Dals-Eds kommun

Kommunen utgörs av ett kraftigt kuperat och av sprickdalar uppbrutet landskap med ett stort antal sjöar. Vid Lilla Le valde man en gång att förlägga Eds kyrka, en av landskapets första kyrkor sannolikt från 1200-talet. Vid Ed finns också flera järnåldersgravfält vilket tyder på att det tidigt var en centralbygd.

På 1870-talet drogs Dalslands järnväg fram genom kommunen och 1879 anlades en station i Ed. Det kom att bli startskottet för samhällets framväxt som turistort. En central byggnad i Ed är ”Karl XII-stugan”, som enligt traditionen tjänat som övernattningsställe åt krigarkonungen, men som byggdes cirka 50 år efter dennes död. Att Karl XII passerat och övernattat i området är dock fastställt.

De norra delarna av kommunen i Nössemarks och större delen av Dals ed socken är skogsbygd medan de södra delarna av socknarna Gesäter, Töftedal och Rölanda kännetecknas av öppna odlingslandskap.

Bebyggelsen, särskilt i Töftedal och Gesäter bär en ganska tydlig västsvensk prägel med influenser från Bohuslän. Ladugårdarna med indragna logportar som är väldigt utbredda i Töftedals socken är exempelvis vanliga i Bohuslän. I Nössemark är träarkitekturen och snickarglädjen karaktäristiskt för husen som är mycket starkt utpräglad i gränsbygden mot Norge.

Under 1800-talet uppfördes bostadshusen ofta i två våningar, så kallade dalslandsstugor. Dessa är starkt förknippade med havreepoken i Dalsland. Merparten av den havreodling som producerades såldes på export vilket innebar en högkonjunktur och ett ökat välstånd. I Töftedal och Gesäter finns ytterst få parstugor och dalslandsstugor medan de har varit ganska vanligt förekommande i Rölanda.

Allmänt om byggnadsinventeringarna

Om äldre kulturmiljöunderlag

Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.  

Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar. 

De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland. 

Vadå socknar? 

De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt. 

Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna. Här kan du se en karta över Dals-Eds sex distrikt. 

Mitt hus består av fjorton pixlar!... 

Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.