Lerums kommun

Landskapet i Lerums kommun är växlingsrikt och vackert med stora sjöar, höglänt skogsterräng samt breda uppodlade dalgångar kring vattendragen Säveån och Lärjeån. De är kring dalgångarna vid vattendragen och sjöarna Mjörn och Sävelången som fornlämningar ligger koncentrerade.

Trakten har sedan medeltid varit attraktiv för storgods och säterimiljöer vilka idag kan ses vid bland annat Nääs slott, Öijared och Aspenäs.

Flera industrier utvecklades under 1800-talet, mycket på grund av det gynnsamma läget längs med Säveån och senare via järnvägen. I kommunen finns två industrimiljöer som är skyddade som byggnadsminnen; Tollereds Öfvre Kraftstation och Hillefors grynkvarn. Tollered med industrimiljöer från 1830-talet och framåt och tillhörande bostadsbebyggelse utgör en av Sveriges bäst bevarade tidigindustriella miljöer.

På andra sidan Sävelången ligger det före detta slöjdseminariet där man från 1870-talet fram till omkring 1960 utbildade landets slöjdlärare. Skolan var den enda i sitt slag i landet och dessutom unik i ett globalt perspektiv under 1900-talets första decennier. Byggnaderna på seminarieområdet är skyddade som byggnadsminnen.

Färdigställandet av Västra stambanan år 1858 medförde bland annat att förmögna göteborgare började bygga stora sommarvillor i de natursköna trakterna vid sjöarna Aspen och Sävelången. I Björboholm, utmed Västgötabanan uppfördes också många arkitektritade sommarvillor. 

Västgötabanans öppnande 1900 medförde att orter som Björboholm, Sjövik och Gråbo utvecklades till centralorter och i och med motorvägens byggande på 1960-talet accelererade befolkningsutvecklingen ytterligare och tillsammans med Lerum blev de utpräglade pendlingsorter. 

Lerums kommun har 42 000 invånare och centralorten Lerum cirka 28 000.

Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 3 Lerums kommun

Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 40 Lerums kommun

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. 

Här kan du se en karta över Lerums fyra distrikt

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.