdpersonal ska fråga om våld vid symtom eller tecken på våldsutsatthet.  

• Frågor ökar upptäckt. Få personer delar med sig av sina erfarenheter av våld spontant. Genom att fråga om våld visar vi att våld inte är acceptabelt och att hälso- och sjukvården är en plats där utsatta kan berätta.  

• Patienter vill få frågan, även de som utsätts.   

Genom att fråga om våld har vården goda möjligheter att upptäcka våld i ett så tidigt skede som möjligt. Patienter är inte alltid medvetna om att deras symtom på ohälsa har en koppling till deras egna erfarenheter av våld. Därför behöver de få frågor om våld och information om våldets konsekvenser för hälsan.   

När patienter berättar kan de få rätt hjälp. Det kan handla om skydd, stöd och behandling för den som utsatts, eller insatser för den som utövar våld. 

Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården och tandvården ställer frågor om våld till patienter med specifika skador, symtom, tillstånd och beteendemönster som visat sig ha ett samband med våldsutsatthet. En del rekommendationer gäller alla verksamheter, medan andra riktar sig till vissa.

Du kan ta del av rekommendationerna listade i text nedan, men även se filmen nedan där Mari Brännvall, forskare och utvecklingsledare på VKV, går igenom Socialstyrelsens rekommendationer om att fråga om våld inom hälso- och sjukvården och tandvården. 

Du som möter patienter, ställ frågor om våld när patienter har skador som: 

• blåmärken, petekier eller andra mjukdelsskador 

• brännmärken 

• frakturer 

• bortslitet hår på hjässan 

• skador på tänder, käkben och mjukdelsskador i ansikte 

• tecken på traumatisk hjärnskada 

• underlivsskador 

• märken av strypvåld 

• bilaterala skador, till exempel ringmärken över armarna  

• skador utan tydlig förklaring om hur de uppkommit 

• skador där skadebilden inte stämmer med beskrivningen av hur de uppkommit (från patient eller medföljande) 

• äldre skador som patienten inte sökt vård för vid uppkomst 

• skador som bedömts ha uppkommit vid olika tidpunkter. 

Hälso- och sjukvården 

Fråga vid vissa symtom och tillstånd 

Du som möter patienter, ställ frågor om våld till patienter med symtom och tillstånd som:  

• depression, postpartum depression  

• ångesttillstånd  

• ptsd, komplex ptsd  

• självskadebeteende, suicidalitet  

• ätstörningar  

• skadligt substansbruk/beroende 

• psykiatriskt tillstånd + skadligt bruk/ beroende  

• sömnstörningar  

• mag- och tarmbesvär  

• långvarig smärta 

Fråga vid vissa beteendemönster 

Du som möter patienter, ställ frågor om våld till patienter som:  

• återkommande söker vård för samma eller olika besvär utan tydlig klinisk orsak 

• upprepat uteblir från screeningtillfällen 

• har bristande följsamhet till ordinerad behandling vid kroniska sjukdomar 

• återkommande lämnar återbud eller uteblir från besök 

• förminskar eller förnekar skador, symtom eller sjukdom, eller patienter som 

• har medföljande som uppträder kontrollerande, inte lämnar personen ensam med personal, eller uppträder likgiltigt inför patientens hälsotillstånd. 

Fråga alla gravida inom mödrahälsovården 

Du som möter gravida: 

• fråga om våldsutsatthet i nära relation. 

• fråga om könsstympning tidigt i graviditeten. 

Fråga inom barn och ungdomspsykiatrin 

• ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. 

Tandvården 

Du som möter patienter, ställa frågor om våld till patienter med symtom och tillstånd som: 

• svår tandvårdsrädsla 

• långvarig smärta  

• dålig munhälsa som inte behandlats 

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården ska ha stödjande rutiner för när och hur vårdpersonal ska ställa frågor om våld. Frågor om våld kan ställas på indikation eller på rutin.   

Fråga på indikation  

Hälso- och sjukvårdspersonal ska ställa frågor om våld på indikation. Det vill säga när patienter, som är vuxna eller barn, uppvisar symtom eller tecken som väcker misstanke om våldsutsatthet.    

Ett bra sätt att fråga är att berättade vad du observerar, och att sedan fråga vad som hänt: ”Jag ser att… (berätta vad du ser). Vad har hänt?”  

