Kulturhistoriska byggnader och miljöer i övrigt
På Vänersborgs kommuns webbplats hittar du mer information om kulturhistoriska inventeringar
Institutionsbyggnader och Dalslandsstugor. Prästgårdar och fritidshus. Runt om i Vänersborgs kommun finns en rik variation av bebyggelse från olika tider. På den här sidan hittar du byggnadsinventeringar och kulturhistoriska utredningar som Kulturförvaltningen (tidigare Förvaltningen för kulturutveckling, tidigare Västarvet) producerat för Vänersborgs kommun sedan 1969.
Över gränsen mellan landskapen Dalsland och Västergötland finns Vänersborgs kommun som sträcker sig från Dalboslättens jordbruksmarker i norr till de högresta platåbergen Halle- och Hunneberg i söder. Landskapet inom Vänersborgs kommun kännetecknas till stor del av jordbruksbygd men även dess närhet till vatten där Vänern har en central roll i kommunen. Att Trollhätte kanal stod klar under 1830-talet fick en stor betydelse för området och satte prägel på Vänersborg som hamnstad.
Vid Dalslandskusten längs Vänerns västra strandlinje byggdes fritidshus och sportstugor under 1900-talet ofta i strandnära lägen. Utmed Vänerns strand i söder ligger kommunens centralort Vänersborg som grundades här på 1600-talet och 1679 kom att bli residensstad i Älvsborgs län. Staden genomgick omfattande stadsbränder under 1700- och 1800-talet som förstörde stora delar av stadens äldre bebyggelsemiljöer. Till följd av brändernas förödande framfart fick staden en ny stadsplan av rutnätsindelning och en ny bebyggelse växte fram som idag fortsatt utgör stadens centrala delar. Den allra äldsta bebyggelsen här utgörs av residenset och kyrkan som båda var del av de fåtal byggnader som undgick eldens lågor.
I kommunens norra delar ryms en stor variation av gårdsbebyggelse med allt från dalslandsstugor och parstugor till västsvenska dubbelhus och enkelstugor. Södra delarna av kommunen utgörs bland annat av området kring Västra Tunhem som bär på en lång historia med medeltida anor. Trakterna kring Västra Tunhems socken är rikt på såväl naturreservat som fornlämningar vilket gör platsen väl värd att besöka. Här hittar du även två av kommunens byggnadsminnen som är särskilt skyddade enligt kulturmiljölagen, Västra Tunhems Prästgård från 1722 och det före detta majorbostället på Forstena gård.
I kommunen finns flera riksintressen för kulturmiljövården som speglar en rik kulturmiljö. Från odlingslandskap och stenåldersboplatser till kanalmiljöer och Vänersborgs stadskärna. I Vänersborgs kommun finner du även Sollidentorpet som är Sveriges första byggnadsminnesförklarade torp och en av de bäst bevarade torpmiljöerna i länet. Vid området kring Restad gård, söder om Vänersborg, finns flera generationers slussar som delar av Karls grav som här började byggas redan under 1600-talet. I anslutning till slussen Brinkebergskulle finns även ett antal byggnader med koppling till kanalens sjöfart.
Halle- och Hunneberg är ett av kommunens mest besökta turistmål. På bergen finns ett flertal torp- och stugmiljöer som samsas med en storslagen natur. Bergen som även kallas ”Älgens berg” har under århundranden utgjort kungliga jaktmarker och rymmer bland annat historiska spår i form av skogsjärnväg, skvaltkvarn och kolmila.
Välkommen att ta del av de kulturmiljöunderlag som Förvaltningen för kulturutveckling, f d Västarvet, producerat inom Vänersborg kommun från 1969 och framåt.
Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.
Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar.
De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland.
De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt.
Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna.
Här kan du se en karta över Vänersborgs åtta distrikt.
Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.
Följande byggnadsinventeringar finns hos oss, och kan begäras ut som allmän handling via kultur@vgregion.se.
Kulturhistorisk utredning Västra Tunhems kommun, 1970.
Kulturhistorisk utredning Vänersborgs kommun, Centrala stadsbebyggelsen, 1972.
Bevaringsförslag Floget, Västra Tunhems socken, 1978.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering Vänersborgs stadskärna 1982.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering Väne-Ryrs socken och del av Vänersborgs stad, 1995.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering Brålanda och Frändefors socknar 1998, reviderad 2000.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering Vänersnäs och Västra Tunhems socknar 1999, reviderad 2000.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering Gestads och Sundals Ryrs socknar 2008.
Kulturmiljöutredning av fritidshus utmed Dalslandskusten 2016.