Energi, klimat och kyrkans kulturarv

Under de senaste åren har förvaltningen, tidigare Västarvet, arbetat med flera projekt om energi, klimat och kulturarv på uppdrag av Göteborgs stift. Det första projektet utfördes i Mark-Bollebygds kontrakt 2009 – 2011. Ett annat projekt, som utfördes 2017, omfattade kyrkor i Bohuslän och Halland. Totalt har nästan hälften av Göteborgs stifts drygt 400 kyrkor medverkat i något projekt. 

Västsvenska kyrkor extra utsatta

De projekt kulturmiljöenheten har bedrivit på uppdrag av Göteborgs stift vilar på tre grundstenar – energi, klimat och kulturarv. Över dem svävar både det kristna budskapet om ett gott förvaltarskap, och klimathotet. Svenska kyrkans biskopar har gemensamt uppmanat stift och församlingar att minska sin energiförbrukning och sina utsläpp. Utredningen Kulturarv för framtida generationer från 2016 visar att särskilt Västsverige kommer att bli betydligt varmare, fuktigare och blåsigare.

Eftersom Göteborgs stifts kyrkor i stor utsträckning ligger kustnära blir påfrestningarna på grund av ökad vind och regn ännu mer påtagliga här.

Det ställer extra stora krav på klimatskalet, byggnadens regnkappa, att den är tät och att vatten förs bort ifrån byggnaden på ett säkert sätt.

– Det kan vara så att takavvattning och dagvattensystem kan behöva dimensioneras upp i framtiden, berättar Nils-Olof Sellin, som arbetade med att inventera kyrkorna i projekten.

Viktigt att mäta fukt och temperatur

Det senaste projektet omfattade ett 60-tal kyrkor och några församlingshem i Bohuslän och Halland.

– Jag har inventerat alla byggnader och bland annat tittat på hur de värms upp, vilken belysning, ventilation med mera som finns. Jag har också studerat hur byggnaderna påverkas av fukt – från kryputrymme eller källare, till vind och torn. Och jag har intervjuat vaktmästarna, som är de som känner kyrkorna bäst och fått värdefull information, säger Nils-Olof Sellin.

Förvaltningens roll har varit att genomföra projektet tillsammans med några samarbetspartners – ansvariga antikvarier i Bohuslän och Halland som gjort skadeinventeringar, en energikonsult, som hjälpt till med energitekniska beräkningar, samt Uppsala universitet, Campus Gotland, som utifrån registrerade värden över fukt och temperatur tagit fram lättlästa klimatdiagram. 

– Att mäta är att veta! Min första uppgift var därför att placera ut klimatloggrar i kyrkorna. De har hängt uppe i drygt ett år och samlat in värden varje timma. Utifrån dessa värden har sedan Högskolan på Gotland tagit fram lättlästa diagram, säger Nils-Olof Sellin.

Vår gemensamma ambition är att de rapporter vi tar fram ska bli litet av en väckarklocka och en kunskapshöjare, för större förståelse för sambandet mellan energi, klimat och kulturarv i pastoratens fortsatta uppdrag - att förvalta det kulturarv som är hela svenska folkets.