Exempel på indikationer att uppmärksamma:   

• Skador 

• Psykisk ohälsa så som depression, ångest, PTSD, självskadebeteende, suicidtankar eller -försök, sömnsvårigheter  

• Skadligt bruk av alkohol eller narkotika 

• Långvarig smärta 

• Kontrollerande medföljande 

Fråga på rutin  

Att fråga på rutin om våld innebär att man har en rutin i verksamheten om att fråga vissa patienter om våld. Fördelar med att fråga på rutin om våld är att man som vårdpersonal snabbt lär sig ställa frågor och att ingen patient behöver känna sig utpekad eftersom alla får frågan.   

Frågor på rutin kan ställas med hjälp av särskilda frågeformulär om våld eller att ett par frågor om våld inkluderas i befintliga frågeformulär som används vid inskrivning eller nybesök. VKV har tagit fram egna formulär, kallade Frågor om våld (FOV), som vänder sig till olika målgrupper. Du hittar dem under fliken Material.   

Digitala vårdmöten har blivit allt vanligare. Det går att ställa frågor om våld även i dessa möten, men det är viktigt att tänka på vissa saker för att samtalet ska vara tryggt och säkert för patienten. 

• Fråga bara om du är säker på att ingen lyssnar. 

• Ställ ja och nej-frågor, så att eventuella närstående som lyssnar inte vet vad frågan handlar om.  

Boka och bekräfta mötet 

• Fråga om och när patienten kan mötas i enrum. 

• Be patienten använda hörlurar. 

• Boka i första hand videomöte, inte telefonmöte. 

• Se till att påminnelse-sms innehåller information om att du vill träffa patienten i enrum och att hen använder hörlurar. 

Inled mötet 

• Ta reda på om patienten är ensam: 

• ”Är någon i din familj hemma?” 

• Används hörlurar? 

• Flackande blick hos patienten kan vara ett tecken på att hen tittar på andra innan hen pratar 

• Ställ ja/nej-frågor om våld 

Under mötet med en våldsutsatt patient 

• Planera för hur samtalet kan återupptas om det avbryts 

• Om samtalet inte kan återupptas, be om samtycke att agera genom att ringa: 

• en vän, familjemedlem eller granne 

• 112, 114 14. 

• Bestäm ett kodord eller tecken för om patienten inte längre är ensam eller är i fara 

Avsluta mötet med våldsutsatt patient 

• Om du hänvisar vidare till annat stöd: ta reda på hur information kan skickas på ett säkert sätt 

• Utforska strategier för att hindra att informationen upptäcks av våldsutövare 

• Om ni bokar ett uppföljande besök: boka möte i enrum och kom överens om åtgärder om patienten inte går att nå. 

• Ställ alltid frågor om våld i enrum. Den som följer med patienten kan vara våldsutövaren, men kanske säger sig vara en vän eller tolk.    

• När du misstänker att ett barn utsätts: Fråga barnet i enrum om det är lämpligt med tanke på barnets ålder och mognad. Fråga bara medföljande vuxna om det inte innebär någon risk för barnet.  

• Berätta varför du frågar: Du frågar för att kunna ge patienten rätt vård, och av omtanke om patienten och närstående så att ingen kommer till skada.  

• När du frågar, undvik begreppen våld och misshandel. Det är vanligt att både våldsutsatta och våldsutövare bagatelliserar det som händer, och inte vill kännas vid att det som sker är så allvarligt som våld.  

• Lyssna aktivt och visa att du är intresserad av att höra patientens svar.   

• Visa att det finns stöd att få och att ni ställer frågor om våld genom att sätta upp affischer i väntrummet och lägga ut hjälpkort på toaletten. Du hittar både förslag på affischer och hjälpkort under fliken Material. 

• Att fråga på rutin om våld - metodutbildning  

• Ställ frågor om våldsutsatthet och våldsutövning  

• Material (se framförallt flikarna Frågor om våld (FOV) och Handbok i metoden Frågor om våld (FOV)) 

• Våld i nära relationer. Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (pdf) 

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. HSLF-FS 2022:39 (pdf) 

• Nationellt kunskapsstöd med rekommendationer: Våld i nära relationer. Stöd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården och tandvården 

Vill din verksamhet ha hjälp med att ställa frågor om våld? Kontakta oss: vkv@vgregion.se