Wendelsbergs folkhögskola, Härryda kommun

På 1850-talet växte Mölnlycke fram som industrisamhälle efter att orten fått sitt första bomullsspinneri.
Parallellt med att verksamheten expanderade uppfördes arbetarbostäder och byggnader för industrin de närmsta fyrtio åren.

Fabrikschefen Bruno Wendel inspirerades av engelsk parkromantik när han anlade Wendelsbergsparken 1860–65. I parken planterades hängbok, hästkastanj, robinia, blodbok, lärk och idegran – träd som ansågs vara exotiska vid tidpunkten. Parkens åtta dammar ingick i det vattensystem som försåg Wendelsbergs huvudbyggnad, springbrunnar, fabriken och fabriksbostäderna med vatten.

Anlitade känd göteborgsarkitekt

Några år senare, 1883, stod disponentbostaden Wendelsberg färdig.  Wendel anlitade göteborgsarkitekten Adrian Crispin Pettersson för att rita träbyggnaden som anslöt till samti­dens arkitektur av tegel och puts. Byggnadens symmetriskt utformade fasad och plan bär drag av nyrenässans. Tornbyggna­derna har en variationsrik utformning och placering. Från entrén med smidesgrind och portstuga går en lindallé fram till huvudbyggnaden.

Före detta disponentbostaden Wendelsberg är med sin påkostade utformning en bygg­nad av stort kulturhistoriskt värde. Tillsammans med fabriksområdet och till­hörande bebyggelse representerar Wendelsberg en mycket framträdande del av Mölnlyckes historia. I dag har Wendelsbergs folkhögskola sin verksamhet i byggnaden.